Hej!
Jag är en 28 årig tjej med PCOS. Jag och min man har försökt få barn i ett år utan att lyckas. Vi är just nu på den andra kuren av Letrozolbehandling.
Jag undrar ifall det finns någon som vill följas åt? Utbyta bra tips och peppa varandra..
Ja fy. De känns så tungt.. bara väntar å väntar å tusen olika känslor. 2 av mina nära har fått barn inom bara denna månaden. Glad för deras skull men samtidigt så ledsen för vår skull. Den här resan kan verkligen få än att känna så mycket olika känslor. Hur mår du i allt ? Skönt att va i gång igen ?
Ja hoppas verkligen de!!!
Förstår dig! Samtidigt som man glädjs åt andra så vill man så så så himla mycket också lyckas! Absolut, känslorna är blandade men tror allt kommer va som bortblåst den dagen man plussat!
Jag har biverkning i form av extrem huvudvärk pga letrozolen men försöker bara vila bort den. Killen ska göra club sandwich ikväll så blir iaf ompysslad deluxe av min kära!
Hur mår du?
Jag hoppas också på plus, men tagit test två dagar i rad nu och båda har varit negativa.. dock kan det bero på om jag har testat för tidigt också - på tisdag har det gått två veckor sen sprutan och först på torsdag visar min app att jag borde få mens. Svårt att vara positiv just nu men försöker att inte ge upp riktigt än - har ju inte fått mens än liksom.
Skönt ändå, då är du på rätt väg iallafall! Håller tummarna att du får en stor och fin äggblåsa!
Håller med om väntan, känns som hela livet står på paus - man väntar på mens, man väntar på att börja äta letrozol, man väntar på vul, man väntar på om man får ta spruta och till sist väntar man på ett KANSKE plus.
Känns som att jag hamnat i ett stort svart hål och inte vet hur jag tar mig ur det - detta är ändå bara vårt andra försök men jag tycker det känns så jobbigt med all väntan :(
Idag har jag försökt vara ute i solen och promenera och komma på andra tankar - måste börja distrahera mig med saker att göra för att sluta grubbla hela tiden. Från och med imorgon ska jag försöka tänka positiva tankar igen.
Hur mår du? :)
Å kan verkligen relatera till dina känslor... med all väntan och att livet sätts på paus och att de i mellan åt känns jäkligt jäkligt tufft. Men man är inte ensam iaf som man lätt kan känna i ? de verkliga livet ? om att ja är den enda som inte lyckas bli gravid. Här inne är vi många och de känns väldigt skönt tycker ja att man kan få prata med någon i exakt samma situation och med någon som på riktigt förstår hur jobbigt de är
Tack!
Precis som du beskrev det känns det. Vänt på vänt på vänt. Jag vill ge dig en stor bamsekram! Det är bara att försöka distrahera sig med annat! Promenaden i solen gjorde nog dig gott!
Dag två med letrozol nu och har jordens värsta huvudvärk. Känns som hela min hjärna pulserar och bankar. Riktigt jobbigt att inte få ta Alvedon eller liknande heller. Bara att stå ut!
Ja det är verkligen skönt att kunna skriva av sig härinne, till andra som verkligen förstår vad man går igenom. Det är så otroligt jobbigt i perioder, och som du skriver så är det lätt att känna sig ensam. I alla flöden ser man hur ?alla andra? blir gravida men aldrig en själv. Försöker att dra ner tiden på instagram osv för jag känner hur nedstämd jag blir eftersom sånt lätt dyker upp där.
Tur vi har varann här inne! <3
Håller helt med.. har du också många i din närhet som är gravida eller har barn?. De är verkligen dubbla känslor. Samtidig som man är glad för dem så gör de ont i en själv å man känner sig så ensam och utanför :(
Verkligen tur <3
Jag har många i närheten som är gravida, varav den ena är min bror. Det är otroligt tungt och jag vet inte alls hur jag ska känna, jag är arg och ledsen samtidigt. Det är så otroligt orättvist :?(
Idag kom mensen, precis som jag misstänkte. Letrozol från och med torsdag och nytt ultraljud 2/4. Den eviga väntan igen :( Trodde inte jag skulle bli lika ledsen denna gång men det enda man ser överallt är ?allas? ultraljudsbilder. Försökte hålla humöret uppe medan sambon var hemma, nu när han åkt till jobbet så brast det totalt för mig.
Hur går det för er, tjejer?
Okej vilket sammanträffande min bror och hans tjej ska också få barn om mindre än 2 veckor.. hur tog du de när dem berättade ? Ja blev såklart jätte glad för deras skull men samtidigt gjorde de så jäkla ont .. och de känns så konstigt när man vet att dem ska ha barn om två veckor och vi har försökt så mycket längre än dem och dem blev bara gravida utan att ens planera det. Vilket såklart inte är deras fel men man blir så besviken ändå vilket känns hemskt att säga..
Ja går och väntar på min mens så ja kan börja äta letrozol för att hoppas att ja någon gång ska få de där plusset och dem väntar barn om två veckor och tvättar bebis kläder. De gör ont.
känner verkligen med dig.. den smärtan gör så ont ! Man bygger upp så mycket hopp och sen så när mensen väl kommer så känner man ? hur kunde ja ens tro? men man gör ju de, varje gång. Och de är väl tur också för den delen att hoppet är de sista som sviker än!! Önskar ja kunde ge dig en kram!