• Fri 25 Oct 2019 17:56
    3159 visningar
    463 svar
    463
    3159

    Vi som försöker bli gravida...

    Hej!

    Det kanske finns trådar om det här redan men skulle gärna vilja att vi som börjat försöka få barn kan följas åt, stötta varandra och få prata av oss tillsammans då det kan vara en ganska påfrestande tid ????

    Jag och min sambo har precis gjort vårt första försöka att få barn. Jag fick positivt på min äl-sticka den 14 oktober och vi sexade till det den dagen och dagen efter. Efter det här har jag inte kunnat tänka på annat, nästan så man blir manisk!

    Jag får normalt sett väldigt mycket symtom vid ägglossning och efter så för mig är det svårt att avgöra om de symtomen jag har nu beror på ägglossning och en kommande mens eller ifall det skulle kunna vara grav.symtom.

    De symtom jag normalt har är molvärk, ömma bröst, lite humörsvängningar, trött, yr och smått illamående, så ni förstår kanske att det är svårt för mig att avgöra om det skulle kunna bero på en graviditet ????

    Nu efter ägglossning fick jag 4 dagar efter en ganska kraftig värk i magen, höll bara i sig den dagen och efter det smått molande till och från. Jag har väldigt ömma bröst och dom känns en aning tyngre. Idag fick jag en liten blödning, typ rosa/röd, väldigt sparsamt. Idag är äl + 10. Brukar aldrig ha mellanblödningar annars.

    Gjorde ett gravtest igår, negativt. Såklart väldigt tidigt men vad tvungen ????

    Är det någon annan här som försöker få barn och som har symtom? ????

  • Svar på tråden Vi som försöker bli gravida...
  • Thu 31 Oct 2019 05:36
    #71
    Linnmal skrev 2019-10-30 17:29:41 följande:

    Hur gör ni andra för att hantera alla känslor kring längtan och pressen att bli med barn, speciellt när det inte lyckas med detsamma? Jag känner att jag så lätt fastnar i tankarna kring barn och att jag har svårt att koncentrera mig på något annat, vilket gör att jag blir så besviken när det inte lyckas. 


    Ja, vi har ju försökt ett tag vi det här laget. Man måste ju få lov att bli ledsen och besviken när det inte går. När mensen kommer, tar jag en dag och är besviken, sen är det nya tag till nästa äl. Efter 12 månader kan man ju få hjälp, och fram tills dess tänker jag att det är helt normalt att det kan ta tid.

    Själva försöken, och förväntan under försöken är ju kul i sig. Nu mellan äl och mens är man ju förväntansfull och hoppas, vilket är en kul känsla tycker jag.

    Nu har jag ett jobb samt fritid som gör att jag inte är hemma och sitter så mycket, vilket är väldigt skönt! Jag hinner liksom inte fundera för mycket.

    Så det bästa kanske är att försöka hålla sig sysselsatt, ha annat att tänka på? :)
  • Thu 31 Oct 2019 07:27
    #72

    Tack för alla era tips :)

    Jag håller med er allihopa. Jag får försöka att inte tänka och stressa för mycket över detta. Det kommer att lösa sig på ett eller annat sätt. Det känns också tryggt att veta att om det inte skulle lyckas efter ett år av försök så finns det hjälp att få. 

    Det känns också som att stressen delvis kommer av att jämföra sig med andra. Jag har haft en hel del kvinnor i min närhet som säger att de har blivit gravida på första försöket och då är det lätt att tänka att jag gör något fel. Jag ska verkligen försöka sluta tänka på hur det har gått för andra och bara fokusera på min egen resa (dock vill jag gärna fortsätta dela tankar på detta forum). 

    Och precis som du Önsketänk skriver, jag tror det är bäst att inte fokusera för mycket på symptomen som uppstår mellan ägglossning och mens. Kroppen är ju så finurlig och helt fantastisk egentligen med alla konstiga tecken hit och dit så jag ska försöka uppskatta den mer och inte tvärtom.

  • Thu 31 Oct 2019 19:50
    #73

    Jag tänker också att det är bra att försöka aktivera sig och inte fokusera allt för mycket på det, även om det är svårt...!

    Oroar ni er mycket? Typ, att det inte ska gå, att det kan bli missfall osv. Jag är generellt en person som oroar mig lite för mycket och har lite för många katastroftankar, så de tankarna kommer även kring det här. Speciellt eftersom jag på sistone tycker mig ha hört om många i min närhet som fått missfall, och/eller att det tagit väldigt långt tid. Men å andra sidan har det gått snabbt och enkelt för andra. 

    Jag vill och försöker inte oroa mig för mycket, utan hoppas såklart på att det går snabbt och enkelt (vem önskar inte det!). Och försöker intala mig själv att det inte är någon idé att börja oroa sig nu, utan först om det visar sig vara svårt... 

  • Thu 31 Oct 2019 19:56
    #74
    liloma skrev 2019-10-31 19:50:36 följande:

    Jag tänker också att det är bra att försöka aktivera sig och inte fokusera allt för mycket på det, även om det är svårt...!

    Oroar ni er mycket? Typ, att det inte ska gå, att det kan bli missfall osv. Jag är generellt en person som oroar mig lite för mycket och har lite för många katastroftankar, så de tankarna kommer även kring det här. Speciellt eftersom jag på sistone tycker mig ha hört om många i min närhet som fått missfall, och/eller att det tagit väldigt långt tid. Men å andra sidan har det gått snabbt och enkelt för andra. 

    Jag vill och försöker inte oroa mig för mycket, utan hoppas såklart på att det går snabbt och enkelt (vem önskar inte det!). Och försöker intala mig själv att det inte är någon idé att börja oroa sig nu, utan först om det visar sig vara svårt... 


    Jag är som dig liloma, som har lätt att oroa sig och har katastroftankar. Har en vän som fick mf i vecka 6 för 1,5 år sedan (har inte tagit sig sen dess) men också vänner som har blivit gravida inom 3-9 månader :) nu försöker jag bara fokusera på att få igång cykeln, äta rätt, röra på mig och försöka stressa ned. Vi har dessutom lite resor inplanerade så det känns superbra att ha något att se fram emot.
  • Thu 31 Oct 2019 20:35
    #75
    liloma skrev 2019-10-31 19:50:36 följande:

    Jag tänker också att det är bra att försöka aktivera sig och inte fokusera allt för mycket på det, även om det är svårt...!

    Oroar ni er mycket? Typ, att det inte ska gå, att det kan bli missfall osv. Jag är generellt en person som oroar mig lite för mycket och har lite för många katastroftankar, så de tankarna kommer även kring det här. Speciellt eftersom jag på sistone tycker mig ha hört om många i min närhet som fått missfall, och/eller att det tagit väldigt långt tid. Men å andra sidan har det gått snabbt och enkelt för andra. 

    Jag vill och försöker inte oroa mig för mycket, utan hoppas såklart på att det går snabbt och enkelt (vem önskar inte det!). Och försöker intala mig själv att det inte är någon idé att börja oroa sig nu, utan först om det visar sig vara svårt... 


    Jag försöker att inte oroa mig för mycket. Mina närmsta kompisar blev gravida på första försöket och fick friska barn. Både jag och min sambo är "oj hoppsan-barn", så infertilitet ligger inte i släkterna iaf.

    När vi fick vårt missfall i december så sa jag och min sambo, hellre att det tar tid, än att vi blir gravida direkt och får fler missfall. Nu har det ju tagit tid och jag hoppas att när det tar sig att vi slipper missfall.

    Men det är klart, när plusset väl kommer lär man ju oroa sig oavsett, ligger väl i vår natur. Samma om plusset inte kommer.
  • Thu 31 Oct 2019 21:28
    #76

    Fick min son i april i år och väntar nu återigen på att bli gravid då vi vill ha dem tätt. Följs gärna åt med andra på denna underbara resa.

    Förra gången blev jag gravid på första månaden som jag använde Natural Cycles. Kan rekommendera er att prova det, hjälpte oss hitta rätt dagar att ha sex på för att lyckas. Tog oss totalt 3månader med sonen. Hoppas på samma tur denna gång. Har 3 dagar till bim.

    Delar länk om någon vill kolla in Natural Cycles.funkar både för att planera graviditet och sedan undvika graviditet efter graviditeten om man vill undvika hormonella preventivmedel.

    signup.naturalcycles.com/sv-SE/signup/secret&referral=b8004dd5558c437aab078c35724e2e95

  • Fri 1 Nov 2019 06:26
    #77
    Önsketänk skrev 2019-10-30 22:18:03 följande:

    Jaha okej, vad märkligt ändå. Det borde dom ju kanske se över.

    Jag hade också kramper som började typ på äl+4 men det visade ju sig att inte vara något :( Jag hoppas ju såklart att det visar annat för dig. Än är det inte kört!

    Hoppas på ett stort plus på fredag :)

    Jag har insett nu att jag måste försöka slappna av mer, är rädd för att när man konstant tänker på det så får man massa symtom som egentligen inte betyder något och som även gör att det sätter spärrar hos en som försvårar chansen att bli gravid. Det är ju klart lättare sagt en gjort men man får försöka iaf :)

    Uppdatera oss gärna på fredag :)


    Det var som jag tänkte. Förra testets resultat var ett spökstreck och dagens test visade negativt. Jag hänger med på nästa runda :)
  • Fri 1 Nov 2019 12:18
    #78

    Jag verkar ha ägglossning nu igen. Slutade med mini piller i lördags (hade utslag på ÄL tester då) och har haft en del molvärk. Tog cb digitalt ÄL test + testlagrets stav, båda visar starkt utslag och cb visade en glad gubbe. Får se till att mysa lite i helgen och sen hålla tummarna :)

  • Fri 1 Nov 2019 13:53
    #79
    Steeph skrev 2019-11-01 12:18:15 följande:

    Jag verkar ha ägglossning nu igen. Slutade med mini piller i lördags (hade utslag på ÄL tester då) och har haft en del molvärk. Tog cb digitalt ÄL test + testlagrets stav, båda visar starkt utslag och cb visade en glad gubbe. Får se till att mysa lite i helgen och sen hålla tummarna :)


    Perfekt! Och så bra att äl inföll just på helgen så man har lite extra tid med att försöka. Lycka till och håller tummarna för er också;)
  • Fri 1 Nov 2019 14:16
    #80

    Jag vågar inte ta ett test!

    Jag och min sambo har försökt med bebis nr 2 nu i 5 månader (nr 1 kom på första försöket) Förra månaden fick jag ett positivt test på RFSU Testa ofta stickor och negativt på gravidkollens sticka, vilket visade sig vara negativt men mensen kom 4 dagar för sent.

    Nu har jag mått smått illa i en vecka, kräkts en gång och mina bröst gör så fruktansvärt ont! Min app säger att mensen är sen men jag vågar inte testa för jag vill inte ha ett till negativt test.

    Den här månaden har jag inte ens haft koll på ÄL eller mens.

    Förlåt för långt inlägg, behöver nog bara lite pepp. :)

Svar på tråden Vi som försöker bli gravida...