• Skäms

    Sugen på stor familj...

    Jag har 2 barn i dagsläget: 2 år samt 4 mån gamla. Jag har enda sedan vi fick vårt första barn funderat på en stor familj. Jag har personligen landat i att jag skulle vilja ha 5 barn men hur det blir får vi väl se, min man är lite mer inne på typ 3 så vill han inte ha fler än det så är det fortfarande toppen. Men om vi eventuellt vill ha 4-5 barn så vill jag inte vara typ 40 på sista barnet (är 26 idag) så jag skulle i så fall vilja bli gravid med det 3e barnet någonstans runt lillens 1-årsdag. Det skulle i förlängningen betyda 3 barn på 4 år och om vi landar i 5 barn så blir det väl 5 barn på ca 8 år. Klarar man det?! Alltså, vi behöver ju inte hoppa hur långt fram i tiden som helst. Även 3 på 4 år känns tufft? Inte bara för mig och min man utan även för 3 små barn att behöva dela 2 vuxnas uppmärksamhet. Jag skulle mest vilja föra en diskussion kring hur barn mår av detta. Är 4 syskon rimligt att hantera för ett barn? Jag själv har 3 syskon men det är 10, 20 och 22 år i skillnad så jag har aldrig behövt strida om mina föräldrars uppmärksamhet. Jag vill jättegärna ha 5 barn men jag inser att det är en totalt egoistisk fråga. Ekonomiskt kommer 3 gå bra, men 5? Rumsligt måste några dela under relativt lång tid om de är så nära i ålder. Vad tycker ni? Jag ser föräldrar som glor i sina telefoner, inte dyker upp på föräldramöten eller åker iväg på resor utan barn och de kanske bara har ETT barn. Kan man vara helt tillräcklig för 5 om man lägger hela sitt hjärta i det? Är man orättvis mot barnen eller är det en ynnest att få en stor, kärleksfull familj. Alla åsikter välkomna om de levereras respektfullt?????

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-05-21 19:34
    Oj! De sista frågetecknena ska vara en "praying hands"-emoji, inte en miljard frågetecken hahaha.

  • Svar på tråden Sugen på stor familj...
  • Solblomma30
    Skäms skrev 2020-06-04 22:53:31 följande:

    Men hur orkar man? Är man inte trött HELA tiden? Får ni någon sömn? Haha. Och hur kan man laga mat till 10 pers och sen matlåda? Städning?! Jag förstår att ni säkert har det bra men NÅGON nackdel måste det ju finnas, annars äre för bra för att vara sant ;)


    Nu är det ju inte mig du ställer frågan till, men jag och min man som har fyra barn) satt och pratade om antalet barn häromdagen och vi kom fram till att för oss personligen så skulle det kanske faktiskt inte göra så stor skillnad arbetsmässigt om vi fick ett barn till. Det känns lite krasst som att vi redan har alldeles för mycket att göra, och vi hinner troligen inte med varje barn på ett sätt som en tvåbarnsfamilj gör, och om vi då skulle få ett femte barn så skulle det inte göra så stor skillnad. Man når kanske en gräns där det lite kvittar om man har ett till barn. Man sänker bara ribban ännu lite mer. Förstår du hur jag menar? Familjedynamiken blir liksom också helt annorlunda med många barn. Man lever på ett annat sätt än familjer med färre barn gör. Barnen sköter sig själva mer, leker mer med varandra osv. Detta gäller kanske framförallt när barnen blir lite äldre, sådär från fem år och uppåt när de klarar lite själv.

    Nackdelar är såklart ekonomi (mycket dyrare med fler barn), logistik (jag är helt slut när vi ska iväg med alla fyra barnen. Fyra som ska kissas, kläs på, smörjas med solkräm, tandborstas osv. Det tar TID). Och känslan av att inte riktigt räcka till för alla. När alla vill ligga och kramas vid nattningen på kvällen finns det inte föräldrafamnar så det räcker. Och nattar vi ett barn i taget så tar nattningen hela kvällen.

    Men ändå skulle jag absolut inte vilja ha färre barn. Det är en livsstil också tror jag. Jag hade känt att mitt liv var tomt med två barn (ingen kritik mot dem som inte skaffar många barn!).
  • lövet2
    Skäms skrev 2020-06-04 22:53:31 följande:
    Men hur orkar man? Är man inte trött HELA tiden? Får ni någon sömn? Haha. Och hur kan man laga mat till 10 pers och sen matlåda? Städning?! Jag förstår att ni säkert har det bra men NÅGON nackdel måste det ju finnas, annars äre för bra för att vara sant ;)
    Människor är ju olika. Att vara mamma på heltid var något jag brann för. Det var något meningsfullt, intressant och givande. Det tog inte energi av mig, utan det gav energi. Däremot blev jag tvungen att välja bort annat, men det gjorde ingenting.

    För att hinna med, så behövde jag vara hemma med barnen på heltid under flera år. Om jag haft en lika engagerad äkta man, så kanske vi lagt upp det på ett annat sätt, men nu gjorde vi så att han jobbade heltid och jag var hemmamamma. Då hade vi en inkomst som var tillräcklig.

    Jag ägnade 2-3 timmar varje dag åt matlagning. Då stod jag förstås inte vid spisen hela tiden, men jag var i köket. Under tiden skötte jag läxorna med ett barn i taget och lyssnade på hur deras skoldag hade varit. Småbarn hade en leksakslåda i köket och lekte där i stället för i sitt rum. Spädbarn hade en lekfilt i ett hörn (ja, det är ett rätt stort kök).
    Under veckorna lagade jag mat åt familjen, vilket var rätt många bara vi. På helgen lagade jag mat åt fler, eftersom vi alltid verkade ha några extra till middagen. Så ja, det blev väl 8-15 personer till middagen. Olika dag för dag.

    Städningen anpassades under åren. Flera småbarn och en man som jobbade 7-16, då brukade en städa medan den andra var ute med barnen. När vi började ha ett par tonåringar och en man som veckopendlade, då tog vi en större städning på helgen och under veckan småstädade jag mest hela tiden. Sedan började vi ha så stora barn att de var och en tog sina egna rum, och jag städade bara kök, vardagsrum och hall ungefär.

    Sömnen varierade. I perioder fick jag bra med sömn och i perioder fick jag inte så mycket. Jag lärde mig att lösa det.
  • Pappa2006
    Skäms skrev 2020-06-04 22:53:31 följande:
    Men hur orkar man? Är man inte trött HELA tiden? Får ni någon sömn? Haha. Och hur kan man laga mat till 10 pers och sen matlåda? Städning?! Jag förstår att ni säkert har det bra men NÅGON nackdel måste det ju finnas, annars äre för bra för att vara sant ;)
    Hehehe. Visst finns det negativa sidor med att vara för många på en gång också. Men allt det positiva överväger tycker jag. Som jag nämnde i mitt första inlägg så lever vi i glesbygd vilket innebär att vårt boende är billigare än vad det skulle vara i stan. Detta medför också att vi har möjlighet att arbeta färre timmar i veckan och få på så sätt mer tid över till familjen.

    Du nämner sömn. Vi har haft en väldig tur antar jag med våra barns sovvanor. Det här som man hör om småbarnsföräldrar som är vaken hela nätter är ett totalt okänt fenomen hos oss. Alla våra barn har somnat på kvällen och sovit till morgonen relativt ostört. Alla har ju haft kortare perioder när det vaknat och velat ha bröstet eller en nappflaska innan de somnat om igen.

    Jag/vi har alltid lagat mycket mat och sedan stoppat i matlådor och fryst in. En "vanlig helg" hos oss innebär oftast att förutom våra egna barn så är det någon eller några kompisar här också. Eftersom jag aldrig vet innan hur många vi blir till middag så är det lika bra att laga riktigt mycket mat på en gång. Blir vi färre så äter vi rester nästa dag annars så blir det över till några matlådor som hamnar i frysen. Ingenting slängs bort och ofta så blir det billigare i längden att göra storkok.

    Läxläsning går till så att när de "större" barnen kommer hem från skolan så äter de mellanmål och sätter sig i lugn och ro och läser och gör sådana saker som de kan göra på egen hand. Senare på kvällen när det börjar bli dags för de yngre att gå och lägga sig så får de äldre möjlighet att bli förhörd på glosor och träna på andra saker som kräver lite mer tystnad i huset.

    Tidsram läggning:
    Ca 19:00 Jag går upp först med 7-åringen, 4-åringen och 3-åringen och läser sagor för dem. Min hustru brukar då lägga vår 1-åring med en flaska välling. 
    Ca 20:00 Jag går upp med 8-åringen och 10-åringen och läser några kapitel i någon av deras böcker.
    Ca 21:00 Jag följer med 12-åringen och 14-åringen upp och säger god natt. Ibland läser jag något kapitel i en bok för dem också (mest för att jag tycker själv att det är trevligt och rogivande med högläsning)

    Ekonomiskt  så är det väl så att vi får välja vad vi vill/kan göra baserat på plånboken. Jag har påbrå från Finland på min pappas sida, så sommarsemester brukar vara att vi åker till släktens sommarstuga i Österbotten och i princip bara är i några veckor. Ingenting som kostar en massa pengar, men ungarna stortrivs med sjötomt och något besök i Vasa bara för att titta på folk. I sommar så har vi investerat i ett tält för 8 personer och tänker campa lite i närområdet med covid-19 situationen. Det går ypperligt att hitta trevliga utflyktsmål och aktiviteter som inte kostar skjortan.
  • Skäms
    Solblomma30 skrev 2020-06-05 08:49:35 följande:

    Nu är det ju inte mig du ställer frågan till, men jag och min man som har fyra barn) satt och pratade om antalet barn häromdagen och vi kom fram till att för oss personligen så skulle det kanske faktiskt inte göra så stor skillnad arbetsmässigt om vi fick ett barn till. Det känns lite krasst som att vi redan har alldeles för mycket att göra, och vi hinner troligen inte med varje barn på ett sätt som en tvåbarnsfamilj gör, och om vi då skulle få ett femte barn så skulle det inte göra så stor skillnad. Man når kanske en gräns där det lite kvittar om man har ett till barn. Man sänker bara ribban ännu lite mer. Förstår du hur jag menar? Familjedynamiken blir liksom också helt annorlunda med många barn. Man lever på ett annat sätt än familjer med färre barn gör. Barnen sköter sig själva mer, leker mer med varandra osv. Detta gäller kanske framförallt när barnen blir lite äldre, sådär från fem år och uppåt när de klarar lite själv.

    Nackdelar är såklart ekonomi (mycket dyrare med fler barn), logistik (jag är helt slut när vi ska iväg med alla fyra barnen. Fyra som ska kissas, kläs på, smörjas med solkräm, tandborstas osv. Det tar TID). Och känslan av att inte riktigt räcka till för alla. När alla vill ligga och kramas vid nattningen på kvällen finns det inte föräldrafamnar så det räcker. Och nattar vi ett barn i taget så tar nattningen hela kvällen.

    Men ändå skulle jag absolut inte vilja ha färre barn. Det är en livsstil också tror jag. Jag hade känt att mitt liv var tomt med två barn (ingen kritik mot dem som inte skaffar många barn!).


    Jag förstår hur du menar. Tycker det låter väldigt mycket som att fördelarna väger över mot nackdelarna. Jag blir liksom pirrig i magen varje gång jag läser om er med många barn. Jag antar att jag aldrig kommer känna mig tillräcklig. Det gjorde jag inte med första heller alla gånger... jag är säker på att vi kommer skaffa 3 eller fler i alla fall. Det är bara att jobba på att vara så bra man kan och hoppas att barnen uppskattar det... en dag!
  • Skäms
    lövet2 skrev 2020-06-05 09:30:07 följande:

    Människor är ju olika. Att vara mamma på heltid var något jag brann för. Det var något meningsfullt, intressant och givande. Det tog inte energi av mig, utan det gav energi. Däremot blev jag tvungen att välja bort annat, men det gjorde ingenting.

    För att hinna med, så behövde jag vara hemma med barnen på heltid under flera år. Om jag haft en lika engagerad äkta man, så kanske vi lagt upp det på ett annat sätt, men nu gjorde vi så att han jobbade heltid och jag var hemmamamma. Då hade vi en inkomst som var tillräcklig.

    Jag ägnade 2-3 timmar varje dag åt matlagning. Då stod jag förstås inte vid spisen hela tiden, men jag var i köket. Under tiden skötte jag läxorna med ett barn i taget och lyssnade på hur deras skoldag hade varit. Småbarn hade en leksakslåda i köket och lekte där i stället för i sitt rum. Spädbarn hade en lekfilt i ett hörn (ja, det är ett rätt stort kök).

    Under veckorna lagade jag mat åt familjen, vilket var rätt många bara vi. På helgen lagade jag mat åt fler, eftersom vi alltid verkade ha några extra till middagen. Så ja, det blev väl 8-15 personer till middagen. Olika dag för dag.

    Städningen anpassades under åren. Flera småbarn och en man som jobbade 7-16, då brukade en städa medan den andra var ute med barnen. När vi började ha ett par tonåringar och en man som veckopendlade, då tog vi en större städning på helgen och under veckan småstädade jag mest hela tiden. Sedan började vi ha så stora barn att de var och en tog sina egna rum, och jag städade bara kök, vardagsrum och hall ungefär.

    Sömnen varierade. I perioder fick jag bra med sömn och i perioder fick jag inte så mycket. Jag lärde mig att lösa det.


    Det ger mig energi också men det dränerar ju massor av energi när det kommer till sömn. Tycker det är en svår balans mellan "de ger mig massor av energi och lycka" och "jag är helt slut och vill bara sova". Men jag tror jag behöver börja träna lite mer. Har knappt tränat sedan andra barnet kom. Det borde ge lite grann åtminstone.

    Och jag tar styrka i att om du klarade åtta (elr hur många det var), då klarar jag banne mig 5!
  • Skäms
    Pappa2006 skrev 2020-06-11 21:50:58 följande:

    Hehehe. Visst finns det negativa sidor med att vara för många på en gång också. Men allt det positiva överväger tycker jag. Som jag nämnde i mitt första inlägg så lever vi i glesbygd vilket innebär att vårt boende är billigare än vad det skulle vara i stan. Detta medför också att vi har möjlighet att arbeta färre timmar i veckan och få på så sätt mer tid över till familjen.

    Du nämner sömn. Vi har haft en väldig tur antar jag med våra barns sovvanor. Det här som man hör om småbarnsföräldrar som är vaken hela nätter är ett totalt okänt fenomen hos oss. Alla våra barn har somnat på kvällen och sovit till morgonen relativt ostört. Alla har ju haft kortare perioder när det vaknat och velat ha bröstet eller en nappflaska innan de somnat om igen.

    Jag/vi har alltid lagat mycket mat och sedan stoppat i matlådor och fryst in. En "vanlig helg" hos oss innebär oftast att förutom våra egna barn så är det någon eller några kompisar här också. Eftersom jag aldrig vet innan hur många vi blir till middag så är det lika bra att laga riktigt mycket mat på en gång. Blir vi färre så äter vi rester nästa dag annars så blir det över till några matlådor som hamnar i frysen. Ingenting slängs bort och ofta så blir det billigare i längden att göra storkok.

    Läxläsning går till så att när de "större" barnen kommer hem från skolan så äter de mellanmål och sätter sig i lugn och ro och läser och gör sådana saker som de kan göra på egen hand. Senare på kvällen när det börjar bli dags för de yngre att gå och lägga sig så får de äldre möjlighet att bli förhörd på glosor och träna på andra saker som kräver lite mer tystnad i huset.

    Tidsram läggning:

    Ca 19:00 Jag går upp först med 7-åringen, 4-åringen och 3-åringen och läser sagor för dem. Min hustru brukar då lägga vår 1-åring med en flaska välling. 

    Ca 20:00 Jag går upp med 8-åringen och 10-åringen och läser några kapitel i någon av deras böcker.

    Ca 21:00 Jag följer med 12-åringen och 14-åringen upp och säger god natt. Ibland läser jag något kapitel i en bok för dem också (mest för att jag tycker själv att det är trevligt och rogivande med högläsning)

    Ekonomiskt  så är det väl så att vi får välja vad vi vill/kan göra baserat på plånboken. Jag har påbrå från Finland på min pappas sida, så sommarsemester brukar vara att vi åker till släktens sommarstuga i Österbotten och i princip bara är i några veckor. Ingenting som kostar en massa pengar, men ungarna stortrivs med sjötomt och något besök i Vasa bara för att titta på folk. I sommar så har vi investerat i ett tält för 8 personer och tänker campa lite i närområdet med covid-19 situationen. Det går ypperligt att hitta trevliga utflyktsmål och aktiviteter som inte kostar skjortan.


    Jag blir helt fascinerad. Det låter så himla bra! Åtta är lite väl för min egen del men jag tycker det låter så himla hemtrevligt och lugnt. Men så ser jag ju inte hela bilder heller. Åtta barn sitter väl kanske inte som tända ljus och lyssnar hela tiden förstås. Att ha aktiviteter som inte kostar tror jag galant på. Vi åker till sjön, plockar svamp i skogen och är i lekparken halva året. Tänker mer på mat, sporter (?) och typ alla miljarder födelsedagar och mobiltelefoner haha...

    Delar era barn rum? Till vilken ålder verkar det vara okej att dela? Om vi skaffar 5 måste vi fortfarande ha 2 eller i nödläge

    4 av de som delar (3 sovrum dvs).

    Hur som helst. Blir så mys-taggad på fler barn. Min man är helt med på 3 barn i alla fall... så får vi bara se när nästa blir av...! Jag återkommer när jag är gravid igen hehe ;)
  • Solblomma30
    Skäms skrev 2020-06-30 22:16:54 följande:

    Jag förstår hur du menar. Tycker det låter väldigt mycket som att fördelarna väger över mot nackdelarna. Jag blir liksom pirrig i magen varje gång jag läser om er med många barn. Jag antar att jag aldrig kommer känna mig tillräcklig. Det gjorde jag inte med första heller alla gånger... jag är säker på att vi kommer skaffa 3 eller fler i alla fall. Det är bara att jobba på att vara så bra man kan och hoppas att barnen uppskattar det... en dag!


    Ja men jag känner mig själv faktiskt lite pirrig när jag tänker på mina fyra :) Det är underbart! Jag tror att om man längtar efter många barn så klarar man också av livet det medför. Som sagt, jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till livet vi hade med två barn även om det var smidigare på många sätt. Jag älskar att ha många barn.

    Jag kommer ihåg väldigt väl när jag var gravid med mitt andra barn. Vi satt på en restaurang med vår dotter och vid ett bord lite längre bort satt en familj med tre små barn. Jag fick ett sånt enormt sug efter det de hade. Då kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle få fyra stycken :) Hoppas att det blir som du vill nu och lycka till!
  • Pappa2006
    Skäms skrev 2020-06-30 22:28:12 följande:
    Jag blir helt fascinerad. Det låter så himla bra! Åtta är lite väl för min egen del men jag tycker det låter så himla hemtrevligt och lugnt. Men så ser jag ju inte hela bilder heller. Åtta barn sitter väl kanske inte som tända ljus och lyssnar hela tiden förstås. Att ha aktiviteter som inte kostar tror jag galant på. Vi åker till sjön, plockar svamp i skogen och är i lekparken halva året. Tänker mer på mat, sporter (?) och typ alla miljarder födelsedagar och mobiltelefoner haha...

    Delar era barn rum? Till vilken ålder verkar det vara okej att dela? Om vi skaffar 5 måste vi fortfarande ha 2 eller i nödläge

    4 av de som delar (3 sovrum dvs).

    Hur som helst. Blir så mys-taggad på fler barn. Min man är helt med på 3 barn i alla fall... så får vi bara se när nästa blir av...! Jag återkommer när jag är gravid igen hehe ;)
    Nej, tända ljus är de inte dygnets alla timmar. Däremot så sköter de sig oftast mycket bra när de är ute bland folk och hemma hos kompisar och så råkar de i luven på varandra här hemma istället. Så för utomstående så framstår våra barn ofta som "irriterande perfekta", men vi vet sanningen. Hehehe.

    Det där med sporter är väl si och så. Vi bor ju som sagt i glesbygd och utbudet är inte jättestort här. Det finns en skytteförening i byn så flera av barnen går och skjuter luftgevär varje vecka. Pris familjemedlemskap 150 kr och så 50 kr per familj för skotten varje vecka. Det är för få barn för att ha ett lag av något slag i någon sport men innebandyträning har arrangerats av en kille i byn som själv spelat tidigare. Den kostar inget förutom att alla måste vara medlemmar i den lokala idrottsföreningen för att försäkringar skall gälla. Pris 20 kr per barn/år. Sommartid så finns ett elljusspår och en fotbollsplan som underhålls till perfektion trots att lag saknas. vintertid så är samma elljusspår längdskidspår och så har byn en egen slalombacke som den lokala skoterklubben håller öppen 4 dagar i veckan. Liftkort kosta 250 kr för en vinter. Om alla våra 8 barn skulle syssla med alla dessa aktiviteter hela året så blir det då en årskostnad på 4310 för oss eller ca 539 per barn/år. Slalomutrustning och längdskidor köps begagnat och ärvs mellan syskon och kamrater så det är en försvinnande lite kostnad. 

    Ja våra barn delar rum. De huserar på övervåningen tillsammans. Där finns i dagsläget 3 rum som delas av alla barnen, med sängar, leksaker, TV, tv-spel, soffa och liknade. Vi har planer på att renovera en i dagsläget kallställd del av övervåningen som då skulle ge två mindre rum extra. Sedan är det så att den äldsta kommer att flytta hemifrån om bara 2 år på grund av gymnasiestudier. Så just nu har vi antagligen så trångt som vi kommer att ha det och ingen av ungarna tycker att detta är jobbigt. (Ingen har skaffat pojkvän/flickvän ännu heller så vi får väl se vad som händer då)

    Återkom gärna med uppdateringar när ni utökar familjen så vi får höra hur det går. Ha en trevlig sommar!
  • Skäms
    Solblomma30 skrev 2020-07-01 10:55:26 följande:

    Ja men jag känner mig själv faktiskt lite pirrig när jag tänker på mina fyra :) Det är underbart! Jag tror att om man längtar efter många barn så klarar man också av livet det medför. Som sagt, jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till livet vi hade med två barn även om det var smidigare på många sätt. Jag älskar att ha många barn.

    Jag kommer ihåg väldigt väl när jag var gravid med mitt andra barn. Vi satt på en restaurang med vår dotter och vid ett bord lite längre bort satt en familj med tre små barn. Jag fick ett sånt enormt sug efter det de hade. Då kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle få fyra stycken :) Hoppas att det blir som du vill nu och lycka till!


    Stort tack??
Svar på tråden Sugen på stor familj...