• Anonym (Orolig)

    Soc anmälan pga separerat

    Hej jag och min man har precis separerat pga vissa orsaker men vi är fortfarande vänner.

    Vi har 2 gemensamma barn på 20 månader och en på 9 veckor samt att jag har 2 sen tidigare på 11 år och snart 9 år

    Mitt ex valde att flytta till sin hemort som vi båda kommer ifrån början. Så just nu bor han ca 18 mil från mig och mina barn. Där har vi även släkten tex mormor/morfar, farmor/farfar, farbror, kusin m.m

    Med tanke på detta så valde vi att han skulle ta hand om våra gemensamma barn på den nygamla orten och jag stannar här pga de äldre barnen har sin skola här.

    Tanken är att jag ska flytta till samma kommun bara barnen har fått sommarlov.

    Jag pratar även med grabben på 20 månader via videosamtal på messenger minst 1-2 ggr per dag. Jag ammar inte det minsta barnet, har aldrig gjort det pga medicin jag var tvungen att äta innan och efter förlossningen samt att han fick mjölkproteinallergi. Så därför blev det flaska med ersättning från start.

    Nu var det planerat att jag skulle ha de minsta barnen under helgen som kommer (ca 5 dagar sen vi separerade) och sedan ha de iaf varje helg tillsvidare.

    Nu idag var mitt ex på BVC i den nya kommunen för att göra den vanliga längd och vikt kontrollen som man gör.

    Då fick han höra att de absolut inte accepterar att man skiljersig när man har ett sånt litet barn, att det skadar barnet för all framtid om den inte har både mamma och pappa närvarande varje dag.

    Så nu har jag fått en orosanmälan på soc där BVC sköterskan har skrivit att jag måste lida av en svår förlossningspsykos el depression för det är inte normalt att man skiljer sig när barnet är bara 9 veckor. Hon skrev även att hon misstänker att jag är svårt psykiskt sjuk eftersom jag överger mitt barn.

    Denna BVC sköterskan har jag aldrig träffat eller ens pratat med i telefonen men ändå skriver hon detta.

    Får det verkligen gå till så här????

  • Svar på tråden Soc anmälan pga separerat
  • Anonym (:O)
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 17:24:45 följande:

    Jo men jag kommer ju ändå vara borta från barnet ca 3 1/2 dag per vecka.

    Men att vara borta max 5 dagar per vecka var absolut det värsta för alla här inne. Då övergav jag ju mitt barn. Jag måste ju ändå överge mitt barn iaf i 3 dagar enligt soc planering.

    Jo visst kan pappan säkert säga upp lägenheten och flytta tillbaka hit om det behövs, bara stå med dubbla hyror i 3 månader då. Jag hoppas ju bara att vi båda lyckas hitta varsitt boende samtidigt då till sommaren. Men det är inte så lätt då det brukar vara max 10-12 hyresrätter lediga per år som mest. Och då lyckas få tag i 2 samtidigt blir nog inte lätt.


    Har du ingen kunskap om tidsbegrepp för en sån liten? Å tre dagar är väl bättre än fem?? För en sån liten är fem dagar en ocean av tid..

    Det var ju ni som tog det konstiga beslutet från början, så då får han väl dras med dubbla hyror..

    Känns det inte konstigt i magen att vara borta ifrån sina små så länge? Inte jobbigt alls?
  • Anonym (C)

    Största felet med upplägget tycks vara att barnen ska vara ifrån en primär anknytningsperson flera dagar i sträck.


    Bäst för yngsta barnet är nog att ha en fast punkt hos en primär anknytningsperson som mycket väl kan vara pappan. Om mamman i det här fallet skulle komma upp och umgås med barnet på helgerna när pappan är med åtminstone en del av tiden så vore det väl inte så illa. Däremot är det mindre lämpligt att skilja bebisen helt från den primära anknytningspersonen två dagar i veckan. Umgänge tillsammans på den gamla hemorten skulle däremot vara något annat.

    För det lite större barnet är däremot det föreslagna upplägget från soc rimligt. Det blir lite väl länge med 5 dagar ifrån mamman annars.

    Dock skulle jag bli väldigt förvånad om BVC-tanten gjort en orosanmälan om en pappa flytta ifrån sina barn. .

    Istället skulle mamman troligen förväntas göra allt för att uppmuntra alla försök till umgänge med barnet, även om han ställde in umgänget upprepade gånger och bara dök upp någon gång i månaden.

  • Anonym (Orolig)

    Har ju aldrig sagt att jag skulle vara borta 5 dagar varje vecka i 6 månader. Sa att som minst skulle jag haft honom varje helg. Men mest troligt hade han varit hos sin pappa ca 2-3 dagar i veckan och resterande 4-5 dagar här. Men pappan flyttar hit.

    Jag vet att vi får stå för valet att ta dubbla hyror men i den nya orten skulle även pappan ha fått jobba de dagarna barnen inte hade varit där.

    Men om han flyttar hit igen så är han arbetslös då hans företag han jobbade på tyvärr gick i konkurs i dec och det är ont om jobb här.

  • Anonym (Hg)
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 17:07:38 följande:
    Nu har jag pratat med en från soc.
    De vill att jag flyttar till samma ort och att vi har barnet så här.
    mamma tar mån-tis-ons-tors lunch
    Pappa tar tors lunch, fre, lör, sön.
    Så det får väl bli det alternativet då eftersom det tyckte soc var en bra lösning.

    Men då ska jag lyckas hitta ett boende och mitt ena barn kommer få gå i skola 5 mil från hemmet (har speciella behov) och det finns ingen plats i den orten jag ska flytta till innan hösten när skolan startar igen.
    Därför ville jag vänta med flytten.
    Men får väl göra så som socialen säger är bäst för minsta barnet
    Hur motiverade Soc att du skulle ha barnen mån-tors och pappan fre-sön? Varför inte tvärtom? DU ammar ju ändå inte?
  • Wolfie13
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 18:02:07 följande:

    Har ju aldrig sagt att jag skulle vara borta 5 dagar varje vecka i 6 månader. Sa att som minst skulle jag haft honom varje helg. Men mest troligt hade han varit hos sin pappa ca 2-3 dagar i veckan och resterande 4-5 dagar här. Men pappan flyttar hit.

    Jag vet att vi får stå för valet att ta dubbla hyror men i den nya orten skulle även pappan ha fått jobba de dagarna barnen inte hade varit där.

    Men om han flyttar hit igen så är han arbetslös då hans företag han jobbade på tyvärr gick i konkurs i dec och det är ont om jobb här.


    För de flesta känns det nog som sagt mest främmande att man ens kan tänka tanken att skiljas från sina spädisar under så lång tid. Man kanske har barnvakt ett par timmar som mest när barnen blivit några månader. Inte dagar.
    Jag har som mest varit borta från min nu 2,5-åring över natten 1-2 gånger (efter hon fyllt två). En längre tid hade inte känts bra alls, p.g.a. min relation med barnet.
  • Anonym (blåbär)
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 15:50:27 följande:

    Hej jag och min man har precis separerat pga vissa orsaker men vi är fortfarande vänner.

    Vi har 2 gemensamma barn på 20 månader och en på 9 veckor samt att jag har 2 sen tidigare på 11 år och snart 9 år

    Mitt ex valde att flytta till sin hemort som vi båda kommer ifrån början. Så just nu bor han ca 18 mil från mig och mina barn. Där har vi även släkten tex mormor/morfar, farmor/farfar, farbror, kusin m.m

    Med tanke på detta så valde vi att han skulle ta hand om våra gemensamma barn på den nygamla orten och jag stannar här pga de äldre barnen har sin skola här.

    Tanken är att jag ska flytta till samma kommun bara barnen har fått sommarlov.

    Jag pratar även med grabben på 20 månader via videosamtal på messenger minst 1-2 ggr per dag. Jag ammar inte det minsta barnet, har aldrig gjort det pga medicin jag var tvungen att äta innan och efter förlossningen samt att han fick mjölkproteinallergi. Så därför blev det flaska med ersättning från start.

    Nu var det planerat att jag skulle ha de minsta barnen under helgen som kommer (ca 5 dagar sen vi separerade) och sedan ha de iaf varje helg tillsvidare.

    Nu idag var mitt ex på BVC i den nya kommunen för att göra den vanliga längd och vikt kontrollen som man gör.

    Då fick han höra att de absolut inte accepterar att man skiljersig när man har ett sånt litet barn, att det skadar barnet för all framtid om den inte har både mamma och pappa närvarande varje dag.

    Så nu har jag fått en orosanmälan på soc där BVC sköterskan har skrivit att jag måste lida av en svår förlossningspsykos el depression för det är inte normalt att man skiljer sig när barnet är bara 9 veckor. Hon skrev även att hon misstänker att jag är svårt psykiskt sjuk eftersom jag överger mitt barn.

    Denna BVC sköterskan har jag aldrig träffat eller ens pratat med i telefonen men ändå skriver hon detta.

    Får det verkligen gå till så här????


    Det är ingen som bryr sig om att ni separerar utan de är oroliga för de små barnens anknytning. Små barn under tre år behöver ständig (nästan daglig) kontakt med sin(a) primära anknytningsperson(er). De har för dåligt minne och för outvecklat känsloliv för att klara av separationer från anknytningspersonen. Barn som inte i lugn och ro får utveckla sin anknytning blir traumatiserade och kan utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Och då menar jag verkligen allvarlig.

    Er 2-åring är stor nog för att klara av att vara ifrån sin primära anknytningsperson (pappan) en helg men det gör definitivt inte bebisen. En gång är ingen gång men om bebisen konstant ska separeras från pappan (som är den primära anknytningspersonen) kommer definitivt stressa bebisen och orsaka känslomässig skada. Du ska ha i åtanke att bebisar har kort minne. Är du borta två veckor så minns hen inte ens dig ordentligt. Det blir extremt otryggt för bebisen att separeras från sin pappa som är välbekant och tas om hand av en relativt okänd person (du). Och du ska veta att bebisar har extremt behov av trygghet.

    Rekommenderar er att du bor hemma hos pappan de helger du är där så att barnen (särskilt bebisen) är kvar i sin trygga miljö och att pappan finns med i bakgrunden hela tiden och inte försvinner iväg för mycket.
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (blåbär) skrev 2020-01-08 18:25:04 följande:

    Det är ingen som bryr sig om att ni separerar utan de är oroliga för de små barnens anknytning. Små barn under tre år behöver ständig (nästan daglig) kontakt med sin(a) primära anknytningsperson(er). De har för dåligt minne och för outvecklat känsloliv för att klara av separationer från anknytningspersonen. Barn som inte i lugn och ro får utveckla sin anknytning blir traumatiserade och kan utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Och då menar jag verkligen allvarlig.

    Er 2-åring är stor nog för att klara av att vara ifrån sin primära anknytningsperson (pappan) en helg men det gör definitivt inte bebisen. En gång är ingen gång men om bebisen konstant ska separeras från pappan (som är den primära anknytningspersonen) kommer definitivt stressa bebisen och orsaka känslomässig skada. Du ska ha i åtanke att bebisar har kort minne. Är du borta två veckor så minns hen inte ens dig ordentligt. Det blir extremt otryggt för bebisen att separeras från sin pappa som är välbekant och tas om hand av en relativt okänd person (du). Och du ska veta att bebisar har extremt behov av trygghet.

    Rekommenderar er att du bor hemma hos pappan de helger du är där så att barnen (särskilt bebisen) är kvar i sin trygga miljö och att pappan finns med i bakgrunden hela tiden och inte försvinner iväg för mycket.


    Hur kan jag vara en relativt okänd person för bebisen när jag har varit borta endast 1 vecka av bebisens 9 levda veckor???

    Kommer bli väldigt trångt med 6 personer i en lägenhet på 50 kvm. Annars hade jag lätt gjort det
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Hg) skrev 2020-01-08 18:15:39 följande:

    Hur motiverade Soc att du skulle ha barnen mån-tors och pappan fre-sön? Varför inte tvärtom? DU ammar ju ändå inte?


    Soc sa att jag skulle ha barnen mån-torsdag lunch

    Pappan tar sedan över på torsdag lunch till söndag.

    Då menade hon att vi fick lika lång tid var per vecka och det var det bästa enligt henne för bebisens skull
  • Anonym (Hg)
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 18:40:38 följande:
    Soc sa att jag skulle ha barnen mån-torsdag lunch
    Pappan tar sedan över på torsdag lunch till söndag.
    Då menade hon att vi fick lika lång tid var per vecka och det var det bästa enligt henne för bebisens skull
    Men om du nu jobbar, varför inte tvärtom?
    Varför inte du mån -tors lunch och pappan tors-lunch till sön. Du jobbar väl inte helger? Du kunde väl du ha tiden som innefattade helgen eller?

    I övrigt så brukar man väl inte rekommendera att barn under 3 bor växelvis alls. Det vanligaste med så små barn och en separation brukar ju vara att barnen hamnar med mamman då hon ammar och inte alls hos pappan, då barn inte ska bo växelvis i den åldern. Så bättre för er del hade väl varit om barnet bott heltid hos pappan och du kommit dit och haft umgänge med barnen i deras hem såsom det brukar vara för pappor med så små barn vid separation...
  • Anonym (Kol)
    Anonym (Orolig) skrev 2020-01-08 18:38:40 följande:

    Hur kan jag vara en relativt okänd person för bebisen när jag har varit borta endast 1 vecka av bebisens 9 levda veckor???

    Kommer bli väldigt trångt med 6 personer i en lägenhet på 50 kvm. Annars hade jag lätt gjort det


    Andrahandshyra? Hyra ett hus?
Svar på tråden Soc anmälan pga separerat