Får ingen sömn med den här bebisen. Är jag den enda som har en bebis som beter sig så här?!

Känna och gapa mot är två olika saker. Och anledningen till att de ger rådet att gå ifrån är för att förhindra att en förälder som är utomsig istället i värsta fall skakar barnet istället. Det innebär inte aty dey är mer eller mindre normalt att gapa på en bebis. Gör man så behöver man söka hjälp i sin föräldtaroll.

TACK!!! En NORMAL verklig förälder som inte låtsas vara felfri. Tack

Detta rekommenderas som en nödåtgärd när alternativet kan bli att man skadar barnet. Förstår inte varför ni tolkar det som nåt som är normalt bland större delen av föräldrarna. Då har ni missförstått saken.

Jag har absolut inga förutfattade meningar än det du själv berättat. Att du håller på att gå under av sömnlöshet och inte kan avlastas av pappan eftersom denne blir fort arg och gapar på bebisen. Det anser jag vara ett stor problem som behöver åtgärdas.

Du behöver söka hjälp.

Känna och gapa mot är två olika saker. Och anledningen till att de ger rådet att gå ifrån är för att förhindra att en förälder som är utomsig istället i värsta fall skakar barnet istället. Det innebär inte aty dey är mer eller mindre normalt att gapa på en bebis. Gör man så behöver man söka hjälp i sin föräldtaroll.

Ja jag kan ju säga att med ett barn som är hnb har jag absolut höjt rösten vid flera tillfällen och varit såååå frustrerad.

Sedan kan jag tycka att andra inte har något med hur man fördelar ansvaret att göra.

Min partner har också erbjudit sig att gå upp på nätterna och även gjort det. Problemet är att han är så trött att han på eikigtigt varit påväg att trilla omkull med bebis i famnen. Så hur gärna han en vill så funkar det ju inte. Vilket naturligtvis kan ?kompenceras? på annat sätt.

Jag tycker exempelvis att det är fruktansvärt frustrerande när dottern vägrar somna i vagnen (mitt alternativ är att sova med henne på mig vilket jag tröttnat på). Barnets pappa däremot har inga problem med detta. Och därför får han ta henne i dom situationerna.

Jag har nog tyvärr inte mycket till råd ts. Kanske låta större barnen dela rum några nätter för att kunna testa om bebis slutar krångla om han får sova i eget rum? Med tanke på att han verkar sova lugnt innan ni lägger er?

Jag utgår som sagt enbart ifrån exakt det som du själv berättat.

Om pappa skulle kunna samla sig så att du kände dig trygg med att lämna över till honom så skulle du få sova mer och det som idag känns som ett oöverstigligt problem skulle bli hanterbart.

Obegripligt varför du är så otrevlig mot mig. Handlar antagligen om din sömnbrist.

På vår föräldrautbildningen var dom mycket noga med att tala om att de allra flesta föräldrar någon gång blir så frustrerade att de höjer rösten eller tänker tankar såsom att hiva ut barnet genom fönstret. Kan även säga att alla i min omgivning med barn absolut upplevt frustration så att de höjt röst eller talat irriterat till sin bebis. Alternativt lämpat över bebis på sin partner för att sedan gå ut och skrika och banka på något.

Ska jag säga grattis till lätta barn hos dig? Annars kanske du helt enkelt bara är väldigt sansad. Grattis Isf

Men du, du är ju från en helt annan tidsepok, så jag förstår att man kanske lärde ut annorlunda på din tid. Men vänligen lämna denna tråd nu. Jag förstår inte varför du inte slutar skriva när jag bett dig dra flera gånger. Vad är det för behov du har av att upprepa dig? Har din man lämnat dig för en yngre så du är så jävla bitter så du måste sitta o tracka ner på min man? Som du inte vet ett skit om, utan du bara antar att han har aggressionsproblem.

Vet du vad du skulle behöva? Ett skjut. Eller åtminstone en dildo. Så kanske du blir lite trevligare i tonen o kan komma med tips o råd som alla andra som kan hålla sig till o dessutom som har en verklighetsuppfattning.

Nu är det ju så att du inte lan diktera vem som skriver i din tråd. Däremot har du ju själv valet att sluta läsa och svara på det jag skriver. Jag har delat med mig av min uppfattning av situationen då du efterfrågat råd. Jag har inte varit otrevlig på något vis. Du har valt att svara med otrevligheter och personangrepp och nu även sexualiserade förolämpningar bara för att du inte håller med. Det är lite bekymmersamt måste jag säga. Kan ju vara så att din livssituation och sömnbrist orsakat detta hos dig, men en tanke som osökt slår mig i detta läge är att barnet faktiskt sover otryggt för att både du och pappa är instabila och har nära till agressivitet?