Bo hemma som vuxen
Har just läst trådar om ämnet myndiga barn som bor kvar i föräldrahemmet efter att de slutat gymnasiet. Trådarna har handlat om huruvida de bör bidra ekonomiskt hemma eller ej, men det är inte det jag vill disskutera här.
Flera i trådarna har nämnt det som självklart att barnen får bo kvar så länge de studerar. Jag är helt OK med det men undrar - Vem vill bo kvar med föräldrarna i den åldern? Själv upplevde jag att jag inte kunde bli vuxen förrän jag flyttat hemifrån. Pluggar man i fyra år hinner man ju bli 23 eller kanske 24 år innan man flyttar!
Ingen av mina vänner bodde kvar hos föräldrarna hösten efter studenten. Bara några enstaka bodde ens kvar på orten (som ändå är en universitetsstad). Resten gav sig iväg antingen till studier i Sverige någonstans och några längre ut i världen för att resa och/eller jobba.
Det är var på 90-talet. Har det ändrats sedan dess? Eller var det i det gänget jag umgicks som det här var norm?
Hur gjorde ni och era kompisar?
Ni som har 18-19-åringar idag: hur gör de och deras vänner?