Forum Otrohet - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min fru var otrogen

    Ons 5 aug 02:12 Läst 0 gånger Totalt 65 svar
    Anonym (Gbg75­)
    Visa endast
    Ons 5 aug 02:12

    För några dagar sedan så ändrades mitt liv drastiskt då jag fick mina farhågor bevisade.

    Vi har varit tillsammans nästan 20 år och gifta 13 år av dessa.

    Vi har två barn 4 resp 6 år. Småbarnsåren har varit slitsamma som för de flesta.

    I ett par år så har vi pendlat långa sträckor till arbetet och att få ihop småbarnslivet har tärt på oss. Till detta så hade min fru problem med förlossningsskador som hon under åren har tacklat både mentalt och fysiskt med vården. Själv så efter 8 timmar arbete och 3 timmar i bil så blir det inte mycket tid över för varandra då vi störtade i sängen så fort barnen hade somnat. Vi hade ett äldre hus som jag mer eller mindre fick lägga all ledig tid på.

    Vårt liv sög!

    För lite mer än ett år sedan bytte min fru arbete och vi bägge jobbade nu i gbg. Så självklart flyttade vi. Men förra året var nog ett av de tyngre åren jag upplevt. Förra semester renoverade jag ensam vårt gamla hus före försäljning hon var tvungen att vara iväg med barnen medan jag röjde runt. Jag flyttade själv till det nya huset 1 månad i förväg för att få det i ordning för familjen. Sedan så var det mycket för mig på jobbet under denna tiden.

    All stress på oss tog olika uttryck jag som har varit en ganska aktiv människa blev av all pendling och stillasittande slapp och fet. Sov max 5-6 h/ natt och aldrig utan avbrott i sömnen. Fick ångestattack över situationen som jag dämpade med alkohol. Min fru spenderade mycket tid utanför familjen. Det var gymbesök och träningar om vart annat, jag sa aldrig till henne att inte gå och träna utan då kunde jag ju alltid ta hand om allt som skulle göras med huset (enligt mig).

    Vid årsskiftet började det vända. Flytten var gjord och barnen hade börjat på den nya skolan. Vi kunde cykla till jobbet och kilorna började ramla av mig. Pågrund av mitt arbete och det nya huset sov jag fortfarande dåligt men det började ljusna. Vi försökte hitta tillbaka till varandra men det brukade sluta med ganska taffliga försök till sex. Min fru fick inte någon orgasm och min självbild som man sjönk ganska drastiskt och så kom den jävla prestationsångesten.

    Den senaste tiden har jag känt att något inte står rätt till. Har man levt så många år tillsammans ser man de små tecken. Jag blev misstänksam och efter att jag fick svart på vitt så fick jag reda på att hon hade träffat en annan i hemlighet. Jag var ensam med barnen hemma då detta uppdagades så att inte totalt bryta ihop framför barnen var inte lätt. Som tur fick jag över dem till grannbarnen så jag riktigt kunde gå berserk. Otroliga krafter känslor kan skapa.

    Hon är förstås ångerfull. Hon älskar mig och vill ha sin familj. Hon led efter sviterna från förlossningen och trodde hon hade tappat allt vad sexualitet innebär. Hon hade träffat denna mycket yngre kille på nätet och passat på medan jag var på arbetet.

    Jag kan kan förstå min frus frustration. Alla har rätt till sin sexualitet och det är en mänsklig handling. Men det smärtar ju inte mindre för det. Hon fick orgasmer med killen så kvicksanden jag var halvt begravd i var redo att sluka mig helt. Denna gången bröt jag mönstret för mig. I stället för att dämpa ångest med alkohol ställde jag mig upp och peka finger åt den. Lovat mig själv att inte dricka en droppe framöver. I alla fall inte av fel anledning

    Jag äter minimalt så jag bara får de kalorier jag behöver. Cyklar minst 3 mil om dagen och gymkort inhandlat. Snart är jag mitt gamla jag igen. :)

    Ryck upp dig din jävla latmask eller gå å dö! Skriker jag åt mig själv när det tar emot.

    Jag älskar min fru, hon älskar mig. Vi har två underbara barn som förtjänar ett bra hem

    Min fru har även gett mig ett "fripass". Inte för att ha hämnas utan för vad hon upplevde hjälpte henne vill hon att jag ska få också. Vet inte riktigt hur jag ska tackla det ännu.

    En berättelse från en helt vanlig småbarnsfamilj. Kommentera gärna.

    Har ni varit med om liknande. Och småbarnspappor, hur tacklar ni stressen? Det är ju " manligt" att bita ihop...

    Fripass...!? Hur i hela friden ska jag tackla den. Ska jag använda den vill man ju inte gå på krogen och ragga.. massa öl och vin för att halvfull hamna i säng med någon som troligen också är full.... vad skulle jag få ut av det!! Jag måste ju lära mig hur jag kan tillfredsställa en kvinna som har fött två barn. Fyllesex hade jag tillräckligt av innan jag träffade min fru.

    "Seriös lärarinna sökes" kan ju tolkas på många sätt om man skulle skriva en annons *asg*...

  • Anonym (.)
    Visa endast
    Ons 5 aug 14:11 #31
    Anonym (H) skrev 2020-08-05 13:58:41 följande:
    Synd bara att din fru inte håller med tydligen.
    Eh va?
    Vad menar du nu?
  • Anonym (F)
    Visa endast
    Ons 5 aug 14:17 #32
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 13:40:33 följande:

    Tack för dina tankar. Hade detta varit för 10 år sedan hade det bara varit en helt annorlunda situation. Det vi har missat är att prata med varandra. Min känsla är att som par blir vi okrossbara efter detta. Nu pratar vi och hon vet vad som händer om hon sviker mig igen.


    Det tror jag också. Det värsta har hänt, men skulle det ske notoriskt är det ju en annan femma.

    Hoppas det ordnar sig för er, oavsett vad det blir.
  • Anonym (H)
    Visa endast
    Ons 5 aug 16:37 #33
    Anonym (Gbg75) skrev 2020-08-05 14:09:44 följande:

    Nyfiken hur gammal och i vilken relation du lever i. Du har ganska bestämda åsikter utan att verka förstå att livet är inte svart eller vitt och det finns en jävla stor gråskala och alla dina beslut kommer med ett pris. Min fru gamblade med en seperation som insatts. Jag har ett större spektrum än det..


    Jag är 50 + är gift och har flera barn.

    Du själv verkar inte förstå att man kan inse att livet är inte svart eller vitt och samtidigt inte välja att umgås med människor som behandlar en illa.

    Vad är ditt större spektrum här? Att lära dina barn att respekt är överskattat i relationer?
  • Ons 5 aug 16:43 #34

    Jag är ledsen att detta har hänt dig TS. Jag tycker att du har en logisk, empatisk och rationell syn på situationen trots den känslostorm du nu befinner dig i. Sånt här kan hända, framförallt om man har haft det som ni med stress mm. Man är bara människa och nu har din fru felat men det kan alla göra och det verkar du inse. Ett gemensamt liv kastar man inte bara bort för även om ena parten bedragit är man två i förhållandet och man måste som par bestämma hur/om man ska gå vidare. Det är inte rättvist mot förhållandet eller någon av er att slänga 20 år på tippen. Hon har förmodligen gjort detta för att hon mått dåligt och velat fly från verkligen. Att du blivit sårad av hennes beteende är en konsekvens men har säkerligen inte varit hennes mål. Nu gäller det att kommunicera och vara öppnare än någonsin samt ha perspektiv och förståelse för varandra. Om du det minsta känner att förhållandet är värt att kämpa för så gör det!

    Jag fick stor hjälp av nedan så framförallt det TED- talk som är länkat rekommenderar jag skarpt. Lycka till!

    https://www.familjeliv.se/forum/thread/80432478-hjalp-till-den-som-vill-stanna-kvar-efter-otrohet

  • Anonym (FYI)
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:14 #35

    Håller helt med "Felix" #4 här...så utstuderat och beräknande av din fru.

    Vad jag förstår har du hållit på med flyttar och renoveringar...Långa restider till och från arbeten för att ni som familj skall få det bättre. Du drar till och med på dig en depression av detta...och vad får du för belöning...en fru som skaffar mer och mer intressen utanför familjen och är otrogen. Dessutom träff med någon chattvän. Alltså någon som är helt okänd??
    Vet inte, men du skriver att du är en öppen själ och säkert ordna trekanter om hon tände på det. Inte min grej, men du verkar inte bry dig.

    Vet du med säkerhet att dom avslutat sitt "göka"? Otrogna är ju som tidigare sagts lögnhalsar.

  • Anonym (Gbg75­) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:24 #36
    Anonym (H) skrev 2020-08-05 16:37:33 följande:

    Jag är 50 + är gift och har flera barn.

    Du själv verkar inte förstå att man kan inse att livet är inte svart eller vitt och samtidigt inte välja att umgås med människor som behandlar en illa.

    Vad är ditt större spektrum här? Att lära dina barn att respekt är överskattat i relationer?


    Alla har rätt till sin åsikt. Jag värdesätter på ett annat sätt än du. Inget är rätt eller fel. Jag har min moral och du har din. Tack för att du delade med dig av din.
  • Anonym (FYI)
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:26 #37
    Sagoflickan skrev 2020-08-05 16:43:25 följande:

    Jag är ledsen att detta har hänt dig TS. Jag tycker att du har en logisk, empatisk och rationell syn på situationen trots den känslostorm du nu befinner dig i. Sånt här kan hända, framförallt om man har haft det som ni med stress mm. Man är bara människa och nu har din fru felat men det kan alla göra och det verkar du inse. Ett gemensamt liv kastar man inte bara bort för även om ena parten bedragit är man två i förhållandet och man måste som par bestämma hur/om man ska gå vidare. Det är inte rättvist mot förhållandet eller någon av er att slänga 20 år på tippen. Hon har förmodligen gjort detta för att hon mått dåligt och velat fly från verkligen. Att du blivit sårad av hennes beteende är en konsekvens men har säkerligen inte varit hennes mål. Nu gäller det att kommunicera och vara öppnare än någonsin samt ha perspektiv och förståelse för varandra. Om du det minsta känner att förhållandet är värt att kämpa för så gör det!

    Jag fick stor hjälp av nedan så framförallt det TED- talk som är länkat rekommenderar jag skarpt. Lycka till!

    https://www.familjeliv.se/forum/thread/80432478-hjalp-till-den-som-vill-stanna-kvar-efter-otrohet


    Har inget emot Esther Perell men...
    Tror nog att män i allmänhet har mer nytta av att läsa böckerna av Michele Langley för att förstå.

    https://womensinfidelity.com/

  • Anonym (Gbg75­) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:28 #38
    Sagoflickan skrev 2020-08-05 16:43:25 följande:

    Jag är ledsen att detta har hänt dig TS. Jag tycker att du har en logisk, empatisk och rationell syn på situationen trots den känslostorm du nu befinner dig i. Sånt här kan hända, framförallt om man har haft det som ni med stress mm. Man är bara människa och nu har din fru felat men det kan alla göra och det verkar du inse. Ett gemensamt liv kastar man inte bara bort för även om ena parten bedragit är man två i förhållandet och man måste som par bestämma hur/om man ska gå vidare. Det är inte rättvist mot förhållandet eller någon av er att slänga 20 år på tippen. Hon har förmodligen gjort detta för att hon mått dåligt och velat fly från verkligen. Att du blivit sårad av hennes beteende är en konsekvens men har säkerligen inte varit hennes mål. Nu gäller det att kommunicera och vara öppnare än någonsin samt ha perspektiv och förståelse för varandra. Om du det minsta känner att förhållandet är värt att kämpa för så gör det!

    Jag fick stor hjälp av nedan så framförallt det TED- talk som är länkat rekommenderar jag skarpt. Lycka till!

    www.familjeliv.se/forum/thread/80432478-hjalp-till-den-som-vill-stanna-kvar-efter-otrohet


    Tack för de kloka orden. Det värmer att veta att det finns fler som tänker som mig. :)
  • Anonym (Gbg75­) Trådstartaren
    Visa endast
    Ons 5 aug 19:34 #39
    Anonym (FYI) skrev 2020-08-05 19:14:09 följande:

    Håller helt med "Felix" #4 här...så utstuderat och beräknande av din fru.

    Vad jag förstår har du hållit på med flyttar och renoveringar...Långa restider till och från arbeten för att ni som familj skall få det bättre. Du drar till och med på dig en depression av detta...och vad får du för belöning...en fru som skaffar mer och mer intressen utanför familjen och är otrogen. Dessutom träff med någon chattvän. Alltså någon som är helt okänd??

    Vet inte, men du skriver att du är en öppen själ och säkert ordna trekanter om hon tände på det. Inte min grej, men du verkar inte bry dig.

    Vet du med säkerhet att dom avslutat sitt "göka"? Otrogna är ju som tidigare sagts lögnhalsar.


    Vad kan man vara säker på? Tillit är något man bygger upp under lång tid och kan rasera snabbt. Om jag litar på min fru? Om jag vill vara med henne vad har jag för val. Kan ju inte gå runt och vara svartsjuk och misstänksam. Visst det kan sluta illa för mig men det finns så jävla mycket annat som kan ställa till det. Jag kör mc fast jag vet att risken är hög att du skadar dig allvarligt.. men jag förstår din poäng och det ör saker som gnager inom mig. Tack för dina ord.
  • Ons 5 aug 19:47 #40
    Anonym (FYI) skrev 2020-08-05 19:26:57 följande:
    Har inget emot Esther Perell men...
    Tror nog att män i allmänhet har mer nytta av att läsa böckerna av Michele Langley för att förstå.

    https://womensinfidelity.com/

    Så bra med fler tips. Kände själv inte till att det fanns någon som riktade in sig på kvinnlig otrohet.  En kombination av de båda skulle kunna vara fördelaktigt. Det jag älskar med Esther Perel är den mänskliga aspekten och att det gäller alla.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll