Vikigaste jämställdhetsfrågan

@klantsmurfen

Vad har dina länkar om VISS feminism med mitt inlägg att göra? Det finns viss feminism, och andra strömningar, som ägnar sig åt att problematisera hedersbegreppet med hjälp av kulturrelativistuska förklaringar OCH, ja det stämmer, packa in det i ett övergripande våldsbegrepp parat med en ovilja att också skilja ut och specificera det. Det är ANDRA feminister som drivit frågan om HRV som ett eget begrepp men som överlappar med flera som VINR, våld mot hbtq-personer, patriarkala strukturer, kollektivt våld mot kvinnor, barn och senare år även specificerat män som offer för HRV.

Det är helt riktigt att Skolverket var sist på bollen - ja jag påstod ju att skola är gammaldags och konservativ i dessa avseenden. Det var något av ett "Äntligen!" när de kunde klämma ur sig en längre skrift. Du ska inte tro att folk kastade sig över den och att det poppade upp en massa föreläsningar som det gjort med andra nyheter. Formuleringarna du citerar har jag förstås vissa åsikter om men den största personalgruppen i utbildningsväsendet är inte utbildad i socialt arbete så dessa är möjligen på sin plats. Personer i skolan som arbetar med HRV sedan länge har förstås använt sig av annat nationellt material som specifikt riktar sig till skolan och inte skräder orden och är ett resultat av beslut på högsta ort. Med varierat motstånd, medhåll eller ignorerande från chefer och kollegiet.

Det går utmärkt att svara på inlägg utan Youtubelänkar en masse. Jag frågade om din åsikt om normkritik i skolan och du plockar fram en massa förskolelänkar. Jag kommer efterfråga källa om du påstår något jag undrar över. Nu hade du iofs ingen källa på ditt påstående om hur kvinnliga och dåliga pedagoger tar till patriarkatet som förklaring. Det är ett tillfälle när källa behövs. .

Men jag kan bli specifik då med exempel på norm kritik på gymnasienivå. Vad har du emot följande exempel som alla bygger på ett norm kritiskt tänk?

1. -Att även ha samkönade fallbeskrivningar.

2. -Att inte utgå från att alla har någon ur "den äldre generationen" att intervjua.

3. -Att bygga upp ett förtroende och använda ett språk som lärare på mansdominerade program som uttalat bjuder in tjejer och killar att berätta hur det står till på deras APL-platser ifråga om sexualiserat språk, homofobi och rasism.

4. -Att ta hjälp att granska sitt undervisningsmaterial om man osynliggör grupper eller själv är så obetänksam i att man utsätter elever med t.ex en annan sexuell läggning eller funktionsnedsättning. ((Har genom åren stött på ett antal uppgifter där elever får debattuppgifter som skulle innebära att de kränker varandra).

5. -Att ta hjälp att granska material som går hem till vårdnadshavare. Att formuleringar är korrekta ("vårdnadshavare" istället för "förälder" eller "Mamma" "Pappa" som förekommer i grundskolan).

6. -Att ledningen ser vikten av att formalisera dessa frågor om man förväntar sig informella processer i den riktningen. (Likabehandling kan inte bestå av öar av skickliga lärare som arbetar som ovan och resten kör på som vanligt utan frågetecken).

@klantsmurfen

Vad har dina länkar om VISS feminism med mitt inlägg att göra? Det finns viss feminism, och andra strömningar, som ägnar sig åt att problematisera hedersbegreppet med hjälp av kulturrelativistuska förklaringar OCH, ja det stämmer, packa in det i ett övergripande våldsbegrepp parat med en ovilja att också skilja ut och specificera det. Det är ANDRA feminister som drivit frågan om HRV som ett eget begrepp men som överlappar med flera som VINR, våld mot hbtq-personer, patriarkala strukturer, kollektivt våld mot kvinnor, barn och senare år även specificerat män som offer för HRV.

Det är helt riktigt att Skolverket var sist på bollen - ja jag påstod ju att skola är gammaldags och konservativ i dessa avseenden. Det var något av ett "Äntligen!" när de kunde klämma ur sig en längre skrift. Du ska inte tro att folk kastade sig över den och att det poppade upp en massa föreläsningar som det gjort med andra nyheter. Formuleringarna du citerar har jag förstås vissa åsikter om men den största personalgruppen i utbildningsväsendet är inte utbildad i socialt arbete så dessa är möjligen på sin plats. Personer i skolan som arbetar med HRV sedan länge har förstås använt sig av annat nationellt material som specifikt riktar sig till skolan och inte skräder orden och är ett resultat av beslut på högsta ort. Med varierat motstånd, medhåll eller ignorerande från chefer och kollegiet.

Det går utmärkt att svara på inlägg utan Youtubelänkar en masse. Jag frågade om din åsikt om normkritik i skolan och du plockar fram en massa förskolelänkar. Jag kommer efterfråga källa om du påstår något jag undrar över. Nu hade du iofs ingen källa på ditt påstående om hur kvinnliga och dåliga pedagoger tar till patriarkatet som förklaring. Det är ett tillfälle när källa behövs. .

Men jag kan bli specifik då med exempel på norm kritik på gymnasienivå. Vad har du emot följande exempel som alla bygger på ett norm kritiskt tänk?

-Att även ha samkönade fallbeskrivningar.

-Att inte utgå från att alla har någon ur "den äldre generationen" att intervjua.

-Att bygga upp ett förtroende och använda ett språk som lärare på mansdominerade program som uttalat bjuder in tjejer och killar att berätta hur det står till på deras APL-platser ifråga om sexualiserat språk, homofobi och rasism.

-Att ta hjälp att granska sitt undervisningsmaterial om man osynliggör grupper eller själv är så obetänksam i att man utsätter elever med t.ex en annan sexuell läggning eller funktionsnedsättning. ((Har genom åren stött på ett antal uppgifter där elever får debattuppgifter som skulle innebära att de kränker varandra).

-Att ta hjälp att granska material som går hem till vårdnadshavare. Att formuleringar är korrekta ("vårdnadshavare" istället för "förälder" eller "Mamma" "Pappa" som förekommer i grundskolan).

-Att ledningen ser vikten av att formalisera dessa frågor om man förväntar sig informella processer i den riktningen. (Likabehandling kan inte bestå av öar av skickliga lärare som arbetar som ovan och resten kör på som vanligt utan frågetecken).

ren okunskap eller missuppfattningar. Det kommer framför allt från antifeministiska, nationalistiska och värdekonservativa grupper

#Mansbebis

#Lättkränkt

Vi ser att det är en grupp där ute, till övervägande delen män som när ett enormt hat mot genusforskare och feminister. Vissa män upplever att de drabbats negativt av jämställdhetspolitiken och har problem i sina liv som de projicerar på genusforskare

Så stort tolkningsutrymme finns det väl inte för den som är lite bevandrad i skolsystemet men okej då, vad anser du själv om följande

1. Att ha fallbeskrivningar i t.ex juridikkurser och vård och omsorgskurser som innefattar även samkönade äktenskap eller samboskap.

3. Exempelvis att använda och uppmärksamma Byggnads kampanj. Att se över sin egen verkstadsjargong. Att med det både skapa ett klimat och tydligt verbalisera att elever ska göra skolan uppmärksam på de saker jag skrev kan inträffa på deras APL(praktik), och hur väl hanterat det kommer bli av skolan om eleven själv är utsatt eller upplever att andra blir det, eller bara reagerar på ett klimat som inte är jämställt och jämlikt.

4. Att inte ge skoluppgifter där man sätter elever i en position att de utsätter eller blir utsatta för homofobi. T.ex att sluta ge uppgifter att i en konstruerad debatt verbalt ge sig på homosexuellas rättigheter, redan vunna sådana dessutom. Ska homosexuella få gifta sig/adoptera/annat? Eller sluta med att några får i uppgift att ge sig på abort och försvara pro-life, andra tvärtom.

Har du något emot att ett normkritiskt arbete förs som ställer frågetecken vid de personliga värderingarna, ens omdöme eller det man beter sig aningslöst med?

Vi har ett annat exempel i en annan tråd som handlar om socioekonomiska normer och förväntningar att alla är minst medelklass och har nätverk eller äger eller kan köpa in campingutrustning och cykel inför en betygsgrundande utflykt. I mitt tycke låter det som en skola som behöver hjälp att reflektera normkritiskt.

Du har väl något slags grund för din hypotes? Den lanseras ju som något som äger rum eftersom den till och med har framkallat spyor? Vi är inte dumma i huvudet som läser här, men många är säkert och tycker "Wow!", när du hej vilt blandar länkHiroshima och lösryckta citat som både stödjer och inte stödjer egna påståenden.

Jag orkar aldrig se alla klipp du postar, och det känns som om det är avsikten.
Kan du inte använda egna ord och uppge källorna (inte klipp) som stöder det istället?

3. "Kolla på de där jävla tälten vid varenda busshållplats" Sagt i företagsbilen till elev på praktik om invandrarkvinnor i viss klädsel. Upprepade ggr i olika varianter. Sexualiserat språk vet du nog vad det är; fitta som svordom eller "omdöme". Är man handledare till elever får man tänka sig för. Att vara tråkig vuxen och reagera när elever ropar "böghög" när det blir närkontakt när killar samlas runt något eller kampar om något på gympan.

4.Det är skillnad på att sätta elever i sitsen att agera homofob mot klasskamrater i en betygsgrundande debatt och att kunna ta en debatt i klassrummet när man läser hbtq-historia. Stor skillnad. Men det tycker inte du?

Man kanske inte ska dela ut uppgifter slentrianmässigt och utan variation som "gå hem och intervjua din mormor/farmor". Du kan säkert komma på jätteenkla exempel själv men de uppenbara där pliktskyldiga elever fått bekymmer är när de bor med klippt nätverk och hemlig identitet eller som ensamkommande i tillfälliga boenden.

Jag har svårt att tänka mig vad olika tolkningar man kan göra av en så förenklad text, men av erfarenhet vet jag hur svårt det är för vissa lärare och annan skolpersonal att inte ständigt klumpa ihop "ni killar" och "ni tjejer" på ett obetänksamt sätt och att ha hållningen att hbtq-personer, funktionsnedsatta, fattiga, familjehemsplacerade, hedersförtryckta och några till är grupper vi läser om - inte att de befinner sig i rummet. Tycker du själv att det är så svårt att tolka innebörden av det jag skriver och gissa dig till exempel?

Jag är van vid både och, när det används för att nedvärdera någon eller svära. Flickor och pojkar.

Det är inga skämt en pedagog eller handledare kan delta i eller låta passera. Det skapar inte ett klimat där man kan komma ut som annat än hetero. Unga hbtq-personer mår sämre än andra, transpersoner sämst och har bland de högre suicidtalen. Högstadieelever är på sin obligatoriska "arbetsplats" och gymnasieelever är i princip i samma situation. Det är inte okej med tysta vuxna åskådare eller medskämtare.

Jo, det är väl kanske inte konstigt att det behövs mindre utrymme för tolkning när medvetandegraden till och med skiljer sig så markant mellan olika personer som är ålagda att kunna detta. Jag backar på den och hoppas jag gjort mig förstådd.

Ja, jag är såklart för ett öppet debattklimat i skolan och att pedagoger både initierar debatter och lär ut argumentation. Det bara övergår mitt förstånd hur man kan sätta elever i en sits där halva gänget ska ge sig på den andra halvan med argument mot homosexuellas rättigheter. En uppgift som getts ut ostört år efter år tills någon reagerar, elever eller annan personal. Och det är inte en pedagog och ett tillfälle. Det säger väldigt mkt om hur mkt man får vara ostörd i sin profession när det kommer till okunskap, normkritik och värderingar som lyser igenom. Häromveckan ramlade jag igen över en stencil där man ska pluralböja engelska ordet n***o. Är skola då så fattig att man bara har grammatikböcker från medborgarrättsrörelsens tid? Nej, man har antingen inte granskat sitt material eller tycker det är helt acceptabelt att säga "n***o". Jag har upplevt båda.

Normkritik kostar inte pengar, det kostar ens prestige. Det behöver initieras och följas upp av orädda skolledare.

Det jag reagerar på är när det fnyses åt problematiserandet av socialt kön och normkritik. Jag träffar barn och unga varje dag som gör allt för att dölja att de är utanför normen. Det är djupt tragiskt och sorgligt att vuxna förstärker det genom skämt, tystnad eller osynliggörande.

Det är märkligt att det är så...

Jag håller med det borde läras ut till tjejer att man skall inte ä'lta känslor i "evighet". Det gynnar ingen och det är bara direkt prvocerande att syssla med det. Ändå uppmuntras tjejer indirekt/(iblan)direkt att älta dem.

Pappa ratas när barnen vill ha tröst

Både tröst och lösning
Barn behöver både och, tror han.

- Tröst kan vara olika saker. Både att lyssna, förstå och visa empati, som kvinnor anses vara bättre på, och att vara mer lösningsorienterad och gå vidare, som män ofta är bättre på. Barn kanske vill ha det första, men det är inte säkert att det är bara det som barn behöver.

Så är det för psykologer som ska hjälpa människor till förändring, förklarar han.

- Föst måste man lyssna och vara inkännande, så att patienten känner sig förstådd. Sedan kan man gå vidare med lösningar. Jag tror starkt på kombinationen.

Han säger att samma resultat som i Kamratpostens undersökning har kommit fram även i andra studier, om än inte lika tydligt. Skillnaderna i mamma-papparoller handlar en hel del om hur man förväntas vara enligt våra könsroller, tror han. Kvinnor och flickor ska lyssna, känna in och förstå, medan pojkar och män inte har sådana förväntningar på sig. Kanske skulle både män och kvinnor behöva lära sig mer av bäggedera, tror han.

www.aftonbladet.se/nyheter/a/WL5WJj/pappa-ratas-nar-barnen-vill-ha-trost

Det är märkligt att det är så...

Jag håller med det borde läras ut till tjejer att man skall inte ä'lta känslor i "evighet". Det gynnar ingen och det är bara direkt prvocerande att syssla med det. Ändå uppmuntras tjejer indirekt/(iblan)direkt att älta dem.

I skolan? Vad som kan göras för individen beror på individens önskningar. Vad som dock alltid kan göras är att arbeta med de vuxnas beteende innan man har för stora förväntningar på resultat av likabehandligsarbete med de unga. Vuxna ska inte reproducera och stå för hållningar som förstärker behovet att dölja. De saker jag tidigare räknade upp som sker i undervisning, ska inte ske. Just det är ytterst en ledningsfråga om man tänker sig att uppnå en likvärdig miljö på hela skolan.