Hejsan!
Jag har tänkt att flytta utomlands till Tyskland. Finns det några som en gång flyttat utomlands? Hur är era erfarenheter, blir vardagen ändå lika trist till sist?
För er som flyttat hem igen, fanns det någon särskilt anledning till det?
Vänligen
Det brukar inte räknas mycket, nej. Man måste läsa klart en utbildning, annars har man ingen större nytta av den. OM det inte är verkligen brist på folk. Men då har du samma problem om du byter jobb. Det kan väl inte vara mycket kvar? VARFÖR inte läsa klart?
Att känna att vardagen är trist beror ofta på att man har en klinisk depression. Så länge man inte söker hjälp för den kommer inget att ändras.
Du påminner mig lite om min mans styvdotter. Hon börjar allt och gör inget klart och blir sedan deprimerad över att inte komma någonstans i sitt liv. Om det inte skulle gå att få jobb i det yrket - då skulle jag förstå det. Men ekonomer brukar nog inte ha så svårt att få jobb?
Precis, det är just det som är felet; det känns inte som du har rätt förutsättningar för att kunna gå vidare med någon slags framtid om du flyttar utomlands. Snarare, som många konstaterat i tråden, hamnar du ur askan i elden med en mängd nya stora problem.
Du måste se till att börja bygga upp något här i Sverige snarare, se till att skaffa dig "ett liv" om man så säger. Alla har inte jobb osv men på nåt sätt så kan man ändå vara lycklig, för det är andra saker som är viktigare, t ex social tillhörighet. Fast man måste ju kunna betala hyran osv. Bra iaf att du är snabbt flyttbar vid behov!
Känns lite som du är deprimerad ärligt talat, funderat på att söka hjälp för det? Samtalsterapi eller nåt?
Du behöver sätta dig ner med papper och penna och formulera en game plan. Vad kan du göra, vad behöver du göra, vad borde du göra, vad måste du göra, vad vill du göra? Vilka områden i ditt liv är det som behöver bearbetas, vilka är lättast att ta tag i och vad behöver göras för att förbättra saker och ting? Nu vet du vad du (förhoppningsvis) tar tag i under morgondagen!
Ni alla skriver så sjukt bra argument som jag verkligen tar till mig! Även om jag verkar knepig så lyssnar jag till era råd!
Ni alla skriver så sjukt bra argument som jag verkligen tar till mig! Även om jag verkar knepig så lyssnar jag till era råd!
Här finns svaret. Du ger upp hela tiden. Med skolan, med jobb, med ditt mående.
Det är inte Sverige det är fel på, förstår du inte det?
Du är faktiskt bara 30 år. Du har gott om tid att ordna upp ditt liv :) Det finns människor som skaffar helt nya karriärer, pluggar på universitet osv när de är över 50 också. Det är aldrig för sent.