Anonym (Orolig)

Äldre 8 Jan 15:50

221 svar

Soc anmälan pga separerat

Hej jag och min man har precis separerat pga vissa orsaker men vi är fortfarande vänner.

Vi har 2 gemensamma barn på 20 månader och en på 9 veckor samt att jag har 2 sen tidigare på 11 år och snart 9 år

Mitt ex valde att flytta till sin hemort som vi båda kommer ifrån början. Så just nu bor han ca 18 mil från mig och mina barn. Där har vi även släkten tex mormor/morfar, farmor/farfar, farbror, kusin m.m

Med tanke på detta så valde vi att han skulle ta hand om våra gemensamma barn på den nygamla orten och jag stannar här pga de äldre barnen har sin skola här.

Tanken är att jag ska flytta till samma kommun bara barnen har fått sommarlov.

Jag pratar även med grabben på 20 månader via videosamtal på messenger minst 1-2 ggr per dag. Jag ammar inte det minsta barnet, har aldrig gjort det pga medicin jag var tvungen att äta innan och efter förlossningen samt att han fick mjölkproteinallergi. Så därför blev det flaska med ersättning från start.

Nu var det planerat att jag skulle ha de minsta barnen under helgen som kommer (ca 5 dagar sen vi separerade) och sedan ha de iaf varje helg tillsvidare.

Nu idag var mitt ex på BVC i den nya kommunen för att göra den vanliga längd och vikt kontrollen som man gör.

Då fick han höra att de absolut inte accepterar att man skiljersig när man har ett sånt litet barn, att det skadar barnet för all framtid om den inte har både mamma och pappa närvarande varje dag.

Så nu har jag fått en orosanmälan på soc där BVC sköterskan har skrivit att jag måste lida av en svår förlossningspsykos el depression för det är inte normalt att man skiljer sig när barnet är bara 9 veckor. Hon skrev även att hon misstänker att jag är svårt psykiskt sjuk eftersom jag överger mitt barn.

Denna BVC sköterskan har jag aldrig träffat eller ens pratat med i telefonen men ändå skriver hon detta.

Får det verkligen gå till så här????

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 09:32

#141

Anonym (Li) skrev 2020-01-09 08:21:37 följande:

Ts, med all respekt, detta tror jag inte på. Låter väldigt osannolikt att en läkare skulle lägga sig i din föräldraledighet och säga åt dig att arbetsträna. Enklare pappersarbete ger inte bättre mått på parametrarna du nämner jämfört med att vara hemma med ett barn. /läkare

Han la sig inte i min föräldraledighet.

Jag hade bara 4 v föräldraledighet inlagd.

Sen skulle pappan ändå ha sin föräldraledighet.

Mitt normala jobb annars innan jag blev så sjuk var ett nattjobb 3 dagar i veckan

Då jobbade jag mellan 22.00-06.00

Då ligger ändå de stora barnen och sover och pojken på 20 månader.

Sen skulle jag lämna de stora i skolan och grabben på dagis.

Bebisen vaknar ju självklart under natten men eftersom jag ändå inte ammar så skulle pappan ta över på natten så jag kunde jobba.

Det var det upplägget vi hade planerat in innan detta hände.

Pappan är arbetslös för tillfället så därför ville han ta ut sin föräldraledighet och jag tänkte fortsätta jobba för ekonomins skull.

Men allt vi har gjort verkar vara fel så då var väl detta upplägg fel det med.

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 09:37

#142

Anonym (Nn) skrev 2020-01-09 09:30:42 följande:

Känner du själv att du är svårt psykiskt sjuk? Om inte, så kan det faktiskt komma något riktigt bra ur detta då du får visa alla att dom har fel, eller hur? Om du nu är vid dina sinnens fulla bruk så har du inget att frukta, tänk så istället.

Nej jag känner mig inte psykiskt sjuk. Har aldrig varit det i hela mitt liv heller.

Ja det kanske kan bli bra i slutändan men jag vet inte hur lätt det är att knyta an till ett barn om man ska vara ständigt bevakad av personal.

Och sen att vara borta från mina 2 äldre barn som jag har haft hemma på 100% sen de var 1 & 3 år gamla.

Jag har knappt aldrig varit ifrån de under alla dessa år så det kommer vara väldigt konstigt också.

Men bara detta hjälper bebisen så får jag ta det att jag inte har alla barnen på några månader framåt.

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 09:37

#143

Anonym (Nn) skrev 2020-01-09 09:30:42 följande:

Känner du själv att du är svårt psykiskt sjuk? Om inte, så kan det faktiskt komma något riktigt bra ur detta då du får visa alla att dom har fel, eller hur? Om du nu är vid dina sinnens fulla bruk så har du inget att frukta, tänk så istället.

Nej jag känner mig inte psykiskt sjuk. Har aldrig varit det i hela mitt liv heller.

Ja det kanske kan bli bra i slutändan men jag vet inte hur lätt det är att knyta an till ett barn om man ska vara ständigt bevakad av personal.

Och sen att vara borta från mina 2 äldre barn som jag har haft hemma på 100% sen de var 1 & 3 år gamla.

Jag har knappt aldrig varit ifrån de under alla dessa år så det kommer vara väldigt konstigt också.

Men bara detta hjälper bebisen så får jag ta det att jag inte har alla barnen på några månader framåt.

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 09:46

#144

Anonym (Li) skrev 2020-01-09 08:21:37 följande:

Ts, med all respekt, detta tror jag inte på. Låter väldigt osannolikt att en läkare skulle lägga sig i din föräldraledighet och säga åt dig att arbetsträna. Enklare pappersarbete ger inte bättre mått på parametrarna du nämner jämfört med att vara hemma med ett barn. /läkare

Jag ska prata med min läkare idag ang vissa prover då får jag väl säga till honom då att han gjorde fel då när han ansåg att det var bättre jag var borta från hemmet och fick göra testerna i en lugn miljö i 2 timmar,får säga att jag ändå hade kunnat vara hemma med 2 småbarn plus barnet på 9 år som behöver massa tillsyn. Han menade då att det kan bli stressfyllt under vissa stunder och ska de då mäta hur min puls är när det är lugnt runt mig så var det lämpligare att vara på en annan plats när mätningar skulle utföras än att jag springer runt och jagar på massa barn.

Men men jag vet inget om hur sånt här funkar, jag gjorde bara vad läkaren sa och trodde det var rätt :)

Anonym (Nn)

Äldre 9 Jan 09:50

#145

Anonym (Orolig) skrev 2020-01-09 09:37:43 följande:

Nej jag känner mig inte psykiskt sjuk. Har aldrig varit det i hela mitt liv heller.

Ja det kanske kan bli bra i slutändan men jag vet inte hur lätt det är att knyta an till ett barn om man ska vara ständigt bevakad av personal.

Och sen att vara borta från mina 2 äldre barn som jag har haft hemma på 100% sen de var 1 & 3 år gamla.

Jag har knappt aldrig varit ifrån de under alla dessa år så det kommer vara väldigt konstigt också.

Men bara detta hjälper bebisen så får jag ta det att jag inte har alla barnen på några månader framåt.

Förstår verkligen att det måste jätte tufft för dig att vara ifrån de andra barnen. Jag vet inte om jag hade klarat av det faktiskt :/ För mig är barnen det absolut viktigaste jag har och skulle jag förlora dom på något sätt så skulle jag ge upp direkt. Jag skulle kämpa mig blå för att bevisa att jag är en bra mamma och alltid sätter dom först, i alla lägen. Jag tror det är jätte bra att du får komma till ett hem med de minsta barnen pga det folk skrivit tidigare. ANKNYTNINGEN. Vissa föräldrar älskar det nyfödda barnet direkt bebisen kommer ut, för andra kan det ta tid, och jag är rädd för att DU inte ska få den där anknytningen till ditt barn eftersom du faktiskt väljer bort att spendera den viktiga tiden som både du och barnet behöver. Jag har nu gått mot strömmen och tagit upp alla för och nackdelar som rör DIG, inte barnet. Du har fått så mycket bra information gällande anknytningen när det gäller bebisen så mitt fokus ligger på dig, att du måste kämpa lite för att få den där extremt starka kärleken man får för sitt barn. Och jag vill säga några tröstande ord men jag finner inga.

Annita

Äldre 9 Jan 09:50

#146

Men vad har soc tänkt ska hända med de stora barnen? Finns deras pappa med i bilden? Annars låter det väl ganska bra att du får tid med bebisen, det är inte fel.

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 10:14

#148

Annita skrev 2020-01-09 09:50:53 följande:

Men vad har soc tänkt ska hända med de stora barnen? Finns deras pappa med i bilden? Annars låter det väl ganska bra att du får tid med bebisen, det är inte fel.

De stora barnen kommer få bo i fosterhem under tiden jag ska vara på ett utredningshem.

Nej deras pappa finns inte med i bilden.

Han dog tyvärr i en olycka när barnen var 1 & 3 år gamla så det är därför jag har haft de på heltid sedan dess.

Rudbeckius

Äldre 9 Jan 10:17

#149

Whitehorse1979 skrev 2020-01-09 09:14:14 följande:

Så full insyn har du ju inte då.
Full insyn hade du haft om du arbetat med det.

Fint att du kallar människor som utövar sitt yrke för förövare,
Mår du bra av det?
Att nedvärdera dessa människor så?

Deras verksamhet fungerar inte av många skäl:där man egentligen skulle behöva omhänderta så går det inte trots att barnet riskerar exempelvis att bli bortgift.
Hur tror du att det känns för de som arbetar med det?
Hur tror du att det känns att bli hotad?
Att bli tvingad att arbeta mellan 08-23?

Det finns många exempel på vad som inte fungerar.

Men att du och andra motståndare(hatare)sitter på nätet och spyr galla över dessa människor som försöker sitt allra yttersta är fan inte klokt.
Tror du att det på riktigt gör saken bättre för någon?

Det finns många människor som tror att socialsekreterare arbetar med detta bara för att just kunna sno barn.
Det finns ju däremot att läsa lite överallt.

Har du bättre insyn än jag, det vore roligt om du kunde berätta. Annars får vi lätt intryck att du bara tycker till utan att veta?

De jag kallar förövare är de som begått övergrepp och som Socialen skulle utreda. Du missförstår väldigt lätt. Vem är det som nedvärderar?

Jag är fullt medveten om att personalen vid socialtrjänsterna inte känner sig nöjda med sin arbetsmiljö, desto viktigare att verksamheten förbättras. Tycker du att personalen vid socialtjänsterna är viktigare än de utsatta familjer som hamnar där? Vem är verksamheten till för? Får verksamheten inte ens diskuteras avs rättsäkerhet, kvalitet och effekter för de som kommer i kontakt med dem?

Jag är tveksam till att du har rätt att personalen på socialtjäsnterna alla tvingas att jobba 08-23 särskilt ofta. Mitt intryck är att de faktiskt ofta jobbar deltid, är föräldralediga osv. Jg var med om ett ärende där vi hade tre olika handläggare med tre helt olika ärendehandläggning.

Jag spyr inte galla över några männsikor utan påpekar igen att jag är mån om att verksmheten fungerar så att stöd från samhället kan ges till utsatta familjer.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/november/riksrevisionen-kritiserar-ivo-for-ineffektivitet/

Så jag funderar vem av oss som är en hatare? Är du inte lite för enkelspårigt snabb med den bedömningen?

Jag tror verkligen inte att socialsekreterare njuter av att sno barn. Däremot verkar den verksamheten särskilt ineffektiv. I linje med det mesta av övrig verksamhet.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trots-att-socialen-omhandertagit-barnen-far-de-illa

Misstolkar du med någon sorts avsikt? Hur vill du stötta TS med dina inlägg? Blir du upprörd när du inte får medhåll? Bryr du dig om argument på fakta? Varför vill du skydda en rätt farlig offentlig verksamhet som inte fungerar bra för våra mest utsatta medborgare?

Anonym (Orolig) Trådstartaren

Äldre 9 Jan 10:21

#150

Anonym (D) skrev 2020-01-09 10:04:51 följande:

Den här tråden tog en läskig vändning idag :'(

Läkaren säger att du har energinivå på ca 80%. FK påstår att du har arbetsförmåga på bara 25% (du har sjukpenning 75% då?). Nu helt plötsligt ska du vara förälder till två små på 100%? Hur ska det här gå egentligen?

Anknytning som är så viktigt (jag håller med alla i tråden som skriver om det). Helt plötsligt så får barnen bara träffa sin pappa några timmar varannan dag :-O

Dina stora barn ska ryckas upp ur tryggheten och familjehemsplaceras helt plötsligt. Jag hoppas innerligt att 9-åringens funktionsnedsättning inte gör att allt rasar för hen nu

Risken är väldigt stor att allt rasar för 9 åringen.

Jag har försökt med avlastning i hemmet men hen accepterar ingen okänd i sitt hem, även testat avlastningshem där hen skulle få vara typ lör-sön för lite avlastning för oss båda me. Som längst fixade hen att vara borta från mig i 3 timmar.

Klarar inte ens att vara hos mormor/morfar över en natt om inte jag är med.

Så jag fick lägga ner alla sånna försök.

Och nu ska hen helt plötsligt bo i en ny familj i minst 4 veckor framåt dygnet runt.

Men detta kan jag tyvärr inte göra något åt.

Anonym (J)

Äldre 9 Jan 11:10

#151

Mycket som låter konstigt i historien... TS, att missa en vecka med sitt nya barn skadar anknytningen och kan leda till depression. På den fronten har du ju inte haft nåt val, men det gör det nog till större anledning till oro när ni nu valt att flytta isär.

Kan inte din man/exman ha de stora barnen under tiden?

Soc anmälan pga separerat

INNEHÅLL