BF 2021, för de 35+

Helt normalt att vara orolig över det mesta. Fick ett mf i november men hade "turen" att plussa igen i december. Va sjukt orolig de veckor fram tills efter det första mf skett. Sen började jag slappna av och i v 10+0 va vi på ultraljud och de sa att allt de kunde så såg fint och normalt ut. Då slappnade vi av och började till och med berätta för våra vänner och kände oss trygga med att allt skulle gå bra. 

Tre veckor senare skulle jag göra kub men då började hvetet istället. Fick veta i måndags att min bebis har onormala vätskeansamlingar i magen och igår fick jag träffa en läkare som gjorde nytt ultraljud. min man fick vara med då skönt nog och hon visade att ryggen även var krökt och att det är stora avvikelser och magen har en stor bulle som går ut från hjärtat och ner mellan benen som gör att ena benet skjuts ut åt sidan. De kan inte svara på vad vätskan är eller vad som orsakar den. Inte heller om ryggen var deformerad sedan innan eller om det är vätskan som gör att trycks ut. Den stora magen var också osäkert om det var tarmar som åt utanför bukhålan eller om det är vätska som orsakar tryck där också eller något annat. 

Moderkaksprov på måndag och sen är det 10-14 dagars väntan på fullständiga resultatet men det verkar inte vara förrän vid rul som vi kan få veta mer om missbildningar i kroppen och hur det påverkar vår bebis. Så nu går man omkring, är gravid men vet inte om vi borde avsluta den eller om det finns chans för ett värdigt liv för vår knodd  eller ett liv som är rättvist för vår dotter som bara är dryga året nu. Vi fick kämpa länge för henne och blev så glada när det gick så fort nu med syskon. 

Så du är inte ensam om att inte kunna njuta av din graviditet.. det va det jag ville komma fram till. Sånna här saker är ovanliga att det kommer efter vecka 13-14 så vill inte alls skrämma dig, bara dela vår verklighet just nu.

Om du har moderkakan i framvägg så tar det längre tid innan man känner något och att det syns också. Med dottern så kände jag inga rörelser förrän i vecka 23-24 och då hade jag ändå moderkakan i bakvägg. 

mvc brukar ha bra stöd för att få hjälp att sluta röka. Kan förstå att det inte är lätt när det är något man gjort länge och dessutom är orolig. 

Vi har gått igenom lite av ett helvete senaste månaden men har nu kommit till ett beslut efter vi va hos specialistläkare på Östra för 5:e gången på 4 veckor.

Moderkaksprovet visade ingenting och det de gissar att det eventuellt skulle kunna vara (de har inte sett något liknande förut) är en sorts tumör som är ganska aggressiv (nu är den ca 3 x 3 cm och ganska djupt på en liten kropp på 11 cm huvud till rumpa) och verkar ta en del av blodflödet från övriga kroppen. Borde vara i v 17 nu men bebis är liten som v 15. Det börjar bli vätska kring hjärtat och fostervattnet minskar så allt pekar på att det inte kommer gå vägen och skulle det mot förmodan göra det så är det en stor grej att åtgärda. Vår lilla pojke har krökt rygg och fötterna är deformerade. Det är vad de kan se nu och bättre kommer det förmodligen inte bli med tiden utan stor risk att det tillkommer mer. Så på måndag ska jag in och ta första tabletten.

Är helt förkrossad men känns skönt att ha tagit ett beslut. Att få sörja nu och gå vidare sen. Ska se om jag kan få hjälp från min gravidförsäkring med krishantering. Så satsar vi på frisk bebis 2022 istället.

Så med detta tackar jag för mig och önskar jag er alla lycka till och njut så mycket ni kan av era graviditeter och era små bebisar i sommar ??

Vi har gått igenom lite av ett helvete senaste månaden men har nu kommit till ett beslut efter vi va hos specialistläkare på Östra för 5:e gången på 4 veckor.

Moderkaksprovet visade ingenting och det de gissar att det eventuellt skulle kunna vara (de har inte sett något liknande förut) är en sorts tumör som är ganska aggressiv (nu är den ca 3 x 3 cm och ganska djupt på en liten kropp på 11 cm huvud till rumpa) och verkar ta en del av blodflödet från övriga kroppen. Borde vara i v 17 nu men bebis är liten som v 15. Det börjar bli vätska kring hjärtat och fostervattnet minskar så allt pekar på att det inte kommer gå vägen och skulle det mot förmodan göra det så är det en stor grej att åtgärda. Vår lilla pojke har krökt rygg och fötterna är deformerade. Det är vad de kan se nu och bättre kommer det förmodligen inte bli med tiden utan stor risk att det tillkommer mer. Så på måndag ska jag in och ta första tabletten.

Är helt förkrossad men känns skönt att ha tagit ett beslut. Att få sörja nu och gå vidare sen. Ska se om jag kan få hjälp från min gravidförsäkring med krishantering. Så satsar vi på frisk bebis 2022 istället.

Så med detta tackar jag för mig och önskar jag er alla lycka till och njut så mycket ni kan av era graviditeter och era små bebisar i sommar ??

Jag hoppar också in. Väntar #4, men har precis plussat så vågar inte ens känna mig glad. Man läser ju om hur hög missfallsrisken är, så jag är mer inställd på den utgången än en bebis. Vi har inte gjort något KUB med våra tidigare graviditeter, men denna gång kommer vi göra det. Om vi nu kommer så långt.

Stort grattis :) Hur gamla är dina andra barn? Jag väntar mitt 5:e. De andra blir detta året; 2, 11, 14 och 19 :)

Jag var mer orolig denna gången, dels pga ålder men även pga ofostrig graviditet i okt. KUB var bra och RUL är 30/3 för oss :) jag blir 40 år i juni och bf är 22/8.