För gammal för separation?

Har man inte sex så är den sexuella relationen per definition död. Man kan fortfarande ha en annan typ av relation som vänner, livspartners eller vad man nu vill kalla det, men ett kärlekspar är man inte.

Ja folk har väldig olika syn på det här märker jag, min fru pratar om ?en djupare form av kärlek? som på nåt sätt skulle vara finare än romantisk kärlek och inte nödvändigtvis innefattar sex, men jag delar inte den bilden, för mig hänger det ihop.

Vi var helt olika syn på ett förhållande märker jag. Bara för att man inte har sex behöver ju inte relationen vara ?död? som du så fint uttrycker det. Men ja, ser man sex som det viktigaste här i livet så får man ju söka det då. Inget mer med det.

Jaha är din fru och du bara kk? I och med att du pratar om sexuell relation? Ja men då förstår jag att du är sur över att du inte får sex. Trodde ni hade ett kärleksförhållande.

Ett kärleksförhållande är en typ av sexuell relation för mig. KK är en annan typ av sexuell relation.

Båda är sexuella relationer fast ändå skiljer de sig åt. Är du med på hur tänker?

Nej inte riktigt, du borde ha skrivit i din ts att ni har ett kk-förhållande.

43 år, separerad sedan ett år.

Hade jag förvägrats passion och sex (vi pratar ju inte bara om sex här, eller hur?) hade jag behövt lämna. Se över dina möjligheter, att leva ensam i en lägenhet bör vara en tillfällig lösning till du har hittat ett fungerande förhållande med en kvinna som du kan få uppleva passion med.

Jag hade förberett mig både ekonomiskt - byggt upp ett grundsparande så jag har pengar till ett nytt boende, satt upp mig i bostadsköer så jag får möjlighet till ett okej boende i okej områden, osv. Jag hade sett till att allt var förberett och klart för en separation, låtit det ta tid, och därmed känt på om det faktiskt är det jag vill.

Själv tycker jag det är roligt att dejta, jag är ff eftertraktad på marknaden. Härligt att träffa nya människor, ha sex, uppleva spänning. Bor i en storstad så det finns många att välja på här. Kan till och med vara skönt att träffa barnen vv, att få paus från intensiteten (yngsta är 3 år) det är med mig tre barn. Lika härligt att få tillbaks dem och njuta av dem i en hel vecka. Bara vara vi. Skapa egna relationer. Jag upplever att jag fått en mer nära relation till alla mina barn efter separationen. Min exfru och jag har ett jättebra samarbete. Vi är tillsammans som familj på barnens födelsedagar osv.

För mig är separationen det bästa jag gjort och jag känner mig lyckligare än på många, många år.

Nej inte riktigt, du borde ha skrivit i din ts att ni har ett kk-förhållande.

Om sex inte finns och inte fungerar brukar det snabbt gå utför med andra saker också. Det liksom spiller över hela förhållandet. Bitterhet växer och det blir mer tjafs med tiden.

Jag tycker inte det är schysst att stanna i ett förhållande för barnens skull. Det finns inget som heter så. De får ju med sig fel saker i livet och man ska aldrig dumförklara sina barn.

Hårddraget så tycker din fru att du inte ska ha varken sexliv eller lyckligt förhållande. Hur schysst är det att förmedla det till era barn? Det är ju också ett sätt att stoppa huvudet i sanden och inte ta tag i det. Hon är ju knappast heller nöjd med livet för då hade hon ju varit villig att lösa problemet även om det innebär att hon väljer att separera. Nu blundar hon istället.

Min exman var 54 när vi skildes (idag 56) och han hittade rätt fort en ny jämnårig kvinna och de flyttade ihop nyss. Skilsmässan var mitt initiativ då det inte fungerade av många skäl samt att jag inte längre tände på honom. Jag är mycket yngre. Nu dejtar jag igen och har hittat tillbaka till sexlivet igen. Vi har barn och de tyckte inte det var några konstigheter, de fattade ju och såg att vi inte hade det bra.

Barn på halvtid är inget straff. Snarare en sund lösning där alla inblandade mår bäst av det. Jag har det bästa av två världar.