Att bo 3 km från kommunala färdmedel, utan bil - skulle det gå?

Cykel

Det klart att det GÅR men nej. Så skulle jag aldrig vilja bo. Fy.

Så hade jag kunnat bo. Skaffa en lådcykel så att du kan cykla säkert med barnet även när det är halt. Då får matkassarna också plats. Sätt på dubbdäck på vintern och skaffa ett bra regnställ. Det finns lådcyklar med tak, så slipper dottern sitta i östegnet.

Gör stor skillnad att du har mataffären på promenadavstånd. Jag trodde att det var busshållplatsen som låg 3 km bort och du sen fick sitta på bussen ett tag för att kunna handla tex. Det hade varit lite kämpigare.

Tycker att många har konstigt förhållande till avstånd. 3 km är väl ändå inte långt? Det var vad jag gick till jobbet varje dag, året runt, när jag var frisk (och sen 3 km hem igen på eftermiddagen). Tar som sagt ungefär en halvtimme om man går snabbt.

Aldrig i livet!!

Kan inte pojkvännen skjutsa dig?

OT kanske men jag får en flashback! När jag var ung och fortfarande bodde hemma så flyttade mina föräldrar till OBYGDEN. Faktiskt just TRE km till närmaste busshållplats och DÅ via en smal och usel byväg som på vintern plogades.......sällan. Jag blev tvungen att ha bil och jag hade ju skaffat körkort ....MEN inte F..N hade jag råd med bil. IDAG när jag tänker på de åren när jag färdades med mina rostiga gamla skrothögar (ofta vintertid startade med ngt som hette "startgas"? som man sprutade in i ....luftrenaren?) Kallt var det om fingrarna och en gång fick jag fingret in i fläkten och slog av en nagel. När man skulle hem och vägen inte plogats så var det att ta sikte på...ja jag vet inte. Liksom den där LILLA skillnaden mellan snötäcket på sidorna och själva vägen och så DRA PÅ! Idag kan jag skratta åt eländet...........men inte då kan jag säga

Klart som tusan det skulle gå.

Det framgår inte av dina inlägg om du avser att bo själv där med dottern, eller om det finns en fader med i bilden?

Hur som helst så bör du nog tänka till så att det finns nån form av backup som kan komma o hämta er ifall det händer nått med barnet? Jag menar sånt som inte är livshotande, men ändå otroligt smärtsamt/obekvämt för barnet, så att du förmodligen får vänta några timmar på ambulans....

Intensivkurs och en skruttig bil är inget alternativ?

För mig vore det en mardröm att bo så, låter extremt klaustrofobisk. Bor i en närförort till Stockholm och skulle aldrig köpa en bostad med mer än tio minuters gångväg till närmsta tunnelbana.

Frågan du bör ställa dig är om denna erfarenhet verkligen inte hjälpt dig att växa som människa mer än den traumatiserade dig som ung?

Ja vad vet man MITT råd till mina ungar är dock att ALDRIG bosätta sig där det inte är tät kommunal trafik och man MÅSTE ha bil Tror jag nått fram....