Som kvinna får man aldrig vara ifred.

Nu är det ju ingen hemlighet att många kvinnor (o även män för den delen) väljer att bära kläder som framhäver, förstärker och drar uppmärksamhet till de fysiska attribut som vi alla vet får folk av det motsatta könet att gå igång.

Detta görs fullt medvetet och med uppsåt. Bekräftelsen som detta drar med sig stärker även personens självförtroende, vilket ger självsäkerthet, som i sin tur ytterligare ökar personens attraktionskraft.

Jag finner att många av de stora komikerna ofta lyckas belysa många frågor på ett väldigt underhållande sätt, oftast även otroligt träffsäkert.

Detta är bara sjukt. En kvinna ska kunna klä sig precis som hon vill utan behöva bry sig om hur en man kanske kan uppfatta det. Oftast har kvinnor ingeg mer uppstått än att de känner sig bekväma, gillar stilen eller kanske bara är varma och vill bära mindre kläder. Kvinnor klär sig oftast för sin egen skull, inte mäns.

På jobbet är det män som stöter på mig, kommenterar mitt utseende och min kropp och försöker (mestadels utlänningar som gör detta).

När jag jobbade inom vården så var det gubbar (både dementa och icke dementa) som gjorde närmanden, tafsade och begärde avsugningar och sex.

På internet skriver män sexuella saker jämnt, oönskat.

Överallt möts jag av män som inte accepterar när man säger att man inte är intresserad utan de försöker ändå.

På stan är det män som glor på mig, män som har visslat efter mig och män som rätt uppenbart spanar in min bakdel.

När jag var 15 så var det en kille som stoppade ner handen innanför min byxa, helt utan att vi gjorde något sexuellt alls och det var andra personer runt oss och jag hade inte gett något klartecken alls för det.

Män som har skrikit ?visa pattarna? till mig.

Som kvinna, i synnerhet om man ser rätt bra ut, så får man aldrig vara ifred. Alltid är männen där och stör friden.

Men jösses, det handlar ju om känsla för situationen!

Om jag går hem sent en kväll på en avlägsens plats och en man går efter mig och stirrar så kommer jag självfallet uppleva situationen som hotfull och vara jätterädd för liv och lem. Detta hot utspelas ju enbart i mitt huvud men ändå så bör ju personen ha lite mellan pannbenet och fatta detta och agera för att inte förvärra situationen.

Om jag står och håller ett föredrag och en man stirrar intensivt på mina bröst och klär av mig med blicken så kan ju det bidra till att jag i den obekväma situationen helt tappar fokus och gör ett dåligt arbete. Personen i fråga bör ha såpass mycket känsla att han fattar det och inte utsätter mig för detta.

En blick kan absolut likställas med ett övergrepp. Och det ingår i det sociala samspelet människor emellan att förstå när man gör ett övertramp och utsätter en annan människa för obehag.sociala koder kallas det för.

MEN om det nu är såååååå svårt att avgöra huruvida ett bemötande är ok eller inte så kan jag ge ett handfast tips; titta, prata och behandla en kvinna på samma vis som du gör och bemöter en man. Brukar du kolla intensivt på en mans skrev? Om inte så gör inte detsamma mot en kvinna.

Gör den? Låter fruktansvärt. Utveckla!

Hur mördar feminister män? Genom förföljelse, våldtäkt och mord? Går ju helt emot den brottstatistiken som finns.

Hur kan kamp för jämlikhet och kvinnans rätt till ett likvärdigt liv med mannen vara dödligt för män?!

Blir riktigt provocerad av detta inlägg för du har ju helt klart missat vad feminismen gjort och vilka fördelar män fått som berikar deras liv. Som man har du idag tack vare feminismen rätt till halva ditt barn. Du ses idag som en likvärdig förälder och har rätt att tom vara ledig från jobbet för att ta hand om ditt barn. Du behöver inte längre jobba arslet av dig för att försörja en hel familj samtidigt som du knappt känner dina ungar. Familjen går inte under om du fuckat upp karriärsmässigt. Och det finns massa forskning som visar på att män som har nära kontakt med sina barn är lyckligare män. Män som inte bär hela oket att familjens världsråd vilar på dem Mår bättre.

Matchokulturen är den största orsaken till att män begår självmord. Män med goda relationer med andra människor och som tillåts vara en kännande människa mår bättre än en ensam individ som måste bära allt inom sig om en tickande bomb.

Är 38 år och det var länge sen nån man kom med olämpliga kommentarer eller gjorde närmanden, har inte märkt av att någon skulle glo på mig heller. Om det är pga mitt utseende ingen glor, eller för att jag faktiskt skiter i om någon gör det eller inte och därför inte märker något, vet jag inte. Men det är skönt.

Den senaste gången någon kom med olämpliga kommentarer var för 5-6 år sen. Då var det en kund, en man i 50-årsåldern som var allmänt äcklig och ofräsch. Han sa vid flera tillfällen att jag borde byta ut min sambo mot honom, Ryser när jag tänker på honom. Blä!

I 20-årsåldern var det en man på tunnelbanan som plötsligt tryckte sitt skrev mot min rumpa och gned sig mot den. Det var inte trängsel, så det var definitivt ingen olyckshändelse. När jag vände mig om och blängde på honom hånlog han mot mig. Ryser när jag tänker på honom också.

I 12-årsåldern var det en man som jobbade som vaktmästare i min skola, som plötsligt ringde mig en dag och sa att han var kär i mig. Det var under sommarlovet mellan sexan och sjuan. Till hösten när jag börjat sjuan i en annan skola, kom han dit och började prata med mig, tog min hand och höll den. Ett tag senare skickade han ett brev och ville träffas för en date. Han skrev en tid och plats. Mina föräldrar åkte dit och tog ett snack med honom, vet inte va de sa, men jag har inte hört av honom sen dess. Ryser, återigen, när jag tänker på honom.

Har varit med om annat också, men orkar inte skriva allt. Det får räcka med rysningar för idag.

På jobbet är det män som stöter på mig, kommenterar mitt utseende och min kropp och försöker (mestadels utlänningar som gör detta).

När jag jobbade inom vården så var det gubbar (både dementa och icke dementa) som gjorde närmanden, tafsade och begärde avsugningar och sex.

På internet skriver män sexuella saker jämnt, oönskat.

Överallt möts jag av män som inte accepterar när man säger att man inte är intresserad utan de försöker ändå.

På stan är det män som glor på mig, män som har visslat efter mig och män som rätt uppenbart spanar in min bakdel.

När jag var 15 så var det en kille som stoppade ner handen innanför min byxa, helt utan att vi gjorde något sexuellt alls och det var andra personer runt oss och jag hade inte gett något klartecken alls för det.

Män som har skrikit ?visa pattarna? till mig.

Som kvinna, i synnerhet om man ser rätt bra ut, så får man aldrig vara ifred. Alltid är männen där och stör friden.

Igenkänning. T.o.m. blivit tafsad på som gravid.

Har blivit tafsad på av tjej. Lika obehagligt och jag blev jätte arg.