Flytta ihop - i hans och exfruns hus

Oj, hur läser du egentligen? Var står det att mina barn trivdes sämre hos mig? Bara så att du vet - ALLA BARN trivdes utmärkt hemma hos oss!

I övrigt kan du tycka vad du vill

Läste fel, det var din partners barn som inte trivdes.

Varför utsatte din partner sina barn för något de inte trivdes med vilket resulterade i att de hade bråttom hemifrån. :(

Knepig sists. Det bästa är att flytta ihop i något gemensamt nyinköpt. Tyvärr är det ju inte alltid möjligt av praktiska och ekonomiska skäl.

När jag träffade min fru flyttade vi först ihop i min bostadsrätt där jag levt med en annan kvinna i några år. På grund av ovan sagt så var det mest praktiskt. Hon fick då fria händer att inreda så vi tapetserade, la in nya golv och målade. Nästan alla möbler byttes ut under något års tid. Allt för att det skulle bli vår bostad.

Men när vi efter några år flyttade in i huset berättade hon att hon aldrig riktigt trivdes i lägenheten. Det fanns en historia som hon hade svårt att förtränga helt.

Så återigen! Flytta helst ihop i något ni skaffat tillsammans.

Den frågan kan du ställa till min partner. i övrigt tycker jag inte att vuxna barn ska bo hemma. Det kanske inte du heller tycker. De var vuxna när de flyttade. Kanske fel på mina barn som trivdes för bra hemma och inte ville flytta hemifrån snabbare. (De är yngre)

Nej, men det handlar om känslan att vara hemma. I viss ålder händer det mer I ens liv, så vi gör nostalgitripper tillbaka till sitt barndomshem, ( första skoldagen, första kyssen, första FF festen,...)

För barnen handlade det förra huset nostalgi, barndomsminnen ... för mig var det bara ett hus

-som min partner köpt ihop med sitt knäppa ex

- huset som jag var tvungen att bo i

De flesta svenska standardhus är byggda för en familj med 2 barn!, antingen får man bygga om eller bygga nytt,,

För mig är mitt hus (som är bara mitt efter skilsmässa) jätteviktigt. Jag kan inte tänka mig att flytta pch skulle dessutom inte ha råd stt köpa ett likvärdigt hus idag ihop med min nya man eftersom han har så dålig ekonomi.

Så vi flyttar inte ihop helt enkelt. Jag tycker det är den bästa lösningen när man träffas och båda har barn. Var särbo. Hur bra som helst.

Det tycker jag verkar rätt typiskt för dem som är födda hos föräldrar med hus. Jag har alltid bott i lägenhet när jag var ung, och det var ingen nostalgi för fem öre. Vi flyttade för vi behövde större, bättre läge osv.
Barn som har bott i hus verkar mer bundna till att huset ska finnas kvar och deras rum stå orörda. 

Jag flyttade in till min sambos villa och hans 2 barn på halvtid. Det kändes helt ok till en början, eftersom hans smak var identiskt med mig så jag ändrade ingenting. Dessutom inga minnen eller saker ifrån exet som han var gift med och som är mamma till barnen, så det stör mig inte alls. Han sa från dag ett att jag får göra om hur mycket jag vill.

Däremot känns det jättejobbigt när barnen alltid säger att det är "deras hus" och de gör som de vill i sitt hus. Likaså min sambo om vi blir ovänner så är det ju såklart jag som måste hitta något för det är ju hans hus.

Han har även velat att vi ska köpa något gemensamt, men eftersom huset är fruktansvärt dyrt och ingen vanlig inkomsttagare har råd att gå in i det köpet, så kan jag inte köpa något tillsammans med honom, om vi inte går ner oss i husväg. 

Han vill inte vara den som satsar all kontantinsats till nästa hus, medan jag inte har något. Det är lite jobbigt och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska kännas mer jämlikt.

1. Du "köper" in dig i huset. Dvs, han säljer hälften till dig mot så mycket som du nu kan betala + skuldebrev. Båda står på lagfarten.
2. Ni köper tillsammans. Han betalar större delen av kontantinsatsen och ett skuldebrev på det som återstår av din halva skrivs.

Huset kommer alltså att ägas av er båda. Om ni lägger in tid och pengar på det så kommer båda att få nytta av det i slutändan. Barnen kan inte hänvisa till att det är deras hus och inte han heller. Men skulle ni gå isär så kommer han att få tillbaka sina pengar i slutändan.

Tack för bra råd ????

Hans hus är värderat idag till ca 12 miljoner. Blir svårt för mig att låna halva! Men du menar att jag lånar kanske 2 miljoner o resten är skuldebrev etc?

Det är irriterande eftersom huset var värderat till 8 miljoner för 3 år sedan när jag flyttade in och nu har det gått upp så mycket. Synd man inte köpte in sig då!

Ja, köp in dig i hans hus i en rimlig proportion till vad du har i inkomst. (Men jag förstår inte resonemanget om att han inte kan sälja så att ni kan köpa ett gemensamt hus.)

Ett gemensamt hus ni flyttar in i reducerar många känslor av revir.

Sedan fixar ni äktenskapsförord, livförsäkringar , testamenten så att ingen hamnar på bar backe eller att det blir orättvist.