Min kille spelar wow...

Gjorde precis slut med min kille pga. wow. Du är inte ensam. 

Vi har varit tillsammans i tre år. 

Har i flera månader haft en vag känsla av att han spelat när han han pratat i telefonen med mig på kvällen (vi bor ej ihop heller) då jag någon gång ibland hört knapptryck men främst för att han verkat väldigt disträ. 

Detta har fått mig att må väldigt dåligt, många gånger. Har blivit orolig för att han mår dåligt, att det hänt något, att han var trött på mig, att något är fel i vårt förhållande eller något. Tom. att han kanske var sjuk. Jag har tagit upp min oro om och om igen. Han har bara skyllt på att han är trött, bett om ursäkt för det och sagt att han ska sköta sin sömn bättre. Jag har känt mig paranoid och jobbig. Tvivlat på mitt eget omdöme. Känt mig knäpp. Och som sagt mått väldigt dåligt över det här. I flera månader. Även haft dåligt samvete för att jag blir upprörd över att han är så disträ och icke närvarande. Lyssnat dåligt på saker jag sagt och verkat allmänt ointresserad av att prata med mig. (Men nekat när jag sagt att det kändes som det och då "skärpt sig" en stund och överröst med kärleksbetygelser...)

Idag så var det så himla tydligt. Jag kunde inte blunda för det. Vi hade precis lagt på men jag hade en klump i magen och hulk-grät  för han var så jävla disträ och obrydd. Han sa knappt hejdå innan vi la på, ljög och sa att han skulle plugga. Jag ringde upp honom igen och konfronterade honom- och han erkände. Han satt och spelade sitt jävla dataspel och sket i att jag satt i andra änden på luren och uppenbarligen mådde skitdåligt. Och har gjort det flera gånger i veckan i flera månaders tid. 

Känner mig så himla bedragen. 

Ligger massa bagage av många fler, djupare känslor och besvikelser/svek och händelser i vårt förhållande sen innan, så det är ett mycket större svek än vad man kanske kan tycka när man läser detta som utomstående. Men kort och gott så var wow classic uppenbarligen viktigare än mitt mående och vårt förhållande. Och min tid.  

Känner mig så dum att jag gick på hans lögner. Dum för att jag inte litade på min magkänsla. Men jag är inte van vid att folk ljuger. Speciellt inte rätt upp i ansiktet på sättet han gjorde. Är i chock. Har aldrig ens varit med om det på det här sättet. Han döljde det dessutom rätt bra. Kändes som han var väldigt mån om att inte bli upptäckt. 

Gjorde slut över telefon i samma samtal, sa "hoppas det var värt det" och la på.

Jag har gett honom så mycket av mig själv under de här åren. Kämpat för vårt förhållande när han behandlat mig dåligt flera gånger. Försökt komma med lösningar och förbättringar. Låter kanske som stora ord med detta kändes helt ärligt som psykisk och emotionell misshandel. 

Är fortfarande i chock. Älskar ju honom men det gör så jävla ont. Hur fan kan man ljuga så? 

"(Fråga honom)" Gav ett bra svar +1.

Kanske jag kan försöka svara på din andra fråga.

'Första delen' säger mig inte så mycket eftersom alla kan ha olika uppfattningar vad första delen är. I mitt fall är det att man nåt Level 40, vilket betyder att man får sitt första mount (kreatur som man rider på som ger en 60% snabbare movement). Men vissa kan också se det som att man hunnit nå Level 60, vilket är max Level.

Är det level 40, så har han den "jobbigaste" biten kvar, den som kan kräva mest tid.

Är det level 60, så borde han faktiskt kunna prioritera tid med dig.

 

Raidar man, speciellt i classic så gäller det att samarbeta med 20-40 andra personer. Att man missar nån enstaka gång ibland är oftast ingen fara, men skulle det hända ofta, så riskerar man att bli utsparkad från att delta flera gånger.

O det är verkligen ingenting man vill förlora om man ser raiding som det ultimata "slutspelet"

 

Jag o min kille har varit tillsammans i 2 år, varannan vecka har jag mina barn o då ses vi inte så mycket o han kan spela hur mycket han vill. Den veckan jag är barnfri känns det som han ändå prioriterar spelandet och jag börjar bli trött på det. Ex den här veckan spelade han hela tisdagen eftersom han va ledig, på torsdagen va det nåt han absolut va tvungen att spela (vi sågs dock på kvällen båda dagarna) sen på fredag o lördag var jag bortrest m jobbet så han spelade hela den tiden, vi kunde inte ses förrän lördag kväll. Trots det var han bara tvungen att spela halva söndagen till så sent att va inte kunde ses.

Självklart ska han spela om han gillar det men känns som det är prio 1 i hans liv vilket ärligt talat känns avtändande.... När vi väl umgås är allt jättebra men jag kan inte hjälpa att börja känna mig lite irriterad...

Finns det nån där ute som kan förklara fenomenet m wow så jag fattar? Hur kan jag göra så jag inte ständigt känner mig bortprioriterad? Finns det hopp om bättring?

Gjorde precis slut med min kille pga. wow. Du är inte ensam. 

Vi har varit tillsammans i tre år. 

Har i flera månader haft en vag känsla av att han spelat när han han pratat i telefonen med mig på kvällen (vi bor ej ihop heller) då jag någon gång ibland hört knapptryck men främst för att han verkat väldigt disträ. 

Detta har fått mig att må väldigt dåligt, många gånger. Har blivit orolig för att han mår dåligt, att det hänt något, att han var trött på mig, att något är fel i vårt förhållande eller något. Tom. att han kanske var sjuk. Jag har tagit upp min oro om och om igen. Han har bara skyllt på att han är trött, bett om ursäkt för det och sagt att han ska sköta sin sömn bättre. Jag har känt mig paranoid och jobbig. Tvivlat på mitt eget omdöme. Känt mig knäpp. Och som sagt mått väldigt dåligt över det här. I flera månader. Även haft dåligt samvete för att jag blir upprörd över att han är så disträ och icke närvarande. Lyssnat dåligt på saker jag sagt och verkat allmänt ointresserad av att prata med mig. (Men nekat när jag sagt att det kändes som det och då "skärpt sig" en stund och överröst med kärleksbetygelser...)

Idag så var det så himla tydligt. Jag kunde inte blunda för det. Vi hade precis lagt på men jag hade en klump i magen och hulk-grät  för han var så jävla disträ och obrydd. Han sa knappt hejdå innan vi la på, ljög och sa att han skulle plugga. Jag ringde upp honom igen och konfronterade honom- och han erkände. Han satt och spelade sitt jävla dataspel och sket i att jag satt i andra änden på luren och uppenbarligen mådde skitdåligt. Och har gjort det flera gånger i veckan i flera månaders tid. 

Känner mig så himla bedragen. 

Ligger massa bagage av många fler, djupare känslor och besvikelser/svek och händelser i vårt förhållande sen innan, så det är ett mycket större svek än vad man kanske kan tycka när man läser detta som utomstående. Men kort och gott så var wow classic uppenbarligen viktigare än mitt mående och vårt förhållande. Och min tid.  

Känner mig så dum att jag gick på hans lögner. Dum för att jag inte litade på min magkänsla. Men jag är inte van vid att folk ljuger. Speciellt inte rätt upp i ansiktet på sättet han gjorde. Är i chock. Har aldrig ens varit med om det på det här sättet. Han döljde det dessutom rätt bra. Kändes som han var väldigt mån om att inte bli upptäckt. 

Gjorde slut över telefon i samma samtal, sa "hoppas det var värt det" och la på.

Jag har gett honom så mycket av mig själv under de här åren. Kämpat för vårt förhållande när han behandlat mig dåligt flera gånger. Försökt komma med lösningar och förbättringar. Låter kanske som stora ord med detta kändes helt ärligt som psykisk och emotionell misshandel. 

Är fortfarande i chock. Älskar ju honom men det gör så jävla ont. Hur fan kan man ljuga så? 

Gjorde precis slut med min kille pga. wow. Du är inte ensam. 

Vi har varit tillsammans i tre år. 

Har i flera månader haft en vag känsla av att han spelat när han han pratat i telefonen med mig på kvällen (vi bor ej ihop heller) då jag någon gång ibland hört knapptryck men främst för att han verkat väldigt disträ. 

Detta har fått mig att må väldigt dåligt, många gånger. Har blivit orolig för att han mår dåligt, att det hänt något, att han var trött på mig, att något är fel i vårt förhållande eller något. Tom. att han kanske var sjuk. Jag har tagit upp min oro om och om igen. Han har bara skyllt på att han är trött, bett om ursäkt för det och sagt att han ska sköta sin sömn bättre. Jag har känt mig paranoid och jobbig. Tvivlat på mitt eget omdöme. Känt mig knäpp. Och som sagt mått väldigt dåligt över det här. I flera månader. Även haft dåligt samvete för att jag blir upprörd över att han är så disträ och icke närvarande. Lyssnat dåligt på saker jag sagt och verkat allmänt ointresserad av att prata med mig. (Men nekat när jag sagt att det kändes som det och då "skärpt sig" en stund och överröst med kärleksbetygelser...)

Idag så var det så himla tydligt. Jag kunde inte blunda för det. Vi hade precis lagt på men jag hade en klump i magen och hulk-grät  för han var så jävla disträ och obrydd. Han sa knappt hejdå innan vi la på, ljög och sa att han skulle plugga. Jag ringde upp honom igen och konfronterade honom- och han erkände. Han satt och spelade sitt jävla dataspel och sket i att jag satt i andra änden på luren och uppenbarligen mådde skitdåligt. Och har gjort det flera gånger i veckan i flera månaders tid. 

Känner mig så himla bedragen. 

Ligger massa bagage av många fler, djupare känslor och besvikelser/svek och händelser i vårt förhållande sen innan, så det är ett mycket större svek än vad man kanske kan tycka när man läser detta som utomstående. Men kort och gott så var wow classic uppenbarligen viktigare än mitt mående och vårt förhållande. Och min tid.  

Känner mig så dum att jag gick på hans lögner. Dum för att jag inte litade på min magkänsla. Men jag är inte van vid att folk ljuger. Speciellt inte rätt upp i ansiktet på sättet han gjorde. Är i chock. Har aldrig ens varit med om det på det här sättet. Han döljde det dessutom rätt bra. Kändes som han var väldigt mån om att inte bli upptäckt. 

Gjorde slut över telefon i samma samtal, sa "hoppas det var värt det" och la på.

Jag har gett honom så mycket av mig själv under de här åren. Kämpat för vårt förhållande när han behandlat mig dåligt flera gånger. Försökt komma med lösningar och förbättringar. Låter kanske som stora ord med detta kändes helt ärligt som psykisk och emotionell misshandel. 

Är fortfarande i chock. Älskar ju honom men det gör så jävla ont. Hur fan kan man ljuga så? 

Hoppas det är ok för TS att jag frågar detta, om inte så säg gärna till!

Kan ni som spelar/spelat/har koll på wow berätta mer om hur det funkar rent praktiskt? Tex. raider osv. Finns det liksom vissa tider som är viktigare att spela? Skulle man kunna vara otrogen/bli kär om man tex har kontakt med någon tjej via spelet? Mvh noob.