Entusiastisk skrev 2020-08-03 12:52:43 följande:
Amen jag älskar ju noveller!<3
Bara skriv av dig, det behöver jag med hela tiden känner jag xD Så här kommer nog en novell tillbaka..
Ja, jag hittade poddarna.. Kom dock inte längre än så igår xD Ska ta en lång promenad ikväll med en podd i öronen tänkte jag!
Ja, men det förstår jag att det kändes som en bra start, det är ju rena djungeln med kvinnokropp och fertilitet :)
Men vad bra att du äntligen fått veta det och klarat av att ändra på det, det är ju inte helt lätt att bara bryta vanor, så du är ju jätte grym som bara vänt på en femöring sådär! Härifrån och framåt är ju det enda vi kan påverka. Men visst man kan gräma sig en hel del, det gör jag med titt som tätt - Som att börja använda pmedel och att mensen bara varit ett ont måste.. suck, ja.. Men som sagt nu är vi klokare och lär oss hela tiden och tur är väl iallafall att vi lärt oss nu och inte när vi sen är 70! och tänk vad vi kan lära våra barn att inte göra samma misstag som vi :)
Well, vi är väl lite dietiga av oss. Min man är en såndär väldigt vältränad och hälsomedveten person, hållit på med gymnastik hela livet och gymmat i över 15 år liksom. Han har aldrig druckit alkohol eller någonsin varit elak mot sin kropp, han har liksom behandlat sin kropp som ett tempel hela livet, han är en klok man som alltid tänkt efter först och ja, där är en av våra olikheter.
En annan började dricka som 13 åring, haft ätstörningar, gått på mycket antidepressiva och varit tidvis väldigt deprimerad. Har liksom aldrig varit snäll mot min kropp men ändå förväntat mig att den ska vara snäll tillbaka^^ Är en såndär 0-100 person som bara kör rakt in i kaklet..
men 2015 vände mitt liv när jag bestämde mig för att sluta dricka(har aldrig druckit lagom) och ta tabletter, bröt upp med alla mina "vänner" som väl egentligen aldrig var några riktiga vänner och bestämde mig att nu är det dags att vara snäll mot mig själv och så fick jag vara ensam och bygga upp mig själv så då började jag träna mer, började äta bättre och mer så jag gick upp till en hälsosam vikt. Och vips så var min man där en dag på gymmet och vi klickade direkt(han är inte i närheten av vad för killar jag dragits till). Jag tog en chans att vara med någon som var tvärtemot helt enkelt. Och det gick ju riktigt bra:)
Vad bra om din man kan dra ner på alkoholen det kan ju verkligen slöa till simmarna(rätt förståeligt om man tänker efter) Han kanske kan låta bli speciellt under det fertila fönstret kanske? Det är ju faktiskt bara under en väldigt kort period i livet och som kan resultera i ett barn <3 Men det är ju såklart svårt att se det så... det är svårt att ta på ju..
Jag vågar inte heller ta sånna mängder som Jenny. Amidina tog nog också en sån rejäl dos efter rek. från hennes rådgivning med Jenny, så det är ju förståeligt.
sen har jag inte varit säker på min ägglossning heller så ibland har jag tagit extra dvitamin 2-3 dagar.. Har då tagit ca 3000-6000IE. Annars tar jag bara gravidtillskott och ibland magnesium. Och nästa cykel(om det då blir en sån) ska jag tajma d-vitamin och mg lite bättre.. Och sen öka på lite mer fett i kosten någon extra dag och lite extra ägg typ.. Vitt socker och onyttigheter håller jag rätt strikt till en dag i veckan och gluten reagerar jag inte mot så tänker inte så mycket på det men äter inga överdrivna mängder(är rätt säker att jag hörde jenny nämna att så länge man inte reagerar dåligt mot det är det inga större problem). Så njut du av din surdegsbulle det är nog en större fördel för din kropp&knopp än som du tvingar dig med för mycket förbud och sånt, tänker jag <3 Och likadant insulinnivån, det känner man ju så bra själv <3
Ja, det låter ju som väldigt lite mens. Tänker som du skriver att slemhinnan inte byggts upp tillräckligt och det kan ju vara en anledning till att det inte tagit sig heller? Ägget kanske har svårt att fästa!? Jag har alltid haft 4 dagars blödning, det har liksom satt igång direkt och sen sista dagen har det varit lite mer sparsamt innan det då slutar tvärt. Men sen min kropp hittade tillbaka efter amningsnedtrappningen har den faktiskt varit 5 dagar nu i 2 cykler med lite mer sparsamt första och sista dagen^^!?
Sen låter det väl som en bra analys att du då inte fått blinkande gubbe så det du sa att östrogenet då kanske är lågt vilket i sin tur påverkar progesteronet(som tempkurvan skvallrade om). Börjar tänka mer och mer på sköldkörteln, läste att mindre blödningar kan bero på en överaktiv sköldkörtel!? Likadant som att livmodersslemhinnan är ett endokrint organ dvs samma grupp som sköldkörteln.. Nu bara spånar jag.. Men bra att du då boostar sköldkörteln med tillskott och så! Och sen bra att ni snart ska till utredningen så ni kan få svart på vitt OM det nu inte tar sig, ditt engagemang kommer ju definitivt pay off, det måste det göra!!
Kan det vara stress eller något annat inblandat att cykeln förändrats tror du? Tur du tempar nu så du får bekräftelse ju!
Nej, jag har faktiskt inte alls koll på hur min temp legat på innan eller så.. man har ju mest tagit tempen när man haft feber ^^
ja men eller hur att tempningen gått in i drömmarna och man trott man försover sig, tur det börjar lägga sig :P Hoppas också att du får en jämnare och definitivt en högre kurva i lutealfasen..
Jag kommer tempa hela cykeln, för mig blir jag nog lika ledsen om tempen går ner som att mensen kommer och går tempen ner så kan jag ju iallafall vara beredd med något mensskydd istället, tänker jag xD Kanske tempningen påverkade dig denna cykeln? För mig kändes det som att jag fick 2 försök till äl pga sömnbristen som berodde lite på tempningen!?
Aha mysigt med småland ju!:) Hur kommer det sig att du flyttade till malmö? Trivs du? har du din familj kvar i Småland?
Vad bra med familjeterapi, det skulle jag också vilja. Men min man är inte så förtjust i den iden. Han är inte den pratiga typen och jag pladdrar om allt.. Jag är en riktig bergochdalbana medan han är rätt jämn. Jag har dock innan hanterat mina neråt perioder med att bara stänga in mig och hantera sånt själv, har aldrig gillat att påverka någon annan. Har alltid velat vara den jag gillar att vara utåt och sen hållit det dåliga för mig själv.. så det var jobbigt att sen bo med någon och att jag aldrig kunde må dåligt för mig själv.. Min man mår typ aldrig dåligt, han är dock väldigt orolig av sig men det är sällan något han berättar. Sen är han en hakuna matata(men det brukar inte bli många knop gjorda dåxD) och jag är en som gillar att planera(även om det inte alltid blir så så gillar jag att tro att jag har kontroll, och jag är ständigt igång med flera bollar i luften) Men där har vi fått lära oss av varandra jag speedar upp honom och han saktar ner mig :)
Vad jobbigt du känt så med dina tidigare relationer. Alltid jobbigt när det är så ensidigt. Jag har inte haft så många relationer(aldrig vågat bli sårad) men jag har sen jag var ett barn längtat efter barn så det har varit en stor konflikt i mig.. Jag pushade på min man också dock fick jag igenom det hyfsat snabbt(tack och lov). måste varit jätte jobbigt för dig samtidigt som det såklart är viktigt att man känner sig stabila med varandra..Och vad bra att ni tillsist fick komma till den punkten där ni båda vågade och kände er redo! Glad för din skull att du vågade ta ett sådant beslut att gå tillbaka till ditt gamla jobb! Du känns så medveten och klok <3 Bra för dig!!! Tror dock du kommer lägga 110% på ditt barn sen också, vissa är ju bara sånna, eller hur;) Här är en till! Men det går inte att lägga 110% på allting <3 Och det är okej, men jag tror säkert att det kan balansera upp för dig när ni får ert barn! Förstår du längtar och unnar dig det såååå att det snart är din tur <3 Så glad att jag får följa med på resan!
Vi båda är från helsingborg ja :)
Jag jobbade i min mammas familjeföretag innan, inget drömjobb för mig. Men jag tror för lite om mig själv att jag inte vågar ta steget att jobba med det jag drömmer om, har liksom inte den självkänslan riktigt så att vara 100% mamma passar mig bra. När dottern(alt. barnen) sen ska börja skolan så kommer min tid när jag kan göra något jag vill :)
Ja det låter kanske lite lyxigt, jag säger ofta att jag har väldens bästa jobb som hemma-mamma, och det är det - att inte missa ett enda ögonblick av min dotters utveckling är ju verkligen LYX även om det innebär 6 heltidsjobb xD Chaufför, entertainer, kock, pedagog, mjölkmaskin, samordnare etc xD..
Men när min man jobbade 100% som pilot första året så var det väldigt tufft, speciellt när jag inte har så många i min närhet som kunnat hjälpa mig så det var jag och min dotter helt ensamma dygnet runt i ett år där min man oftast jobbade 5 dygn(borta) och 2 dygn hemma ibland 3.. Ibland fick han lite mer men ja för det mesta såg det ut så.. Nu jobbar han 80% och är bara borta 4 dygn och sen alltid hemma 5, det känns verkligen super. Och sen den 1 mars så har han varit 100% ledig pga coronan, så nu är det bara rena semestern xD och dottern har kommit jätte nära sin farmor som bor 4 min promenad från oss(flyttade hit årsskiftet 18/19) så hon har varit lite mer där under farmors semester för att hon vill så ja, nu känns det liksom lättare även sen när mannen börjar jobba. Alltid lite svårt så med svärmor, hon är världens snällaste men jag har inte känt att jag bara kunnat ringa henne och be om hjälp hursomhelst... ja, nu blev det en hel del skriva av sig för mig också xD
Känn ingen press att svara på allt eller ens något , haha :P
tror vi alla 3 känner att vi har 3 cykler att följa <3 En dag sitter vi kanske tillsammans i en park med våra barn och ett par vänner rikare <3
jag kommer invänta mensen eller tempdippen.. Är väl bara pessimistisk av mig nu, men försöker ställa in mig att vi egentligen bara försökt 2 riktiga gånger varav denna gången är första gången jag 100% vet at vi tajmade äl.. så räknar väl ändå att det kan tar 4 månader till(vägrar tro att det ska ta ett helt år, så efter de 4 månaderna kommer jag nog behöva stöd för då kommer jag vara knäckt om det inte tagit sig).. Så kommer inte mensen senast typ 15 dagar efter bekräftade äl så får jag kanske testa.. ^^:)
Nu blev det nog mycket pladder om mig själv denna novellen men behövde nog också skriva av mig lite.. :)
Stor kram <3
Hehe, jag dammade av min mac också, har tidigare bara skrivit på telefonen, men det blev så frustrerande när FL började ladda och all text försvann hela tiden! Så nu skriver tydligen också jag noveller
Ja, jag hade igång ett avsnitt om PCO(S) från Foodpharmacy Podden igår när jag diskade, lärde mig sååå mycket! Nu tror jag inte att jag har PCO, men jag blir betagen av hur engagerad Jenny Koos är! Så himla coolt att någon går i strid för att vi kvinnor inte ska behöva ha mensvärk, konstiga blödningar och infertilitet! Sjukvården verkar ju inte bry sig ett smack.
Hur snabbt blev du gravid med din dotter? Du har säkert skrivit det någon stans, men jag har inte kvar det i huvudet,
Haha, maken ringde efter lunch och var så deppig på grund av huvudvärk och energilöst pga kaffestoppet. Själv har jag haft migränliknande huvudvärk hela dagen. Känns bara som ett kvitto på att kaffe faktiskt är skitdåligt för kroppen!
Hur länge gick du på p-medel? Jag började redan som 16-åring tror jag (helt sjukt förresten) och slutade sedan när jag var 23 år. Då hade jag noll sexlust och var supertorr i hela kroppen, som att alla mina hormoner helt försvunnit bort. Jag vill liksom ut och stå på barrikaderna och förbjuda hormonella p-medel! Om jag får en dotter kommer hon ALDRIG får sådant preventivmedel, hon ska få lära sig allt det jag kan nu

Antar att du tänker samma sak?

Så kul att läsa om dig och din man, hur olika ni är och ändå så passar allt ihop!
Låter som du haft det tufft i tonåren och som ung vuxen! Jag blir så imponerad, för jag relaterar till den människa jag möter idag. Full med engagemang, energi och glädje. Känns också som om du är väldigt mån om att din kropp ska må bra, så du har verkligen gjort en resa!
Jag antar att du är en känslomänniska? Med allt var det innebär i dalar och toppar

Har det funnits någon underliggande anledning till att du haft depressiva perioder? Du behöver verkligen inte svara på det om du inte vill.
Jag tror att min man växlat upp lite nu när det gäller barnprojektet. Han pratade själv om att dra ner på alkohol och inte dricka så mycket, så jag ska föreslå att han skickar helt under den fertila perioder

Han fick ju grönt på sina sperminer för 3 år sedan, men mycket kan ju hända på 3 år. Och han är ju inte någon duvunge heller.
Läste också på Fertilitetsguiden att stora mänger B6 skulle kunna boosta slemhinnan i livmodern och progesteronet, men läste samtidigt på en annan hemsida att det är farligt att ta för höga doser av B6. Hmm så vet inte hur mycket jag vågar experimentera. Därefter vet jag att c-vitamin och e-vitamin är harmlösa även i väldigt höga doser, så där vågar jag öka på

Samma ska med d-vitamin, eftersom man bara tar höga doser några få dagar per månad.
Nej precis, hörde också att reagerar man inte på gluten så kan man köra på

Jag hade ändå inte kunnat äta ägg till frukost, kan få lite kväljningar av för mycket ägg, bläää.
Tror du har väldigt stora chanser att bli gravid inom kort! Du vet ju vad som strulade till det, amningen, och du har ju blivit gravid tidigare

Skulle verkligen inte förvåna mig om du får plus denna eller nästa månad! Ser fram emot det inlägget MYCKET!

Har också börjat fundera mer och mer på sköldkörteln, verkar som om det är väldigt vanligt med rubbningar åt något håll. Det jag kan göra just nu är att se till att jag får i mig jod och aminosyror, så får vi se hur denna cykeln ter sig. Blir också spännande att få svaren på blodproverna när vi väl sätter igång med utredningen. Bara tre veckor dit nu! Känns skönt att ha det inbokat och samtidigt fortsätta att göra vad vi kan för att bli gravida på egen hand

Jag var rätt stressad i våras, särskilt mars-april då krisade jag rätt mycket i just det här med att försöka bli gravid. Var så stressad av att vi aldrig fick till det vid äl och att min man ibland inte kunde få utlösning. Det löste sig när mannen kom med idén om heminsemination. Därefter har jag kommit i mer balans. Men visst, jag är ju stressad på jobb till och från. Tempen har också stressat mig, haha. Men du vet ju själv hur det är
Jo, jag är väldigt glad över att jag ändå fick dippen i tempen i fredags, även om jag vart chockad över att mensen kom så tidigt, så hängde det ändå ihop iom att tempen sjunkit.
Haha, vilken moment22 grej, att tempning för att bekräfta äl får äl att utebli!

Nej, nu raljerar jag, men lite så? Sov nog faktiskt också bättre innan jag började tempa, haha, så knasigt!
Jag flyttade till Lund när jag var 19 år för att börja plugga. Trivdes aldrig riktigt i Småland och heller inte i Lund. Först när jag kom till Malmö började rötterna fästa i jorden

Något med denna staden som gör att jag älskar den! Känns som om Malmö är en stad som jag just älskar eller hatar. Min man älskar också Malmö, men på sikt kanske vi flyttar lite utanför stan och bygger oss ett litet hus. Jag skulle gärna vilja ha lite gräsmatta under fötterna oftare än några gånger om året. Det saknar jag mest med Småland.
Ingen i min familj bor faktiskt kvar. Min bror bor i Norge och min pappa har flyttat till sin särbo. Min mamma dog 2013 i tjocktarmscancer, hemsk sjukdom! :-/ Hon höll ihop familjen, så den började söndras när hon gick bort. Det var först när jag träffade min man år 2016 som jag åter kände mig delaktig i en familj. Jag och hans mamma kommer väldigt bra överens, och det är alltid väldigt familjärt när vi umgås med hans bror och hans familj
Jag var heller inte jääättepepp på familjeterapi, vi hade ju inga stora problem, enligt mig. Men min man stod på sig och det var först när vi började gå i familjeterapi som det lossnade ordentligt för oss, vi kom varandra mycket närmre och kan nu prata om det mesta även om jag ibland fortfarande har svårt att hitta ord för mina känslor och behov. Hehe, i vår familj är det mannen som är det pratiga

Du skrev att du stängt in dig och hanterat dina dåliga perioder själv. Så har jag också funkat och gör det delvis fortfarande. Jag blir mer introvert när jag blir nere. Oftast är det mycket tankar som snurrar och som behöver stillas och sorteras. Det blev en liten krock, jag har aldrig bott med någon före min man. Han reagerar ju direkt när jag är dämpade, irriterad eller ledsen, och vill veta varför, haha. Och jag har mest velat bli lämnad i fred. Jag har blivit tusen gånger bättre på att berätta varför efter Familjeterapin!
Hur funkar ni nu? Kan du har dina dippar och må dåligt tillsammans med din man? Hur reagerar han då? Blir han orolig för dig? Du skrev att du aldrig vågar bli sårad, vet du vad det kommer ifrån? Vad var det med din man som fick dig att släppa garden?
Jag har nog först nu i sommar landat i att min man verkligen också vill ha barn. Och ffa med mig!

Jag ser att han också blir ledsen varje månad mensen kommer, även om han också kan peppa och säga att det kommer bli vår tur. Det är skönt, vi går inte ned oss allt för mycket i motgångarna, utan tar nya tag!
Du är så fin med dina peppade ord, blir rörd och varm inombords! Hehe, märks rätt tydligt att du är minst 110 % på det mesta, men jag förstår att du också behöver balans och tid med lugn och ro. Kanske är svårt med en 2-åring?

Är hon lika engagerad och vild som sin mor? (vild på ett bra sätt!

)
Hehe, förstår att det verkligen är mer än ett heltidsarbete att vara mamma! Låter både härligt och jobbigt på samma gång! Särskilt då du var själv så många dagar i rad! Föreställer mig att man kan känna sig rätt ensam med ett litet barn, och förstagångsmamma! Låter härligt att ni får mycket tid tillsammans nu istället, även om det beror på permittering. Jävla Corona!
Men vad skulle du vilja jobba med då? När barnen blir större? Om du fick bestämma helt fritt?

Så din man är pilot! Wow, det måste vara ett speciellt jobb! Trivs han med det?
Åhh, vilken lyx för din dotter att ha farmor bara 4 min bort, kommer vara toppen sen när hon är lite större, kan hon själv kila dit när hon har lust! Jag och min mormor är väldigt nära, så jag vet hur viktigt sådana band är. Det är lite sorgligt att mitt barn aldrig kommer ha en mormor (min pappas sambo kvalificerar verkligen inte till den rollen, vi kommer inte alls överens) men hen kommer i a f ha en fantastisk farmor

Min mans mamma börjar dock bli gammal, så det vore fint om hen kan dyka upp snart! Får snart skriva till storken och klaga på leveranstiden! Kan man betala extra för att få expressleverans?

Det är roligt att vi bor så nära varandra också, var är oddsen egentligen för att vi alla skulle bo i Skåne?

Jag är öppen för att ses i framtiden, hade varit makalöst fint att få göra det med alla våra barn! <3
Du, här finns massa stöd att få, så om det inte tagit sig denna eller nästa månad så fångar jag/vi upp dig till 100 procent! <3 Som jag skrev ovan så tror jag ju dock att du har stor chans att snart bli gravid!

Stor kram!