• smölan

    Får ingen sömn med den här bebisen. Är jag den enda som har en bebis som beter sig så här?!

    Klockan är nu före 4 när jag skriver det här i ren frustration.

    Tårarna är så nära, det känns som att enda sättet att få någon sömn med den här ungen är att ta livet av sig.

    Fick en sladdis i april, barn nr 3. Världens absolut gulligaste unge, jag är upp över öronen kär. Men han sover skit och har enda sen start sovit dåligt jämfört med mina andra två o hur de sov när de var små. Den här ungen vaknade kanske 3-4 ggr per natt som standard (00-06) u början, men var vaken i minst 1 timme per gång. Så det var mkt vakentid och det var väldigt jobbigt, men vid 2 mån slutade vi amma då det inte funkade längre o han vart mkt nöjdare med bara flaska och slutade då vara vaken långa pass när han vaknade nattetid. Vaknade samma tider, alltid gjort, men somnade om vid mat eller tröst.

    Nu sedan kanske en månad tillbaka har han börjat med något som är så fruktansvärt enerverande. Han vaknar och ligger liksom och flänger omkring. Huvudet från ena sidan till andra sidan, fram o tillbaka, fram o tillbaka, och kroppen likadant. Ligger på rygg, kastar sig till sidan, tillbaka till rygg, kastar sig till sidan o så håller han på så här.. Hela jävla nätterna. Han kan somna tillslut, nån gång hjälper det med mat, ibland hjälper det när jag flyttar över han o hans babynest till mig och håller om honom. Men vissa nätter hjälper ta mig fan ingenting. Och det går inte få någon sömn. Det låter som en jävla brottningsmatch o ibland blir han ju ledsen o frustrerad själv, så jag måste va där med nappen, men 2 sekunder senare har den ju flugit ur igen. Jag har ingen möjlighet att sova i ett annat rum eller testa att ha honom i eget rum, för där vi bor har vi 3 sovrum o vi har ju två större barn. Det är dessutom väldigt lyhört här, så jag skulle heller inte kunna sova om jag så gick ner o sov o min man testade att ta honom.

    Jag vet att man ska försöka avlasta varandra, men jag förstår också att min son går igenom någonting (bortsett från det 4e helvetessprånget som ska vara över nu vilken dag som helst o att de även lägger om hela sin jävla sömn vid den här tiden, men det här har pågått så jävla länge nu så jag undrar fan vad felet är. Han behöver mig, förmodligen som fan, så därför klarar jag heller inte av att låta min man försöka. Sen har inte min man alls samma tålamod som mig, utan han tappar humöret mkt snabbare än mig och jag tycker det känns skitjobbigt om han ska försöka ta vår son på natten o så vet jag att han kmr bli arg tillslut. Det kommer liksom inte hjälpa vår son att somna om ifall han typ blir arg o höjer rösten till han eller går därifrån o låter han ligga o skrika. Jag kommer ju inte få sova ändå.

    Vår son har fått eksem sedan en vecka tillbaka, dock är det liksom som små prickar här o där så ingenting som ser ut som att de kliar som fan o han verkar helt obrydd dagtid, då söver han alltid superbra o utan problem. Vi smörjer enligt rekommendation av läkare o bvc o det har blivit bättre. Vi tänkte att det kanske hängde ihop med hans dåliga sömn, men eksemen började för en vecka sen medan han hållit på så här i minst 1 månads tid.

    Det känns som jag är den enda som har en bebis som håller på så här. Ingen jag känner lan minnas att deras bebisar också låg o flängde så här fram o tillbaka i timmar.

    Han har inte ont någonstans för det hade vi märkt o oftast gråter han inte ens utan gnäller bara till när han tappat nappen.

    Allt är bra dagtid, beter sig inte alls så här. Aldrig gjort. Somnar fint i vagnen.

    Jag vet inte vad jag ska göra snart. Jag håller på att bli galen snart. Så fort det varit en lite bättre natt, så kommer skiten tillbaka i dubbel bemärkelse natten efter.

  • Svar på tråden Får ingen sömn med den här bebisen. Är jag den enda som har en bebis som beter sig så här?!
  • 81EE
    Drottningen1970 skrev 2020-09-04 19:36:17 följande:

    Nu är det ju så att du inte lan diktera vem som skriver i din tråd. Däremot har du ju själv valet att sluta läsa och svara på det jag skriver. Jag har delat med mig av min uppfattning av situationen då du efterfrågat råd. Jag har inte varit otrevlig på något vis. Du har valt att svara med otrevligheter och personangrepp och nu även sexualiserade förolämpningar bara för att du inte håller med. Det är lite bekymmersamt måste jag säga. Kan ju vara så att din livssituation och sömnbrist orsakat detta hos dig, men en tanke som osökt slår mig i detta läge är att barnet faktiskt sover otryggt för att både du och pappa är instabila och har nära till agressivitet?


    Tycker Drottning1970 skriver väldigt klokt i denna tråd och jag håller med henne! Blir bekymrad över ts sätt att resonera kring sin bebis. Hade jag vetat vem Ts är så hade jag faktiskt gjort en orosanmälan till socialtjänsten.
  • Drottningen1970
    S23 skrev 2020-09-04 19:44:57 följande:

    Nu måste jag bara säga att jag uppfattar det som att du tagit i lite väl hårt mot ts man. Och också att ingen normal människa höjer rösten åt sitt barn. Ta till dig av det vi skriver. Det är snarare regel än undantag oavsett om du inte tror det.

    Jag vill däremot hålla med dig om att ts i sin sista kommentar gick över alla gränser. Låt oss hoppas att detta beror på sömnbrist, vilket jag oavsett inte tycker är en godtagbar anledning till att bete sig så.


    Jag har förvisso aldrig sagt att ingen normalt människa skriker åt sin bebis. Det jag säger är att det inte är en norm. Nåt som de flesta gör. Även normala månniskor kan under press göra onormala saker. Det är månskligt, men då måste man försöka åtgärda det problemet istället för att luta sig tillbaks och tänka att det är ok, för att det kan hända alla. Jag vidhåller att problemet uppstår för att paret pga pappas problem att bli arg fort på barnet som skriker, då de annars skulle kunna dela på bördan och båda två få sömn som man klarar sig på utan att bli galen.
  • S23
    Drottningen1970 skrev 2020-09-04 19:58:41 följande:

    Jag har förvisso aldrig sagt att ingen normalt människa skriker åt sin bebis. Det jag säger är att det inte är en norm. Nåt som de flesta gör. Även normala månniskor kan under press göra onormala saker. Det är månskligt, men då måste man försöka åtgärda det problemet istället för att luta sig tillbaks och tänka att det är ok, för att det kan hända alla. Jag vidhåller att problemet uppstår för att paret pga pappas problem att bli arg fort på barnet som skriker, då de annars skulle kunna dela på bördan och båda två få sömn som man klarar sig på utan att bli galen.


    Och då kan jag ju säga att BVC hävdar att i princip alla föräldrar nåhon gång höjer rösten åt sitt barn.

    Jag tycker du attackerar ts partner i onödan. För det han känner är högst normala känslor som i princip alla föräldrar nåhon gång känner.

    Det betyder inte att man inte kan jobba med sina känslor. Men att säga att pappan är dum som inte tar barnet är inte lösningen. Faktum är att pappan blir frustrerad. Då är det lämpligare att ts tar barnet till dess att pappan klarar av att hantera det.
  • smölan
    Mimosa86 skrev 2020-09-04 19:33:15 följande:

    Funkar det om din man tar alla barnen på helgmornarna så du får sova ut?

    Du behöver sova!!

    Det kommer ju att vända, men fy fan det är rena tortyren innan det vänder.

    Mina barn vaknade varje timme första halvåret. Hade min man inte tagit dem på helgen hade jag hoppat ut genom fönstret.

    Styrka till dig!


    Åh vilken mardröm. Mina andra 2 barn är 8 och 10, så de sköter sig själva tills jag går upp oavsett om det är kl 6 eller 10. Den äldre vaknar runt 6-7, den andra mellan 8.30-10 oftast på helgen. De tar surfplattan på morgonen o ligger kvar i sina sängar o kollar på typ film tills jag kmr upp, så det är inga problem alls.

    Min man kan absolut ta lillen på morgonen, det har han gjort emellanåt också. :)
  • smölan
    S23 skrev 2020-09-04 19:44:57 följande:

    Nu måste jag bara säga att jag uppfattar det som att du tagit i lite väl hårt mot ts man. Och också att ingen normal människa höjer rösten åt sitt barn. Ta till dig av det vi skriver. Det är snarare regel än undantag oavsett om du inte tror det.

    Jag vill däremot hålla med dig om att ts i sin sista kommentar gick över alla gränser. Låt oss hoppas att detta beror på sömnbrist, vilket jag oavsett inte tycker är en godtagbar anledning till att bete sig så.


    Ingen sömnbrist, jag blev bara så jäkla trött på att människan inte slutar skriva trots att jag bett henne.

    Och ja, jag kanske gick till personangrepp o skrev omogna saker nu, men hon går till attack på. Min man som hon aldrig någonsin skrivit. Tar för givet att han (och jag nu) har agressionsproblem för att vi ev höjer rösten om tålamodet tryter. Som att vi vore helt efterblivna o inte kan ta hand om vårt barn för att INGEN höjer rösten eller blir arg på ett barn.

    Och dessutom skriver att jag är RÄDD för att låta min man ta vår son. Det har jag aldrig någonsin skrivit. Vem fan tror hon jag skaffar barn med? Vem som helst?

    Jag kanske gick för långt, men hon har gått för långt med anklagelser mot min man o inte kommit med ett enda råd, utan de första hon gjorde var att skriva att jag inte borde leva med en sån man. Bett henne sluta skriva, men det verkar hon inte klara av
  • smölan
    81EE skrev 2020-09-04 19:51:58 följande:

    Tycker Drottning1970 skriver väldigt klokt i denna tråd och jag håller med henne! Blir bekymrad över ts sätt att resonera kring sin bebis. Hade jag vetat vem Ts är så hade jag faktiskt gjort en orosanmälan till socialtjänsten.


    Herregud. Det finns så sjukt mkt korkade människor som hänger på såna här sidor. Varför hänger ni ens här när er verklighetsuppfattning är densamma som att göra en höna av en fjäder.

    Deletar den här tråden för de är ju 98% normala o kloka människor som svarar, men alltid är det 2% som bara måååååste då flika in med något negativt i varenda tråd. Om de så handlar om val av strumpor, så får man en käftsmäll av nån.

    Skärp er för fan.
  • Drottningen1970
    S23 skrev 2020-09-04 20:08:38 följande:

    Och då kan jag ju säga att BVC hävdar att i princip alla föräldrar nåhon gång höjer rösten åt sitt barn.

    Jag tycker du attackerar ts partner i onödan. För det han känner är högst normala känslor som i princip alla föräldrar nåhon gång känner.

    Det betyder inte att man inte kan jobba med sina känslor. Men att säga att pappan är dum som inte tar barnet är inte lösningen. Faktum är att pappan blir frustrerad. Då är det lämpligare att ts tar barnet till dess att pappan klarar av att hantera det.


    Har aldrig sagt att pappan är dum och håller helt med om att det är bättre att TS då tar barnet under rådande omständigheter.

    Däremot menar jag att det inte är något de kan låta bli att Åtgärda. Att pappan pga sina problem inte kan avlasta på natten orsakar ju uppenbarligen stora problem. Om man fort blir arg på en bebis som skriker så behöver man söka hjälp för det. Det finns föräldrakurser där man kan få metoder och strategier som INTE handlar om att lämna bebis att gråta.

    Detta handlar ju uppenbarligen inte om nåt enstaka tillfälle där pappa blir arg utan något som pågått och pågår och som gör att TS får ta ensamt ansvar för barnet som har det jobbigt med sömnen.
  • cosinus

    Min tvåa sov aldrig utan att hans sömn underhölls föränn han var 5 månader gammal. Antingen fick man gunga sängen eller så fick man ha honom på magen och ligga och jucka så han skumpade upp och ner. Så fort man somnade och det blev stilla så vaknade han.

    Han sov några timmar själv fram till typ 23 och sen ev en halvtimme vid 5 men övrig tid var det 5-min pass om inte han gungades. Var helt ok dagtid och sov också bättre då även om han inte direkt sov som en stock så vaknade han inte hela tiden.

    Inga utslag, inga problem med vikten men när vi tog bort mjölk vid 5 månader sov han bra inom 2 dygn. Det var helt ljuvligt.

    Vi delade upp natten i typ 2-3 timmarsskift för sen blev man på riktigt tokig av att inte då sova.

    Min fyra sov inte heller före 5 månader. Men hon ålade runt och kräktes konstant. Där hittade vi ingen allergi men är rätt säker på reflux själv eftersom hennes nätter började ordna upp sig samtidig som hon slutade okynnes-kräkas precis hela tiden.

    Jag skulle nog ändå satsa mina pengar på allergi eftersom problemen började efter du gick över till ersättning och han börjar få eksem. Jag skulle ganska skyndsamt be att då prova mjölkfri ersättning för den smakar rent ut sagt apa och det kan ta ett tag att vänja bebisen och ju större de är desto svårare. Min son vägrade om den inte blandades ut med mjölkfri gröt men det var ok för vi hade det bara som välling typ 2 ggr per dygn och i övrigt ammade jag ju.

    Min andra son som också var mjökfri en period gick aldrig lura i ersättningen. Han tvärvägrade.

  • legomum
    smölan skrev 2020-09-04 20:50:09 följande:
    Ingen sömnbrist, jag blev bara så jäkla trött på att människan inte slutar skriva trots att jag bett henne.

    Och ja, jag kanske gick till personangrepp o skrev omogna saker nu, men hon går till attack på. Min man som hon aldrig någonsin skrivit. Tar för givet att han (och jag nu) har agressionsproblem för att vi ev höjer rösten om tålamodet tryter. Som att vi vore helt efterblivna o inte kan ta hand om vårt barn för att INGEN höjer rösten eller blir arg på ett barn.

    Och dessutom skriver att jag är RÄDD för att låta min man ta vår son. Det har jag aldrig någonsin skrivit. Vem fan tror hon jag skaffar barn med? Vem som helst?

    Jag kanske gick för långt, men hon har gått för långt med anklagelser mot min man o inte kommit med ett enda råd, utan de första hon gjorde var att skriva att jag inte borde leva med en sån man. Bett henne sluta skriva, men det verkar hon inte klara av
    Fast det du skriver är inte normalt som sker regelbundet. Det är dock normalt att en förälder kan höja rösten i ren frustration vid något tillfälle, inte ofta och inte jämt med andra ord.
    Att göra det ofta är aggressivt och inte bra för bebisen vilken person (HNB eller inte) bebis än är.
    För det behöver ni hjälp, att få sova. Ni behöver bra tips för sömn för det kan vara det enda som gör skillnaden till att ni kan få återgå till normala ni.

    Men om pappan är så trött på natten att han bli vinglig (högst normalt vid trötthet) så måste ni göra upp ett schema så Du kan bli avlastad i alla fall. Du behöver också få sova så din man kan kanske gå och lägga sig tidigare, långt tidigare och upp kanske vid 3 så du får sova några timmar ostört på morgonen. Men att han är så trött på natten är ingen ursäkt att han inte ska hjälpa dig, han måste anpassa dig. För du ska inte behöva gå under pga sömnbrist.

Svar på tråden Får ingen sömn med den här bebisen. Är jag den enda som har en bebis som beter sig så här?!