Hoppas inte att titeln var allt för förvirrande nu...
Men jag undrar vad kvinnor (och män också för den delen) i 40-årsåldern förväntar sig att en ny partner har för erfarenhet? Kan man varit "för mycket" singel? För få eller för många tidigare sexpartners?
Låt oss säga att någon har varit singel i mestadelen (över 90%) av sitt vuxna liv, skulle det vara avskräckande?
Tackar för svar. Det var väl lite ungefär vad jag förväntade mig. Det är svårt men långt ifrån omöjligt...
Jag skulle tänka att ju färre tidigare förhållanden desto bättre! Inga förhållanden alls funkar också för mig. Finns ju många som har fokus på annat här i livet och liksom ställt detta med kärlek på "vänt".
Alltså samma som för nån som passerat 30 känner jag.
Om jag träffar en person som passerat 30 och som har bott själv sedan hon var typ 19.. Och typ aldrig haft ett seriöst förhållande.Då blir jag osäker.
Tänker fördomsfullt att hon nog vant sig vid sina rutiner och får svårt att kompromissa och anpassa sig till vardagslivet i ett förhållande..
Min man var 39 när vi möttes. Han hade aldrig haft en flickvän. Det var inget som avskräckte mig alls. Jag hade haft ett långt seriöst förhållande och några korta.
Tackar för svar. Det var väl lite ungefär vad jag förväntade mig. Det är svårt men långt ifrån omöjligt...
Minst ett par långa, minimum 4-5 år skulle jag tycka eller ett långt på minst 10 år och lite sexerfarenhet. Har träffat en del män som aldrig haft längre relationer än 2 år och då blir jag ganska misstänksam. De har alla levt väldigt tonårsaktiga liv och haft svårt med anpassning och att ge av sin tid. Känslomässig erfarenhet gör en människa mer attraktiv och ofta mer stabil och trygg i sig själv vilket återspeglas i relationen till andra. Vill inte ha en pojke eller nån som legat runt en massa en aldrig klarat av att stadga sig. Män som har barn blir ofta mer intressanta har jag märkt. Det händer något i mognaden som dem mer empatiska och intressanta.
Min man var 39 när vi möttes. Han hade aldrig haft en flickvän. Det var inget som avskräckte mig alls. Jag hade haft ett långt seriöst förhållande och några korta.
Jag skulle tycka det var "vanligt" om man har haft minst ett längre förhållande (5+ år) eller flera mellanlånga (1-4 år)., samt någon/några dejter/flings, som man legat med men som aldrig blev något mer.
Min man hade dock bara haft en relation på tre år, inga andra sexpartners, när vi träffades och han var över 40. Singel i över 15 år. Jag blev lite fundersam, men han är mer flexibel och inkännande än vad jag är ( som har haft fler förhållanden) så det är verkligen inte enda faktorn som spelar roll.