Hur svårt är det för en man, 40+, att hitta en ny partner efter skilsmässan? Jag har barn som bor varannan vecka och är sams med exet.
Vad värdesätter ni kvinnor egentligen? Hur viktigt är det med utseendet? Ekonomi? Karriär? Skulle en kvinna ca 30-35 år som vill ha barn vara intresserad eller är det osannolikt?
Du låter som en riktig mansgris. Varför skulle det vara attraktivt för en kvinna att bo i DITT hus? Så att du kan använda det emot henne sen? Du har väldigt konstiga krav, och det du har att erbjuda är knappast något unikt eller särskilt tilltalande. Fråga dig istället varför det tog slut med ditt ex.
Jag håller med Johanna, du verkar resonera lite konstigt och det kanske skulle snarare vara där det tog stopp än allt det andra. Nu är ju jag inte ute efter en partner att flytta ihop och skaffa barn med direkt men om man skulle träffa någon det klickar med så kanske jag skulle kunna tänka mig det. Men då måste det även klicka med barnen som mannen redan har och de måste också vara fullständigt OK med att bo ihop med mig och att vi skaffar fler barn. Jag skulle aldrig kunna tvinga på dem något sånt. Och ett nytt boende som vi skaffar ihop, jag skulle ha svårt att känna mig hemma i någon annans redan befintliga hem. Eller att mannen flyttar in i mitt hus om han inte har samma tänkande som jag om det.
För 4 år sedan träffade jag min sambo. Jag var då 23 och han 38 med 3 barn (7-11år). Vi är gifta idag med ett gemensamt barn. Så jo, självklart finns det kvinnor som kan ta sig an rollen som bonusmamma och bilda ny familj.
Sådana som mig hittar man på barnens aktiviteter. Superbra sätt att träffas. Man lär känna både mig och barnen på samma gång i ett bekvämare sammanhang än en dejt. Och om barnen blir kompisar så kan ju föräldrarna bli det också.
Jag vet inte hur kemin fungerar för er kvinnor. Förklara gärna. Men jag pirrar och klickar inte direkt. Jag tror jag funkar så här: Om hon är vettig och trevlig, ser OK ut, har något jag tycker om, verkar passa som flickvän, gillar mig och kysser mig på ett sätt jag gillar kan jag tänka mig att ligga med henne. Kärleken kommer sedan. Sex plus idén om att bli ett par skapar kärleken.
För 4 år sedan träffade jag min sambo. Jag var då 23 och han 38 med 3 barn (7-11år). Vi är gifta idag med ett gemensamt barn. Så jo, självklart finns det kvinnor som kan ta sig an rollen som bonusmamma och bilda ny familj.
Jag skulle helst ha en tjej utan egna barn. Har hon egna barn sen tidigare blir hela tillvaron krångligare med fler parter inblandade som måste komma överens, större ombyggnad av huset, osv. Men träffar jag rätt tjej med barn så kan jag acceptera det.
Jag tror att det finns ganska många tjejer 30-40 som satsat på utbildning, jobb och resor och upptäcker att deras kompisar börjar bilda familj och börjar bli stressade. Då borde det vara intressant med en man som redan har hus och karriär och vill bilda familj. Även om det finns barn och åldersskillnad??
Jag frågar för att jag har aldrig hört det argumentet förut. För mig skulle det kunna vara negativt om det var samboskap jag sökte ifall den blivande partnern är bunden till ett specifikt hus och inte har möjlighet/vill sälja det (arvegods, bonde osv) Jag skulle inte vilja flytta in i en partners hem. Utöver just den aspekten skulke personens boendeform vara totalt irrelevant för mig. Jag har aldrig förut hört att husägande i sig skulle vara en påtaglig plusfaktor när man aöker partner.