Ändra sitt liv genom mindset. Varför gör inte alla det?
Lainie Kennedy skrev 2020-08-06 13:21:30 följande:
Det här låter som en nyförälskad sektmedlem.
Baserat på det väljer jag att hellre vara ofullkomlig än radiostyrd.
Inlägg från: Anonym (Mindset)
|
-
Inte alls. Inte med i någon sekt alls utan älskar bara att utvecklas och välja att se möjligheter istället för hinder. Jobbat med mitt tankesätt i mer än 10 år.
-
Tack för hjälpen att förtydliga. Du fick verkligen fram vad jag menade.Anonym (Alla kan) skrev 2020-08-06 13:45:47 följande:
Men det handlar om att skapa ett liv där man har lättare att hantera kriser. Arbetar man upp en god ekonomi och bra utbildning så hjälper det mkt vid ex sjukdom eller partner som dör. Då behöver man inte sälja hus eller förändra barnens livsstil drastiskt.
Man kan vara en trevlig person som hjälper andra och därmed ha ett stort nätverk som ställer upp vid kriser. Man kan ta bra försäkringar.
Man kan tänka steget före i sin familjeplanering och ge sina barn de bästa möjliga förutsättningarna. Välja en god partner, vänta med barn tills man är över 25, dela lika på föräldraledighet och skaffa lagom antal barn. Då kan barnen lättare hantera svårigheter då dom har en trygg grund.
Sjukdom och död drabbar alla men många hanterar det väldigt bra då dom har skapad livrem och hängslen innan krisen sker.
-
Fast vilken inställning man har till livet och alla utmaningar är faktiskt något som alla kan välja. Sen är det självklart olika svårt för alla beroende på vilken bakgrund man har. Det säger jag inget om. Sen om man är sjuk och förtidspensionär till exempel så förstår jag att man kanske inte har lika lätt att ändra sitt liv vad det gäller typ ekonomi eller så. Men i Sverige så är skolan gratis så ALLA har faktiskt ett val att skaffa sig en utbildning till exempel. Och tro inte för en sekund att jag föddes med silversked i munnen. Jag är uppväxt med en alkoliserad pappa och en mamma som inte var en mamma om vi säger så. Mobbning, adhd, depression och inget stöd hemifrån. Jag bestämde mig för att ge mig själv möjligheten till ett annat liv och jag jobbade stenhårt för mitt liv och gjorde mina livsval med omsorg.momjanet skrev 2020-08-06 13:50:10 följande:
Man KAN tänka utanför sin egen trångsynta box och förstå att alla inte har samma förutsättningar som "mig".
Sådan här brist på förståelse för andra människor är enligt mig en personlighetsstörning. Narcissism.
Alla kan faktiskt inte. Alla har inte ett val. Alla har inte dina förutsättningar.
Vad sägs om att du läser en bok eller två?
Du kan börja med "Ängeln på sjunde trappsteget". Det är en självbiografisk bok alla som visar narcissistiska drag borde läsa.
-
I Afghanistan....inte så många. Som flykting här, desto fler helt klart. Jag är däremot också mycket mer medveten än du tror. Gift med en man från annan kultur med mycket misär dock född här men mycket av hans släkt har sakta men säkert kommit hit och börjat om från noll. Just nu bor hans kusin hos oss som har ett pris på sitt huvud och på flykt. Blev tvungen att lämna sina barn och sin man i ett annat land. Vet du vad hon gjorde direkt hon kom hit? Jo hon började plugga svenska på egen hand under den långa väntan för att få uppehållstillstånd. Precis som min mans andra kusiner som kom hit. Flydde över gränsen under stenblock med risk för sitt liv. Flydde över Medelhavet och genom resten av Europa. Vet du vad dom gjorde när dom kom hit? Började plugga svenska och medan dom gjorde det jobbade dom för att sen gå utbildning och har nu startat företag. Dom kom för 4.5 år sedan. Dom hade gett sig fan på att skapa ett bra liv för sig själva. Och det har dom gjort. Dom har sett mycket död och misär. Men ändå orkat dom kämpa för något mer.momjanet skrev 2020-08-06 14:45:05 följande:
Det är en sanning med extremt mycket modifikation.
Tycker att du ska höja ögonen från nästippen.
Fundera på vad det är du skrivit och börja läsa om människor som inte lever lika priviligerat som du. Sen funderar du igen vilka val de eventuellt skulle kunna ha.
Vilka val tror du en fattig kvinna i Afghanistan har? Vilka val har hon när hon kommer hit som flykting?
Så jo jag tror stenhårt på detta och att alla har ett val. Alla kan så klart inte ta samma väg men alla har en väg framåt. Och jag jobbar med något där jag dagligen hjälper människor i det jobbiga i livet och jag är väldigt omtyckt och uppskattad för mitt arbete oavsett vilken inställning jag har till livet. Jag hoppas att du kan förstå någon gång. -
I sånt fall finns det många undantag. Coby Bryant till exempel. Han var en exceptionell man.momjanet skrev 2020-08-06 14:48:25 följande:
Självklart tycker du det eftersom du visar att du saknar stora delar va empatin.
Tyson, vad lyckades han med? ATt bli rik?
Är det din definition på att lyckas???
Oavsett är han ett extremt undantag och undantag gör ingen regel. Det går alltså inte att säga att alla kan, för det är helt enkelt inte sant. Ska du inte ljuga så ska du i så fall säga, att man kan bli "lyckad" i vissa extrema undantag men chansen är extremt liten. Han är en enda person. Det lever 47 miljoner fattiga i USA. Chansen att lyckas som honom är alltså en på 47 miljoner....
Och nej att bli rik är inte per automatik att lyckas. Jag är långt ifrån rik i pengar men jag är lycklig och därmed rik på det sättet. Jag är tacksam för det jag har och dom människor jag har i mitt liv. -
Det är ju det jag försöker säga. Man väljer inte vilka sjukdomar eller diagnoser man får. Man väljer hur man hanterar dom och hanterar situationen. Jag må ha varit mobbad men det har hett mig mer envishet att lyckas i livet med det jag velat. Adhd är inget som jag på något sätt låter definiera mig eller mitt liv. Och depression fick jag efter förlossning men det sökte jag hjälp för. Jag valde att inte låta det hindra det liv jag ville ha och jag använder dom kunskaperna för att hjälpa andra.korngryn skrev 2020-08-06 14:49:12 följande:
Varför valde du depression, adhd och mobbing då?
-
Och du tror att det faktum att jag jobbar med mitt mindset påverkar tiden jag har med mina barn? Knappast. Dom får en gladare förälder som orkar mer och som lär barnen att man kan göra vad man vill bara man jobbar för det.korngryn skrev 2020-08-06 14:39:56 följande:
Du har aldrig tänkt på att det kan ligga en del hinder i vägen?
T ex byt partner. Ja, men det kanske innebär att barnen kommer få ett helvete varannan vecka och man inte kan skydda dem då?
Eller utbilda dig. Man kanske inte har CSN-terminer kvar? De är liksom begränsade. Visst, man kan jobba på nätterna och plugga på dagarna, men vissa människor behöver (hör och häpna!) sömn ibland. En del vill också träffa sina barn några timmar per dygn.
Visst kan jag hålla med dig om att många saker kan man förändra själv, men du har en oerhört naiv syn på saken.
Många vuxna har t ex barn som man behöver prioritera framför något himla ?mindset? eller vad du kallar det.
Och vad det gäller csn terminer så har man ju typ 6 år. Plus att man kan plugga halvfart och eller distans. Det beror ju helt på om man ser hinder eller möjligheter. -
I den situationen kanske det handlar om att få bryta ihop också. Självklart ska man ha rätt att känna känslor. Ingen kan ju bara gå vidare efter något sådant. Men då kanske man hjälps åt i familjen. Tillåter sig sörja tillsammans och hjälpa åt att hålla ihop livet.lövet2 skrev 2020-08-06 14:51:34 följande:
Man är ju inte en egen liten ö.
Säg att mitt syskon får en stor hemsk hjärntumör och dör relativt snabbt. Hur ska jag reagera? Tja, för mig skulle det då vara hälsosammast kanske att gråta i 3 dygn, sedan skaffa mig en boxboll att slå på, ta ledigt från hela världen till efter begravningen och sedan påbörja min återhämtning. Låter det som en vettig inställning?
I praktiken går det bara just om jag är ensam och utan ansvar för någon annan. Ute i verkligheten måste jag i stället trycka bort min egen sorg för att ta hand om mina föräldrar som brutit i hop totalt, mina förtvivlade barn, mina föräldralösa syskonbarn och min vän, som just fått en cancerdiagnos. Förutom att vara en klippa för dem, så måste jag sköta allt det löpande som hör till vardagen; laga mat, tvätta, handla, diska, betala räkningar osv.
När någon påstår att det handlar om inställning och att planera sitt liv rätt, då känner jag mig nästan lite upprörd. Det finns så många som faktiskt inte kan ändra sin situation genom att ändra sin inställning. Ja, man kan bestämma sig för att bita i hop och inte ge upp, men då handlar det om att överleva och inte om att leva ett lyckligt liv.
-
Vad tråkigt att du fastnat i detta. Jag kan ärligt säga att det gör även jag ibland. I ditt huvud vistas du alltid så det behöver vara en trevlig plats. Det viktigaste är att inte sätta krav på sig själv att ändra allt på en gång. Små steg. Det är dessutom viktigt att gå igenom sitt förflutna så det inte hemsöker dig.Anonym (Linn) skrev 2020-08-06 15:16:02 följande:
Tack för din tråd, jag hamnar lätt i ältande av det förflutna just nu och behövde läsa detta! Jag håller med dig om att man själv är sin egen största fiende. Och cellerna lyssnar på ens tankar...det har även Nobel-pristagare insett vid det här laget. Har du några mer tips på hur du jobbar med mindset i vardagen?
Men jag följer en hel del Instagramkonton typ fearlessmotivation och goalcast som har många inspirerande inlägg. Sen tycker jag att boken mindset av carol s wright är bra. Sen försöker jag lyssna på jay shettys podd och även tom bilyeu.
Små små steg framåt. Och viktigt att se vad man omger sig med för människor. Tankesätt smittar. -
Och varför ska en pissig barndom få definiera honom i vuxen ålder? Det är ju inget man kan ändra på. Man kan ändra hur man tänker om det. Jag hade också en pissig barndom men det betyder inte att det bestämmer vem jag är nu.korngryn skrev 2020-08-06 15:22:49 följande:
Nej. Frank i boken jobbade hårt och fick ett bättre liv som _vuxen_ men det var ju så dags då. Han hade ÄNDÅ en pissig barndom. Inget positivt tänkande i världen kunde ändra det.