Hemmafruns ansvar att serva sin man

Det vet du väl inte.

Och vems "problem" är era barn när någon av er är hemma och vabbar medan TS man går till jobbet som vanligt och tjänar bra och betalar mycket skatt?

Har du aldrig jobbat deltid? Anser du att man sätter sig lite "i skiten" då?

Jag skulle personligen aldrig kunna ha hemmafru som "yrke", men det borde människor få besluta om själva.

Så hon måste bevisa för dig genom att räkna upp vad hon gör annars är din slutsats att hon inte gör något särskilt. OK.

Jag förstår inte vad du menar där. Ja om "Gå vidares" barn blir sjuka får en av föräldrarna vabba. Men den andra jobbar och betalar skatt som vanligt. Det blir samma som i TS fall alltså. Den ene jobbar och den andre är hemma. Just den/de dagarna.

Om många är hemmafruar påverkar det resten av samhället så jo vi andra kan lägga oss i.

Jag tror att det förhåller sig på ett visst sätt, och jag tror att jag har rätt. TS kan när som helst försöka motbevisa mig. Det är upp till henne. Jag fortsätter att tvivla på att en person som har barn i skolan kan fylla 8 timmar med effektivt hemarbete.

Jo, det är ju jättejobbigt att sätta igång diskmaskinen och tvättmaskinen - not. Om man jobbar effektivt - EFFEKTIVT - tar inte hemarbetet 8 timmar om dagen. Ska man jobba hemma som många gör på jobbet ska man typ göra köttfärssås samtidigt som man bakar kanelbullar och betalar räkningar. i 8 timmar med paus för 30 minuters lunchrast och 15 minuters fika på för- och/ eller eftermiddag.

Det vet du väl inte.

Och vems "problem" är era barn när någon av er är hemma och vabbar medan TS man går till jobbet som vanligt och tjänar bra och betalar mycket skatt?

Har du aldrig jobbat deltid? Anser du att man sätter sig lite "i skiten" då?

Jag skulle personligen aldrig kunna ha hemmafru som "yrke", men det borde människor få besluta om själva.

Skojar du?
Om man har barn - vilket TS verkar ha - så tar det ju en timme i anspråk på morgonen bara att få upp dem ur sängarna, fixa fram frukost och sedan skicka iväg dem till skola/förskola.

Sedan utgår jag från att man diskar, städar, tvättar mm om man är hemmaförälder. I en barnfamilj finns det alltid tvätt och städ att göra. Inga problem att fylla ett par timmar till med sådant. Har man hund ingår förstås promenader med den. 

Det ska förstås planeras måltider, handlas och övriga ärenden ska utföras, typ hämta ut paket eller införskaffa sånt som inte finns på Ica. Är man hemma på heltid, är det vanligt att man bakar. Kanske ska barn hämtas på förskolan tidigt på eftermiddagen.

Man ska kanske skjutsa iväg större barn på aktiviteter när de kommer hem, eller hjälpa till med läxor ett tag, efter att ha fixat mellanmål. Sedan ska middagen börja lagas. Och efter middagen ska det diskas och plockas undan, man ska förbereda rena kläder, planera matsäckar mm inför morgondagen och barnen ska badas och höra godnattsaga och ibland tar läggningen två timmar bara för ett barn och... Pust!

När mina barn var små och jag i mitt ekorrhjul av trötthet funderade på om det skulle vara värt att stanna hemma några år, räknade jag med åtskilliga timmars hemarbete varje dag. Visst, då hade vi ett hus som skulle vedeldas, husdjur och lite sånt mickel förutom de absolut mest nödvändiga hushållssysslorna. 

Men inget unikt. De flesta familjer har ju ett gäng åtaganden utöver de basala med mat, disk och tvätt. Det kan vara gamla föräldrar som behöver hjälp, någon tidskrävande hobby för barnen, stor trädgård osv. Jag kom fram till att jag skulle få slita väldigt mycket utan lön.

Den största vinsten skulle gå till den som fortsätter yrkesarbeta, som inte tappar sin position på arbetsmarknaden utan går upp i lön, drar in alla pensionspoäng mm, och samtidigt befrias från en massa vardagsstress därhemma. Och jag har oerhört svårt att se varför den personen skulle ha automatisk rätt att bli servad med ett specialte på kvällstid. 

Det är helt olika saker. Vi turas om att vabba och båda har alltid möjlighet att försörja familjen själv vid behov och vi har bra pension som gamla.

Problemet är att en hemmafru ofta behöver mycket och långvarigt bidrag när hon bli ensamstående. Barnen hamnar då i relativ fattigdom vilket vi vet påverkar barn mycket negativt psykiskt och fysiskt.

Vilket j-kla trams. ALLT du räknar upp klarar vi som arbetar heltid också. Varför inte bara erkänna det alla redan vet - ts är arbetsskygg och väldigt lat!

Källa på att en person som varit hemmafru/hemmaman ofta behöver mycket och långvarigt bidrag när hen blir ensamstående?