Pojkvän helt besatt av sin kompis!!

Jag hoppas att du tar till dig vad vi skriver, annars kanske vi borde dopa om traden till "FLICKVAN helt besatt av sitt utnyttjande ex!!"

Skamt asido, du har ratt att vara ledsen och ma skit over hur han behandlade dig. Det ar ju ett sant svek och du var helt ovetande om det. Nar du kommer langre i processen kommer du sakert aven att vara skitarg over det, men du maste finna en vag att slappa det. Jag vet att det ar svart, men du MASTE. Det kommer att ta tid, men fokusera pa att skapa dig ett nytt liv utan honom. Sa fort du fatt dina grejjer sa blockar du honom och lovar dig sjalv att du INTE ska kolla upp honom pa sociala medier, for det kan fa dig att slungas tillbaka i utvecklingen. Blicka inte tillbaka och alta inte saker du anda inte kan paverka. Kavla upp armarna och ga vidare. Den basta hamnden du kan fa!

Nej det är klart jag tar åt mig av vad ni skriver o det känns mycket bättre när andra talar om för mig vilket skit han egentligen var! På ett sätt är jag t.o.m. glad Över hur han gjorde det, att Vägrar svara för de bevisar bara ytterligare vilken idiot han är. Men ju mer jag får höra hur dålig han var desto bättre känns det. Jag inser ju att jag gjort allt för honom medans jag inte fått något tillbaka. Jag fick betala för allt, han utnyttjade min bil o använde den hela tiden utan att ens föreslå att betala bensin.

Men jag tror allt att jag blivit lite hjärntvättad asså.. jag behöver bara få det bekräftat OM jag gjort något fel som han påstår att jag gjort om allt.

Var det onormala krav som han påstår att jag talade om att jag kände mig bortprioriterad? Enligt honom var det ju helt sjukt. Är jag ohälsosamt svartsjuk som påtalar att jag tycker det är jobbigt när han skriver med en annan tjej när han är med mig?

Är det helt sjukt av mig att tidigt i relationen fråga vilka mål han har med livet för att ta reda på att vi är på samma plan?

Han har fått allt detta till att tro att jag är sjuk i huvudet o svartsjuk. Han säger att jag har på mig offerkoftan hela tiden.

Han är sjuk i huvudet. Du är också sjuk i huvudet om du väljer att fortsätta vara tillsammans med honom.

Ja det är väl han som har gjort mig sjuk i huvudet...

Jag känner mig verkligen orolig att du ska bli tillsammans med honom igen. Känner mig också orolig för att han ska komma åt dig på något sätt när du hämtar dina grejer. Försök få någon annan att hämta grejerna och om det är något han inte går med på så se till att du har sällskap med dig när du hämtar dem (och berätta inte för honom i förväg att du tar med dig någon).

Alla människor som har eller har haft ett förhållande hade säkert kunna göra någon grej annorlunda. Ingen är perfekt, glöm inte det. Det är helt meningslöst för dig att tänka på hur du kunde gjort saker annorlunda, när man läser om hur han behandlat dig. Du kunde inte gjort något annorlunda i detta förhållande, för detta är inte en person som det är lämpligt för någon att ha ett förhållande med.

Asså förlåt om jag har blivit helt hjärntvättad eller något men är det verkligen så oroväckande som alla påstår? Tror ni han skulle kunna vara farlig emot mig?

Jag har som sagt ångest över att jag hade kunnat gjort annorlunda. Mest att jag blivit sur o liknande mkt. Men jag har nog öndå haft svårt att hålla låg profil o det har vart så mkt som legat o gnagt. Tex när han hånat mig o grejer på sms o ignorerat mig har det slagit över helt. Ist för att hålla tyst har jag väl provocerat honom genom att bli arg o ringt o skrikit att han ska ge fan i att ignorera sin flickvän. Men även där har det kommit något tillbaka I form av att jag ska sluta ta på mig offerkoftan o att jag enbart slänger över skiten på honom. För det har han sagt vid flertalet gånger att jag lägger all skuld på honom så det är klart att jag tror det varit så o att jag vart en hemsk flickvän...

Du måste försöka släppa de där tankarna.
Du kanske behöver gå till en samtalsterapeut om du behöver hjälp med det?
Att du påtalade att han bortprioriterade dig var ju inte mer än rätt.
Har man varit tillsammans i bara 7 månader s¨brukar man fortfarande vara i "nykärsstadiet" och vill vara tillsammans så mycket man kan.
Så att han då prioriterade sina vänner före dig känns ju faktiskt inte helt normalt.
Jag tycker du ska säga till honom att du kommer och hämtar dina saker,men säg inget om att du tar någon med dig.
Sen åker du bara dit och så kan du släppa allt sen.
Han är inte värd att ödsla någon tid och energi på.

Nej,du har inte gjort något fel. Du har inte ställt några orimliga krav på honom.
Det är snarare han som inte är van att få sådana krav på sig.
Han verkar vara en egoistisk skitstövel.
Och att hans tidigare relationer har spruckit visar väl också på att han totalt saknar självinsikt om han även skyller allt på dem för att det sprack.
Om alla hans relationer spricker så finns det förmodligen en orsak till det.
Antingen så har de tröttnat och lämnat eller så har han lämnat när det inte gått som han vill.
Du är den som kommer att gå vinnande ur den här striden.
Du verkar vara en bra tjej och han vet inte vad han har förlorat.
Men när,eller om,han inser det så ta honom inte tillbaka. Du förtjänar så mycket bättre än så! Kom ihåg det.

Lyssna inte på honom. Han försöker bara projicera sina egna fel och brister på dig.

Men det ar sahar misshandlare gor - de far det alltid till att det ar OFFRETS fel. Du har stallt helt normala krav, men eftersom han inte ar intresserad av att smida framtidsplaner med dig, utan bara ha dig som lattillgangligt tidsfordriv, sa ar det val klart att han blir irriterad nar du staller sadana "krav". Sen vill han ju helst vara med sin kompis och bara ha dig som bihang nar det passar. Nar du inte langre ar medgorlig blir det forstass ocksa besvarligt for honom. For honom blir det ju "jattejobbigt" att ha en sa "brakig" tjej och inte, som han ar van vid, en lydig hund som slickar honom hela tiden oavsett vad han gor. Sa fran HANS sida blev det ju ditt fel, eftersom du inte gor som han vill (och later dig utnyttjas av honom). 
Du verkar helt hjarntvattad och overvager du ens att ga tillbaka till honom sa visar det hur pass nerbruten du ar, ingen sjalvkansla over huvud taget och helt dum i huvudet som medvetet gor valet att forstora ditt liv trots att alla andra talar om for dig hur det ligger till. Lont att skriva har for att forsoka hjalpa dig liksom? Tror du att han ar den ende killen i valden som du kan "fa"?
VARFOR vill du inte hitta en kille som gillar att vara med dig, som du gor roliga saker tillsammans med och som inte blir irriterad och arg for normala fragor? Varfor vill du leva i brak, ma skit och hela tiden vara underlagsen istallet for att svava pa rosa moln med en ny kille?
Det finns inga ratt och fel. Du ville diskutera framtiden, han ville det inte (eftersom han inte planerar nagon framtid med dig). Fragan ar normal, men staller man den till FEL kille sa tycker han forstass inte om den (da han blir avslojad som oserios). Tycker man att man ar bortprioriterad och tar upp det med sin partner sa har man en serios diskussion kring det. Att han slog bakut bevisar ju bara hur kansligt det ar (da han an en gang ar avslojad). Han agerar ju precis som en man som varit otrogen, men forsoker dolja det. Och att han haller pa med andra tjejer, liksom HALLA! Hur djavla manga bevis behover du pa att han INTE respekterar dig och bara utnyttjar dig? Det kanns som att du inte lyssnar pa oss harinne, vilket ar valdigt frustrerande. Finns inget mer vi kan gora for att hjalpa dig. Han har total makt over dig verkar det som och du ar som besatt av detta eftersom du vill ha "bevis" pa att du inte gjort nagot fel och orsakat att det tog slut. Om inte det jag skrivit ovan ar bevis nog sa kommer du aldrig att kunna fa "bevis" pa det, for de finns inte. 
Vakna inte upp om ett ar, sittandes sjalv som en djakla nolla i en lagenhet med en bebis som skriker och en skitstovel till karl (som nu t o m borjat sla dig och som nu ar ute och festar med sina kompisar varje kvall) och inse vad du gjort och att du nu ABSOLUT inte kan ta dig ur det, for nu har ni barn. Men a andra sidan sa ar han ju "snall" de fa gangerna han inte slar dig....