• Anonym (Korkad)

    Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

    Jag har haft en relation med en gift man i ett år. Det hjälpte kanske mig efter en separation och jag visste från början om premisserna. Vi blev kära i varandra men han var tydlig med att han inte skulle lämna sin sambo och deras dotter för mig. Ändå fortsatte vi ses... Nu höll vi på att bli påkomna och han väljer då att avsluta med mig- såklart! Som sagt, jag visste om villkoren men det gör ont i mig. Det har gått en månad men jag kan inte sluta tänka på honom! Han saknar mig men väljer "sina tjejer". Är det meningen att det ska bli vi så kommer det bli vi säger han... Jag tror mig älska honom men funderar på om jag älskar och saknar grejen, att det här blir som en förlust för mig. Världens bästa sex var det i alla fall!

    Någon som gått igenom något liknande som vill bolla tankar?

  • Svar på tråden Olyckligt, korkat, kär i en gift man.
  • Anonym (gift med min älskare!)
    Anonym (suck) skrev 2019-06-04 14:56:20 följande:
    Varför ska man visa sympati för människor som ljuger och bedrar?
    Varför inte? 

    Varför inte gräva lite djupare? 

    Varför inte acceptera att det finns två sidor av varje mynt?

    Vad kostar det att vara liiiite öppen för att de "otrogna svinen" hamnade i en situation de inte klarade av att hantera, där det inte fanns några riktigt bra alternativ?

    Varför ska allt vara så nattsvart? 

    Vet ni hur de personerna mådde när de upptäckte att de var kära i någon annan? Vet ni om personen i fråga varit olycklig i sitt förhållande, kanske under längre tid? Vet ni något om den ångest som personen kan ha upplevt, bara med tanken på att behöva berätta för sin partner, vänner och familj, att man ska skilja sig? kanske är man rädd för att inte få träffa sina barn? Svikna damer brukar inte direkt vara lätta att samarbeta med. 

    Och. Så. Vidare.

    men det är såklart mer bekvämt att bara döma och hata. Jättelätt att bara tycka att andra "gjort FEL!!!" Ush och fy.

    Nå, jag hör till dem som försöker se det bästa i andra. också sådana som varit i moraliskt kniviga situationer nåon gång i sitt liv. jag kan se det starka i att våga göra något radikalt för att få lycka i det enda liv man har här på jorden.

    Har ni aldrig gjort någotfel? Aldrig gjort något misstag? Grattis i så fall. Men om ni faktiskt gjort något fel här i livet - vore det itne skönt att veta att det finns folkmed sympati i den här världen? :) 
  • olof 45
    molly50 skrev 2019-06-04 15:06:06 följande:
    Dessutom,om något är naivt så är det väl att tro att man ska kunna känna sympati för någon som varit otrogen.
    Förälskelse kan vara som ett tåg som rusar fram, som det känns omöjligt att stoppa. 

    Jag hör till dem som tycker att man ska lämna sin situation/partner när det inte längre känns hållbart och man uppenbart längtar ut MEN jag kan också till viss del förstå att det är en jobbig process. 

    Så jag brukar göra skillnad på två olika situationer:

    1) de som är otrogna "som sport" - knullar runt på krogen eller konferenser. Billigt och avskyvärt (om man inte är i ett öppet förhållande)

    2) de som fått känslor för någon annan och av en eller annan anledning haft svårt att ta sig ut det på enkelt sätt - och det finns ju ganska få enkla sätt. Här finns olika grader av "fulhet", och jag dömer ingen ohörd!

    I frågan om just Molly50s situation, gäller punkt två. Tills vi fått höra från Mollys f.d. partner om vad det var som gjorde att han inte kunde avsluta förhållandet ett halvår tidigare, tar jag inte ställning. 

    PS. Till er som inte kan "känna sympati för de som ljuger och bedrar" - det kan inte vara lätt att se allt i livet som svart eller vitt.
  • molly50
    Anonym (suck) skrev 2019-06-04 15:14:32 följande:
    Håller med, det är ju ett extremt bisarrt sätt att tänka, men det hör nog ihop med den vanliga "äta kakan och ha den kvar" mentaliteten. Man vill kunna svika och ljuga och bete sig lite som man vill med ändå uppfattas som snäll och lojal.
    Ja,det kan nog ligga något i det.
  • molly50
    Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-04 15:15:38 följande:
    Visst, men man kan må bättre av att försöka se på saken på annat sätt...

    Jag förstår fortfarande inte varför de drog ut på det i ett halvår? Bara för att djävlas med dig menar du?? För att de har nattsvarta själar och gillarde spänningen i att lura dig?

    jag tycker den story-linen är svår att köpa... 
    Han visste mycket väl att jag hade föredragit att han hade varit ärlig mot mig då vi hade pratat om det.
    Att då ändå ljuga för mig i ett halvår känns inte som speciellt respektfullt.
    Jag påstår inte att de har nattsvarta själar. Men att många otrogna gillar spänningen kan väl knappast komma som en nyhet för dig?

    Ja,du får tycka att det är svårt att köpa,om du vill. Men det är så det är. Tro vad du vill.
  • Anonym (?)
    Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-04 15:17:08 följande:

    Men suck, tror ni på riktigt att det är vad man vill? Svika och ljuga och bete sig illa för skojs skull liksom?

    herregud vilka enspåriga människor ni verkar vara... Har ni aldrig varit i en jobbig situation med jobbiga beslut?


    Det DU uppenbarligen inte fattar är att när man blivit bedragen känner man sig så fruktansvärt sårad och sviken att det inte finns plats för någon sympati. Du verkar inte ha någon som helst förmåga att sätta dig in i hur det känns att bli bedragen. Det är ett hån mot bedragna att kräva att de ska ha sympati för dem som gjort dem illa.

    Nej, jag tror att de flesta otrogna inte har som syfte att göra illa sin partner. Ändå drar de sig ju uppenbarligen inte alls för att göra det, för att själva få som de vill. Det är ju inte som att de är tvingade att vara otrogna - det är ett val de helt och hållet gör själva.
  • molly50
    olof 45 skrev 2019-06-04 15:34:33 följande:
    Förälskelse kan vara som ett tåg som rusar fram, som det känns omöjligt att stoppa. 

    Jag hör till dem som tycker att man ska lämna sin situation/partner när det inte längre känns hållbart och man uppenbart längtar ut MEN jag kan också till viss del förstå att det är en jobbig process. 

    Så jag brukar göra skillnad på två olika situationer:

    1) de som är otrogna "som sport" - knullar runt på krogen eller konferenser. Billigt och avskyvärt (om man inte är i ett öppet förhållande)

    2) de som fått känslor för någon annan och av en eller annan anledning haft svårt att ta sig ut det på enkelt sätt - och det finns ju ganska få enkla sätt. Här finns olika grader av "fulhet", och jag dömer ingen ohörd!

    I frågan om just Molly50s situation, gäller punkt två. Tills vi fått höra från Mollys f.d. partner om vad det var som gjorde att han inte kunde avsluta förhållandet ett halvår tidigare, tar jag inte ställning. 

    PS. Till er som inte kan "känna sympati för de som ljuger och bedrar" - det kan inte vara lätt att se allt i livet som svart eller vitt.
    Varför ska det ha varit svårt för honom att göra slut med mig när han nu redan hade blivit ihop med min väninna?
    Vi hade inga barn (Tack och lov!) och han visste att jag hade föredragit det framför att han ljög.
    När jag fick veta vad han höll på med bakom min rygg så gjorde jag slut i alla fall.
    Så det var ju endast feghet och egoism som gjorde att han inte berättade. Så pass väl kände jag honom.
    Han erkände inte ens fast han visste att jag hade bevis. Det var min väninna som valde att lägga alla korten på bordet när hon förstod att jag visste.
    Han pratar inte med mig än idag,nästan 20 år senare.  Kan knappt säga hej om vi råkar ses ute på stan.
    Varför vet jag inte.
    Han borde veta att jag inte längre bryr mig om vad de gör då jag är gift och har barn nu.
  • Anonym (suck)
    olof 45 skrev 2019-06-04 15:34:33 följande:
    Förälskelse kan vara som ett tåg som rusar fram, som det känns omöjligt att stoppa. 

    Jag hör till dem som tycker att man ska lämna sin situation/partner när det inte längre känns hållbart och man uppenbart längtar ut MEN jag kan också till viss del förstå att det är en jobbig process. 

    Så jag brukar göra skillnad på två olika situationer:

    1) de som är otrogna "som sport" - knullar runt på krogen eller konferenser. Billigt och avskyvärt (om man inte är i ett öppet förhållande)

    2) de som fått känslor för någon annan och av en eller annan anledning haft svårt att ta sig ut det på enkelt sätt - och det finns ju ganska få enkla sätt. Här finns olika grader av "fulhet", och jag dömer ingen ohörd!

    I frågan om just Molly50s situation, gäller punkt två. Tills vi fått höra från Mollys f.d. partner om vad det var som gjorde att han inte kunde avsluta förhållandet ett halvår tidigare, tar jag inte ställning. 

    PS. Till er som inte kan "känna sympati för de som ljuger och bedrar" - det kan inte vara lätt att se allt i livet som svart eller vitt.
    Så det du säger är.... får man känslor så är det mer befogat att svika och ljuga än om man bara gör det för skojs skull? Att känslor skulle vara någon slags "bra ursäkt"? Gäller samma resonemang alla känslor eller bara förälskelser?
    Det är fel att slå folk bara för kul, men är man arg så är det befogat?

    I frågan om Mollys story så gäller inte alls punkt två som gäller eftersom hennes fd kille och den sk kompisen döms efter sina handlingar och inte sina förklaringar. Alltså spelar det ingen som helst roll vad de själva anser om sina handlingar och vilka anledningar de anser sig ha, handlingen i sig var svinaktig ändå. 

    PS! Jag tror att du har misstolkat det där med svart eller vitt, "allt är inte svart eller vitt betyder inte att precis allt är grått", det betyder att vissa saker är svarta eller vita och andra inte. De flesta förstår detta, däremot verkar vissa tyvärr tolka det som att precis allt är en gråzon och att rätt och fel inte existerar utan precis allt är upp till var och en att tolka lite som man behagar. Ett annat namn för detta är dubbelmoral, eller nyttomoral där rätt eller fel är lite flytande beroende på vad som passar en själv bäst just för tillfället.
  • Anonym (FYI)

    Framför allt är det väl så att om man hamnat i den situationen som Korkads förälskelse eller Mollys ex, att man knullar med sin partners bäste vän, borde man förstå att det inte finns någon förlåtelse att hämta what so ever. Allt annat är en illusion.
    När/om det kommer fram, (och oftast gör det det) har man förstört så mycket, att det bästa är att göra slut med en gång. 
    Sedan är det svårt att dölja en sådan sak i en bekantskapskrets.

    Blir man ett par med bäste kompisen kommer alltid en misstanke att finnas. Det får gå år innan man kan komma ihop, för att undvika det.

  • Anonym (suck)
    Anonym (gift med min älskare!) skrev 2019-06-04 15:24:52 följande:
    Varför inte? 

    Varför inte gräva lite djupare? 

    Varför inte acceptera att det finns två sidor av varje mynt?

    Vad kostar det att vara liiiite öppen för att de "otrogna svinen" hamnade i en situation de inte klarade av att hantera, där det inte fanns några riktigt bra alternativ?

    Varför ska allt vara så nattsvart? 

    Vet ni hur de personerna mådde när de upptäckte att de var kära i någon annan? Vet ni om personen i fråga varit olycklig i sitt förhållande, kanske under längre tid? Vet ni något om den ångest som personen kan ha upplevt, bara med tanken på att behöva berätta för sin partner, vänner och familj, att man ska skilja sig? kanske är man rädd för att inte få träffa sina barn? Svikna damer brukar inte direkt vara lätta att samarbeta med. 

    Och. Så. Vidare.

    men det är såklart mer bekvämt att bara döma och hata. Jättelätt att bara tycka att andra "gjort FEL!!!" Ush och fy.

    Nå, jag hör till dem som försöker se det bästa i andra. också sådana som varit i moraliskt kniviga situationer nåon gång i sitt liv. jag kan se det starka i att våga göra något radikalt för att få lycka i det enda liv man har här på jorden.

    Har ni aldrig gjort någotfel? Aldrig gjort något misstag? Grattis i så fall. Men om ni faktiskt gjort något fel här i livet - vore det itne skönt att veta att det finns folkmed sympati i den här världen? :) 
    Varför inte? För att människor som beter sig som svin mot andra ska inte ha sympatier så de förstår att deras beteende är oacceptabelt.

    Varför inte gräva djupare? Handlingar är det som räknas och ursäkter är totalt värdelösa. Vad är det man ska gräva i menar du? En hög med dåliga ursäkter och bortförklaringar som ändå aldrig kommer rättfärdiga deras agerande?
    Istället borde du kanske fråga dig varför dessa personer inte tänkte längre än sina egna behov och valde medvetet att såra någon annan, kunde inte de "grävt lite djupare"?

    Varför inte vara lite öppen? Varför ska man vara öppen för svinaktigt beteende? Om de inte kunde hantera situationen bättre så är det upp till dem att stå för det, be om ursäkt för det och lära sig hantera saker på ett bättre sätt INTE omgivningen som ska lära sig acceptera och normalisera deras beteende.

    Varför ska allt vara nattsvart?. För att handlingen är nattsvart, och därmed blir konsekvenserna och reaktionerna oxå nattsvarta.

    Varför ska man bry sig om hur de mådde när de bevisligen inte brydde sig hur deras handlingar skulle få andra att må? Varför ska man ta hänsyn till människor som själva inte tar hänsyn till andra?

    Jag tycker inte alls du är en person som ser det bästa i andra, jag tycker du verkar vara en väldigt egoistisk person med en väldigt narcissistisk sätt att tänka och tycks tro att ens egna behov och drömmar rättfärdigar vilket beteende som helst mot andra.

    Jag har gjort fel många ggr, men varje gång har jag stått för det UTAN att försöka bortförklara det eller lägga skulden på någon eller något annat, framför allt inte dem jag gjort fel mot. Jag har heller aldrig krävt att andra ska försöka se det på mitt sätt utan insett det det är jag som gjort fel inte de som kritiserat mig för det. 
  • Anonym (?)
    Anonym (suck) skrev 2019-06-04 16:50:19 följande:

    Varför inte? För att människor som beter sig som svin mot andra ska inte ha sympatier så de förstår att deras beteende är oacceptabelt.

    Varför inte gräva djupare? Handlingar är det som räknas och ursäkter är totalt värdelösa. Vad är det man ska gräva i menar du? En hög med dåliga ursäkter och bortförklaringar som ändå aldrig kommer rättfärdiga deras agerande?

    Istället borde du kanske fråga dig varför dessa personer inte tänkte längre än sina egna behov och valde medvetet att såra någon annan, kunde inte de "grävt lite djupare"?

    Varför inte vara lite öppen? Varför ska man vara öppen för svinaktigt beteende? Om de inte kunde hantera situationen bättre så är det upp till dem att stå för det, be om ursäkt för det och lära sig hantera saker på ett bättre sätt INTE omgivningen som ska lära sig acceptera och normalisera deras beteende.

    Varför ska allt vara nattsvart?. För att handlingen är nattsvart, och därmed blir konsekvenserna och reaktionerna oxå nattsvarta.

    Varför ska man bry sig om hur de mådde när de bevisligen inte brydde sig hur deras handlingar skulle få andra att må? Varför ska man ta hänsyn till människor som själva inte tar hänsyn till andra?

    Jag tycker inte alls du är en person som ser det bästa i andra, jag tycker du verkar vara en väldigt egoistisk person med en väldigt narcissistisk sätt att tänka och tycks tro att ens egna behov och drömmar rättfärdigar vilket beteende som helst mot andra.

    Jag har gjort fel många ggr, men varje gång har jag stått för det UTAN att försöka bortförklara det eller lägga skulden på någon eller något annat, framför allt inte dem jag gjort fel mot. Jag har heller aldrig krävt att andra ska försöka se det på mitt sätt utan insett det det är jag som gjort fel inte de som kritiserat mig för det. 


    Klockrent.
Svar på tråden Olyckligt, korkat, kär i en gift man.