BIM Augusti 2020

Hej hej!

Har varit inne och läst men inte skrivit. Är nu inne på femte försöket till syskon och tycker detta börjar bli tjatigt. Varför blir jag inte bara på smällen? 
Har en son som fyller 2 i september och han blev till på tredje försöket efter ett missfall. Är så klart äldre nu o.s.v. men ändå. Testar lite halvhjärtat Rosenrot denna månad och tänkte köpa ÄL-test för säkerhetsskull. Känner av ÄL utan också men vill nu testa så säkert inte missar. 

Heja alla!

Jag tycker jag ser ngt på den övre bilden. Hoppas det är ett riktigt streck som blir starkare!

Jenzia skrev 2020-08-03 10:07:18 följande:

Hittade du några podavsnitt i Podcaster? Tänker att Webinariumen nog är mycket bättre, men för mig som total novis då tyckte jag podavsnitten var väldigt sammanfattande, att jag snabbt får veta vart jag ska börja

Jag grämer mig lite över att jag inte lagt om min kost tidigare, särskilt koffeinet =/ Jag har tyvärr druckit STORA mängder kaffe och också en del cola under hela våren. Jag älskar ju mitt kaffe! Druckit säkert närmre 1 liter om dan, hemska mängder inser jag nu Först i juni som jag började dra ner lite grann. Senaste veckorna har jag druckit ca 1,5 dl per dag, men igår var det nolltolerans. Så absolut inget kaffe framåt, cola slutade jag helt med för 2-3 månader sedan.

Fas 2 innehåller i alla fall omläggning av kost och omläggning av kosttillskott. Jag och maken kommer käka mer LCHF (som du såg), maken glädjs mycket åt detta då han älskar fet och proteinrikt mat! Me? Not so much. Men jag kan äta lite mer ägg, smör, ost och fisk. Maken glädjs dock mindre åt att han får lägga whiskyn på hyllan ett tag, får räcka med 1-2 glas vin några gånger i veckan. Jag själv kommer lägga alkoholen helt på hyllan, nu under sommaren kan jag annars dricka 1-2 glas i veckan, men kan lika gärna avstå helt. Lika så vitt socker. Jag vet att man gärna ska dra ned på gluten också, men jag kommer behålla min grova surdegsbulle varje morgon, för jag mår så bra av den. Mitt blodsocker håller en jämn nivå hela morgonen och har aldrig haft det så med någon annan frukost tidigare (alltid varit närmast svält runt kl 10!!). Och jämn insulinnivå ska ju vara bra för äl  

Kommer också lägga till munkpeppar, Inositol, vitamin K, hög dos vitamin E innan äl, öka vitamin B6 och ta tillskott av aminosyror (framför allt Tyrosin är tillsammans med job viktigt för sköldkörtelns funktion!). Sedan tidigare har jag ökat på c-vitamin under hela cykeln och D-vitamin dagarna vid äl, men absolut inte sådana mänger som Vulverine tar. Så tänkte öka på där med. Vilka kosttillskott tar du?

Är det av någon särskild anledning som du och mannen äter lågfettsprodukter? Jag tänker diet? Jag gjorde det förr, men det går inte med min make Vilket jag är glad för idag. Inte förstått tidigare hur viktigt kolesterol är för äl (Amidina har dock berättar om det för några veckor sedan).

Jag tycker att det fertila sekretet varier cykel till cykel, tex den senaste så hade jag mycket mer än vanligt (var min upplevelse iaf). Jag har inte varit så bra på att anteckna saker, ska bli bättre framåt. Till exempel, denna cykeln hade jag ännu mindre mens än vad jag brukar. Brukar har mens 2 dagar, sen bara lite spotting i två dagar. Denna cykeln hade jag mens från fredag kväll till lördag kväll, sen bara lite spolnings igår. Idag känns jag helt torr. Tycker det är lite lite mens =/ Innan hade det ju varit superskönt, men kanske innebär det att slemhinnan inte byggs upp tillräckligt? Har din mens förändrats mycket sedan din graviditet? 

En annan ledtråd till lågt östrogen är att jag aldrig fått blinkande gubbe på CB Advanced, bara fast glad gubbe direkt. Man får blinkande gubbe när östrogenet går upp.

Förra cykeln blev bara 26 dagar, det är kort för att vara mig. Brukar landa på 28-29 dagar. När jag tittar tillbaka på tidigare cykler, där jag fått positivt CB Advanced, så borde min lutealfas vara på 14-15 dagar (om jag nu fått äl 1-2 dagar efter att jag fått fast glad gubbe).

Om jag räknar att jag fick äl 1-2 dagar efter min peak den 17/7 så hamnar jag på 11,5-12,5 dagars lutealfas. Känns som rätt stor skillnad. Jag får helt enkelt se vart jag landar på denna cykeln. Nu tempar jag ju så då borde jag kunna se tydligare när äl faktiskt varit.

Du har rätt mycket lägre temp än vad jag har, vet du om du alltid haft det? Verkar som om det är olika så klart Idag hamnade den på 36.5, så 0.2 högre än vad jag fick under munnen vid samma tidpunkt förra  cykeln. Hoppas på jämnare temp och högre kurva efter äl Jag tycker också det varit lite stressande att komma in i tempning, vaknar ofta tidigt på morgonen och tänker att jag för sovit mig eller missat tempen. Också drömt drömmar om tempning! Hahaha. Tydligt vad som snurrar i min skalle i a f Kanske mest som jämförelse kommer jag tempa hela cykeln denna gången också. Det var så tradigt när det gick ner att jag kommer nog köra tempning mens till äl, och sen pausa till mensen kommer igen. Så egentligen bara för att bekräfta äl. Hur tänker du göra framåt? Tempa genom hela cykeln?

Uj vad det blev en novell idag! Behov av att skriva av mig lite! Men du undrade också lite om mig och min man. Vi har varit tillsammans i 4 år nu, gifta i 2,5 år. Vi har båda bott längre i Malmö, men ingen av oss är här ifrån från början. Jag är från Småland  

Jag har velat ha barn sedan rätt tidigt i vår relation, men vi har haft en del saker att jobba med, framför allt kommunikation och att förstå varandra. Min man är känsligare, har närmre till sina känslor och behov än vad jag har. Vi har gått i familjeterapi för att närma oss varandra i dessa frågor. Jag är mer en person som tutar och kör, om jag känner negativa känslor så tar jag sällan upp dem utan tänker att de går över. Jag har nog rätt manligt beteende/kommunikationsmönster, medan min man har mer kvinnligt, om vi ska vara stereotypa Jag varit rädd för att vara sårbar och öppna upp mig för människor, så det har varit en resa.

Från hösten 2017 har jag pushat på att vi ska börja försöka bli gravida, men det har blivit uppskjutet sex månader i taget. Varit rätt knäckt flera gånger. Har en del bagage med mig från tidigare relationer, ex som först sagt att de vill ha barn och sen ångrat sig, ex som tvingar mig att ta dagen efter piller annars hotat med att göra slut. Ofta känt att ingen vill bilda familj med mig. Men min man vill ju så klart det, men han har varit rädd för att vi inte ska vara tillräckligt stabila för att HÅLLA om vi får barn och det blir tufft. Nu har vi kommit igenom rätt mycket tillsammans, jag höll bland annat på att gå in i väggen totalt förra sommaren när jag bytte jobb. Som tur är valde jag att sluta det jobbet och gå tillbaka till mitt gamla, mår mycket bättre därefter men behöver vara uppmärksam på att jag har en tendens att lägga för mycket tid och engagemang på jobb. Därför tror jag också att få barn hade kunnat balansera mig mer, åhh vad jag längtar!

Jag har läst att du och din man är rätt olika, men att ni kompletterat varandra väl. Så är det med mig och min man också Väldigt olika på många sätt, men också varandras andra hälft, ibland som om jag kan läsa hans tankar  

Kommer ni båda från Helsingborg eller? Vad har du jobbat med tidigare? Verkar vara så lyxigt att vara hemmafru!  

Kommer du vänta in BIM eller tänker du ta ett test innan? Hoppas så mycket att du får ditt plus denna månaden! Och Amidina också!! Vet inte om det var du eller Amidina som skrev det, men det är som att jag helt plötsligt har tre cykler som är viktiga och som jag följer hopp och förväntan!

Amen jag älskar ju noveller!<3
Bara skriv av dig, det behöver jag med hela tiden känner jag xD Så här kommer nog en novell tillbaka..

Ja, jag hittade poddarna.. Kom dock inte längre än så igår xD Ska ta en lång promenad ikväll med en podd i öronen tänkte jag!
Ja, men det förstår jag att det kändes som en bra start, det är ju rena djungeln med kvinnokropp och fertilitet :)

Men vad bra att du äntligen fått veta det och klarat av att ändra på det, det är ju inte helt lätt att bara bryta vanor, så du är ju jätte grym som bara vänt på en femöring sådär! Härifrån och framåt är ju det enda vi kan påverka. Men visst man kan gräma sig en hel del, det gör jag med titt som tätt - Som att börja använda pmedel och att mensen bara varit ett ont måste.. suck, ja.. Men som sagt nu är vi klokare och lär oss hela tiden och tur är väl iallafall att vi lärt oss nu och inte när vi sen är 70! och tänk vad vi kan lära våra barn att inte göra samma misstag som vi :)

Well, vi är väl lite dietiga av oss. Min man är en såndär väldigt vältränad och hälsomedveten person, hållit på med gymnastik hela livet och gymmat i över 15 år liksom. Han har aldrig druckit alkohol eller någonsin varit elak mot sin kropp, han har liksom behandlat sin kropp som ett tempel hela livet, han är en klok man som alltid tänkt efter först och ja, där är en av våra olikheter.
En annan började dricka som 13 åring, haft ätstörningar, gått på mycket antidepressiva och varit tidvis väldigt deprimerad. Har liksom aldrig varit snäll mot min kropp men ändå förväntat mig att den ska vara snäll tillbaka^^ Är en såndär 0-100 person som bara kör rakt in i kaklet..
men 2015 vände mitt liv när jag bestämde mig för att sluta dricka(har aldrig druckit lagom) och ta tabletter, bröt upp med alla mina "vänner" som väl egentligen aldrig var några riktiga vänner och bestämde mig att nu är det dags att vara snäll mot mig själv och så fick jag vara ensam och bygga upp mig själv så då började jag träna mer, började äta bättre och mer så jag gick upp till en hälsosam vikt. Och vips så var min man där en dag på gymmet och vi klickade direkt(han är inte i närheten av vad för killar jag dragits till). Jag tog en chans att vara med någon som var tvärtemot helt enkelt. Och det gick ju riktigt bra:)

Vad bra om din man kan dra ner på alkoholen det kan ju verkligen slöa till simmarna(rätt förståeligt om man tänker efter) Han kanske kan låta bli speciellt under det fertila fönstret kanske? Det är ju faktiskt bara under en väldigt kort period i livet och som kan resultera i ett barn <3 Men det är ju såklart svårt att se det så... det är svårt att ta på ju..

Jag vågar inte heller ta sånna mängder som Jenny. Amidina tog nog också en sån rejäl dos efter rek. från hennes rådgivning med Jenny, så det är ju förståeligt.
sen har jag inte varit säker på min ägglossning heller så ibland har jag tagit extra dvitamin 2-3 dagar.. Har då tagit ca 3000-6000IE. Annars tar jag bara gravidtillskott och ibland magnesium. Och nästa cykel(om det då blir en sån) ska jag tajma d-vitamin och mg lite bättre.. Och sen öka på lite mer fett i kosten någon extra dag och lite extra ägg typ.. Vitt socker och onyttigheter håller jag rätt strikt till en dag i veckan och gluten reagerar jag inte mot så tänker inte så mycket på det men äter inga överdrivna mängder(är rätt säker att jag hörde jenny nämna att så länge man inte reagerar dåligt mot det är det inga större problem). Så njut du av din surdegsbulle det är nog en större fördel för din kropp&knopp än som du tvingar dig med för mycket förbud och sånt, tänker jag <3 Och likadant insulinnivån, det känner man ju så bra själv <3

Ja, det låter ju som väldigt lite mens. Tänker som du skriver att slemhinnan inte byggts upp tillräckligt och det kan ju vara en anledning till att det inte tagit sig heller? Ägget kanske har svårt att fästa!? Jag har alltid haft 4 dagars blödning, det har liksom satt igång direkt och sen sista dagen har det varit lite mer sparsamt innan det då slutar tvärt. Men sen min kropp hittade tillbaka efter amningsnedtrappningen har den faktiskt varit 5 dagar nu i 2 cykler med lite mer sparsamt första och sista dagen^^!?
Sen låter det väl som en bra analys att du då inte fått blinkande gubbe så det du sa att östrogenet då kanske är lågt vilket i sin tur påverkar progesteronet(som tempkurvan skvallrade om). Börjar tänka mer och mer på sköldkörteln, läste att mindre blödningar kan bero på en överaktiv sköldkörtel!? Likadant som att livmodersslemhinnan är ett endokrint organ dvs samma grupp som sköldkörteln.. Nu bara spånar jag.. Men bra att du då boostar sköldkörteln med tillskott och så! Och sen bra att ni snart ska till utredningen så ni kan få svart på vitt OM det nu inte tar sig, ditt engagemang kommer ju definitivt pay off, det måste det göra!!

Kan det vara stress eller något annat inblandat att cykeln förändrats tror du? Tur du tempar nu så du får bekräftelse ju!
Nej, jag har faktiskt inte alls koll på hur min temp legat på innan eller så.. man har ju mest tagit tempen när man haft feber ^^ 
ja men eller hur att tempningen gått in i drömmarna och man trott man försover sig, tur det börjar lägga sig :P Hoppas också att du får en jämnare och definitivt en högre kurva i lutealfasen..
Jag kommer tempa hela cykeln, för mig blir jag nog lika ledsen om tempen går ner som att mensen kommer och går tempen ner så kan jag ju iallafall vara beredd med något mensskydd istället, tänker jag xD Kanske tempningen påverkade dig denna cykeln? För mig kändes det som att jag fick 2 försök till äl pga sömnbristen som berodde lite på tempningen!?

Aha mysigt med småland ju!:) Hur kommer det sig att du flyttade till malmö? Trivs du? har du din familj kvar i Småland?

Vad bra med familjeterapi, det skulle jag också vilja. Men min man är inte så förtjust i den iden. Han är inte den pratiga typen och jag pladdrar om allt.. Jag är en riktig bergochdalbana medan han är rätt jämn. Jag har dock innan hanterat mina neråt perioder med att bara stänga in mig och hantera sånt själv, har aldrig gillat att påverka någon annan. Har alltid velat vara den jag gillar att vara utåt och sen hållit det dåliga för mig själv.. så det var jobbigt att sen bo med någon och att jag aldrig kunde må dåligt för mig själv.. Min man mår typ aldrig dåligt, han är dock väldigt orolig av sig men det är sällan något han berättar. Sen är han en hakuna matata(men det brukar inte bli många knop gjorda dåxD) och jag är en som gillar att planera(även om det inte alltid blir så så gillar jag att tro att jag har kontroll, och jag är ständigt igång med flera bollar i luften) Men där har vi fått lära oss av varandra jag speedar upp honom och han saktar ner mig :)

 Vad jobbigt du känt så med dina tidigare relationer. Alltid jobbigt när det är så ensidigt. Jag har inte haft så många relationer(aldrig vågat bli sårad) men jag har sen jag var ett barn längtat efter barn så det har varit en stor konflikt i mig.. Jag pushade på min man också dock fick jag igenom det hyfsat snabbt(tack och lov). måste varit jätte jobbigt för dig samtidigt som det såklart är viktigt att man känner sig stabila med varandra..Och vad bra att ni tillsist fick komma till den punkten där ni båda vågade och kände er redo! Glad för din skull att du vågade ta ett sådant beslut att gå tillbaka till ditt gamla jobb! Du känns så medveten och klok <3 Bra för dig!!! Tror dock du kommer lägga 110% på ditt barn sen också, vissa är ju bara sånna, eller hur;) Här är en till! Men det går inte att lägga 110% på allting <3 Och det är okej, men jag tror säkert att det kan balansera upp för dig när ni får ert barn! Förstår du längtar och unnar dig det såååå att det snart är din tur <3 Så glad att jag får följa med på resan!

Vi båda är från helsingborg ja :)
Jag jobbade i min mammas familjeföretag innan, inget drömjobb för mig. Men jag tror för lite om mig själv att jag inte vågar ta steget att jobba med det jag drömmer om, har liksom inte den självkänslan riktigt så att vara 100% mamma passar mig bra. När dottern(alt. barnen) sen ska börja skolan så kommer min tid när jag kan göra något jag vill :)
Ja det låter kanske lite lyxigt, jag säger ofta att jag har väldens bästa jobb som hemma-mamma, och det är det - att inte missa ett enda ögonblick av min dotters utveckling är ju verkligen LYX även om det innebär 6 heltidsjobb xD Chaufför, entertainer, kock, pedagog, mjölkmaskin, samordnare etc xD..
Men när min man jobbade 100% som pilot första året så var det väldigt tufft, speciellt när jag inte har så många i min närhet som kunnat hjälpa mig så det var jag och min dotter helt ensamma dygnet runt i ett år där min man oftast jobbade 5 dygn(borta) och 2 dygn hemma ibland 3.. Ibland fick han lite mer men ja för det mesta såg det ut så.. Nu jobbar han 80% och är bara borta 4 dygn och sen alltid hemma 5, det känns verkligen super. Och sen den 1 mars så har han varit 100% ledig pga coronan, så nu är det bara rena semestern xD och dottern har kommit jätte nära sin farmor som bor 4 min promenad från oss(flyttade hit årsskiftet 18/19) så hon har varit lite mer där under farmors semester för att hon vill så ja, nu känns det liksom lättare även sen när mannen börjar jobba. Alltid lite svårt så med svärmor, hon är världens snällaste men jag har inte känt att jag bara kunnat ringa henne och be om hjälp hursomhelst... ja, nu blev det en hel del skriva av sig för mig också xD

Känn ingen press att svara på allt eller ens något , haha :P

tror vi alla 3 känner att vi har 3 cykler att följa <3 En dag sitter vi kanske tillsammans i en park med våra barn och ett par vänner rikare <3

jag kommer invänta mensen eller tempdippen.. Är väl bara pessimistisk av mig nu, men försöker ställa in mig att vi egentligen bara försökt 2 riktiga gånger varav denna gången är första gången jag 100% vet at vi tajmade äl.. så räknar väl ändå att det kan tar 4 månader till(vägrar tro att det ska ta ett helt år, så efter de 4 månaderna kommer jag nog behöva stöd för då kommer jag vara knäckt om det inte tagit sig).. Så kommer inte mensen senast typ 15 dagar efter bekräftade äl så får jag kanske testa.. ^^:)

Nu blev det nog mycket pladder om mig själv denna novellen men behövde nog också skriva av mig lite.. :) 

Stor kram <3