Jag har använt det själv för att veta hur man ligger till. Du måste ta värdena när du börjat medicineringen. Mitt Östrogen brukar jag ligga runt 1000 med 3×2 progynon och estrodatplåster. Progesteron ligger som sagt för lågt med bara utrogest, jag tar inte upp det bra.
Kolla upp vad du har i Tsh-värde. Olika kliniker/läkare tycker olika. Vissa säger att Tsh ska vara max 2.5, men vissa säger under 1.0 i fertilitetssyfte.
I Sverige tyvker vissa läkare att 3-4 är helt ok, men det är för högt.
Jag! Men det har du redan koll på!
Hej och tusen tack för info! Och vad sorgligt att det inte kunde ske ett utplock! Fick prata med en läkare på Olga i måndags när de var i Göteborg och den läkaren sa att hon tyckte vi skulle försöka med mina egna ägg trots allt... var så inställd på äggdonation och börjat bearbeta sorgen att inte kunna få ett "genetiskt barn". Jag är 41 år så vet inte om jag vill/orkar/vågar utsätta mig för ännu en IVF med egna ägg... Vi skall skick in alla journaler och prover så skal Olga kommer med rekommendationer vad de tycker verkar bra. Men som sagt är så tveksam till att utsätta mig för ännu en IVF-pärs. Ta hand om dig!
Ja alla tankar "tänk om" är tärande. Det är parodoxalt, hur förtvivlad jag än blev när vår sista IVF (jag hade innan bestämt att det skulle vara den sista) inte blev nåt så fanns det nånstans en lättnad att få avsluta en process, fokusera på andra möjligheter. Nu känns det lite som att backa och fatta en svårt beslut ännu en gång... Gjorde ni fragmentationstest i Sverige? Varma hälsningar Karin
Hej!
Så skönt att höra att några av er har börjat komma igång igen och grattis, Sandra, till ditt pluss! Då får vi uppdatera listan nu lite, det är ju ändå någon slags gammal tradition från tidigare tråden.
På gång:
Syskon2018
GrodanS77
Sofia95
Zwillinge 86
Smulantobe ET (Ovumia Finland)
CrockedTail FET ?/? (AVA Riga)
UndrandeSökare ?/? (AVA Riga)
Fertilitetsresa FET ?/? (Oumvia Finland)
Myntan ET i sommar (Felicitas Helsingfors)
glommernamnet ET (Minerva Uppsala)
Ruvar:
Gravid:
Sandra (ÄD, BF?)
LiMarie (ED, BF 22/10) pojke
Barnet fött:
Sjuttiosjuan 22/6 pojke
Vi valde Finland eftersom vi ville ha öppen donation. Har varit där i våras, lämnat alla prover, haft psykologsamtalet, planerat ihop med läkaren. Stod nästan längst fram i kön när Coronan slog till. Jag har tänkt att till hösten borde det gå att åka men nu ser det inte alls bra ut med smittan i Sverige igen. Det känns helt hopplöst och jag känner mig helt motarbetad hela tiden. Funderar på att byta till Olga istället, känns superkrångligt med Ryssland, jag är väldigt ljus och känns som alla ryskor är mörkare än mig. Då blir det anonym donation, öppen är väldigt viktigt för oss. Men tiden bara går och går. Hur tänker ni? Ska vi byta eller vänta? Andra idéer?
Kan ni inte köra i Sverige då? Om ni är klara med prover och samtal så saknas ju bara matchning med donator och sedan väntan på ägg :)
Jobbigt läge för er att inte komma iväg eller lätt kunna byta klinik!
Vad är bindningstest?
Ni som gjort ÄD hos OLGA, hur många dagar var kvinnan resp mannen där? Vad är ett minimum? Jag är rädd för att fastna där pga av Coronan. Har djur och äldre barn hemma.
De ger dig antalet dagar som du behöver vara där. Det beror också på om du ska göra testerna där (de håller bara tre månader och sedan måste man ta nya). Senast vi åkte så åkte vi med deras privatplan så vi var där en vecka då. Vid ÄD om ni inte har frysta spermier så behöver mannen vara där flera dagar innan eftersom det ska bli en blastocyst (fem dagar). Vi fick heller inte reda på när insättning skulle ske exakt förrän vi kom dit.
Var i Riga den 30/10 gjorde FET med en 5-dagars blasto. Trodde det skulle vara krångligt att resa men det var ingen som kollade något förutom att de frågade om jag hade QR-koden i telefonen. På kliniken fick jag ta ett Covid-test innan de gjorde återföringen. Idag blev det ett . På måndag och onsdag blir det blodprov.
Enkelt att åka till Lettland trots Covid, jag åkte via Oslo (vågade inte chansa på Amsterdam).
Hur gamla är ni i tråden på ett ungefär?
Jag har precis fått veta att jag har högt fsh och ska få domen på måndag. Är bara 28 år så jag känner mig så ensam i att vara ung och kanske inte kunna bli gravid med egna ägg. Kram till er!
Jag är kvar och följer gärna med till 2021-tråden.
Efter lååång tid gav vi upp om att kunna fortsätta på Ovumia. Och har valt Ava riga istället. Har haft konsultation på Skype och ska nu fixa med blodprover medan de letar donator. Har väldigt lite hopp för närvarande och vill nästan blåsa av alltihop.
Hur kommer det sig att du känner så?
Vi är nog många som hamnar i ett sådant läge och jag tycker det är helt förståeligt. Att gå igenom IVF är jobbigt, att göra det i utlandet ännu jobbigare. Att få gå igenom detta och få ihop det under en pandemi med all ovisshet, det är bara hemskt. Som du skriver, att få ihop allt praktiskt, kostnaderna skenar iväg, motgång efter motgång, skjuta upp på behandlingar, inte veta om man kommer iväg eller inte osv. Det är också svårt för andra som inte gått igenom sådant att förstå, brukar ju vara så.
Men ge inte upp nu när ni bytt klinik. Det var väl någon annan i tråden (kommer inte ihåg vem) som kom iväg dit och det gick bra? Vi får alla försöka tänka på slutmålet, trots all oro och ångest som medföljer.
Håller så med er båda två,bara det praktiska just nu med allt som hör till,bara det är tillräckligt. Sen allt som kommer med pandemin därtill,där för mig det jobbigaste är ovissheten om just resandet och om kliniken väljer att ha fortsatta behandlingar etc.
Men jag hoppas allt ska vara värt alla mödor,oro och pengar. Eller det kommer det att vara såklart,bara man lyckas och får hålla en liten i famnen<3