Här är vi alla vänner.

Det är helt okej med mig också, det passar in - någorlunda i alla fall. Men jag är glad och tacksam att jag slapp renskiljning, eller jättelångt inlägg om hur synd det minsann är om samerna uppläst av Alice Bah Kunkhe. Båda två viktiga på sitt sätt, visst, men det hade aldrig funkat i Luciamorgon.

Jag har hört åtskilliga invandrare uttrycka sin förundran över just detta - att vi censurerar oss själva som nation. Och jag håller med, dessutom innebär den där självcensuren att vi ger bort symboler och traditioner till de riktiga rasisterna.

Nu är jag ute på hal is, jag vet det, men jag tycker inte att det är något problem att dela upp folk i hudfärger och raser heller. Jag kan förklara hur jag menar, om du vill.

Klart att du känner till våra kändaste psalmer, du har säkert kläm på första verserna också

Jag håller med till fullo! .

Du får gärna förklara hur du menar. Jag håller i alla fall med, men det är intressant att få höra hur du tänker.

Alltså, själva uppdelandet är inga problem, alla förutsättningar finns där; människor föds i olika länder, vi har olika hudfärg och, i förlängningen, olika språk, kulturer, osv. Det är så, vad vi än tycker om det.

Och vem/vad ska du skälla på? Naturen? Evolutionen? Darwin?

Problem uppstår, enligt mig, när den där uppdelningen - som de facto redan finns - föder hierarkier. Att någon är värd mer eller har företräde framför någon annan, grundat på hudfärg, härkomst, nationalitet eller något annat.

Det är alltså hierarkin och värderingen jag är emot, inte uppdelningen som sådan.

Jag förstår precis vad du menar. Jag tänker samma.

Det var ju bra att mitt resonemang inte var alldeles obegripligt

Kan jag få fråga dig en sak, i din egenskap av kille?

Jag tyckte det var väldigt logiskt. .

Ja, absolut! .

Om du var gift med mig, och gav mig en julklapp för 700 och själv fick tre för sammanlagt 250 högt räknat, hade du blivit ledsen då?

Om de där tre var noga utvalda?

För mig så är inte värdet av julklapparna viktigt. För mig är det tanken bakom de. Du hade lika gärna kunnat ge mig en kolbit och jag hade blivit glad om du hade lagt ner lite hjärta bakom den. En julklapp som är noga utvald behöver inte kosta en massa pengar.

Nej, men...

Alltså, jag råkade önska mig en joggingdress/mysdress från Addidas, enbart för att den såg mjuk och mysig ut, perfekt för hemmabruk.

Sedan köpte jag till maken en liten glasängel som kan hängas i granen, ett glasäppel - också granpynt - i rött och grönt glas, platt och med bly runt (som kyrkfönster), och "Harry Potter och Hemligheternas Kammare".

Upptäckte därefter att min mysdress går på ungefär 700 kronor! Och den får jag säkert, en gång önskade jag mig en kimono från HM för cirkus 150 spänn - jag fick en i rött helsiden.

Min gubbe är med andra ord av godhjärtad natur, och det vill jag för allt i världen inte utnyttja.

Jag förstår dig, men jag tror inte du behöver oroa dig för det. Han tänker väl inte på värdet direkt. Du påminner lite om Sheldon, om jag får göra den jämförelsen. Han är ju sån att han hatar att ge julklappar för då måste han ge något likvärdigt. Som jag sa: det är tanken bakom det som betyder något och det du har köpt till honom tycker jag säger kärlek.