Vår letrozol resa- följas åt?

På 90-talet gjorde man fostervattenprov direkt på personer i riskgrupp för att föda barn med kromosomfel.

Jora här går det bra. Gick in i v.15 igår o har börjat känna lite småbuffar sedan förra veckan

Hur går det för dig?

Här är det lite mer ovisst, imorgon är det dags för VUL igen för att kolla hur allt ser ut. Då har mina två veckors tränings och sexförbud förlöpt så jag hoppas verkligen att jag framförallt fortsatt får se ett litet pickande hjärta på tvillingen som fanns kvar samt att kroppen absorberat det mesta av det andra fostret så jag kan få vara igång som vanligt igen. Att inte få träna eller vara fullt igång har varit extremt påfrestande för mig som alltid är igång, men givetvis värt det om allt ser bra ut :) vet inte riktigt hur jag kommer reagera om MA konstateras även denna gång :(

Inte haft någon blödning nu de senaste tio dagarna så jag hoppas att det är ett bra tecken. Är i 8+2 idag enligt beräkningar men hoppas också få mer bekräftelse på det på VUL imorgon så min vanliga barnmorska vet när hon kan boka in KUB. Håll tummarna för mig o den lille!

Kul att höra att det går bra för er andra :)

Kul med någon annan som också tänker så, känns som att de flesta tar reda på könet nuförtiden. Jag har alltid sagt ända sedan jag var liten att jag vill att de ska va överraskning men min sambo vill ta reda på det så jag känner nästan att vi nog kommer göra det om han vill, nu när han inte får vara med på några möten hos BM, inga ultraljud ingenting så kan han ju få lov att bestämma något ;) kanske blir det snäppet lättare för honom att knyta an då också eftersom han inte får vara med. Vi får se hur det blir :)

Mitt VUL idag visade en livlig krabat som vuxit så det knakade, allt såg toppen ut trots blödningarna. SÅ Skönt! Men hon tycker fortf att jag ska ta det väldigt lugnt med träning, så det känns lite påfrestande, men givetvis värt det om lilla krabaten får må bra! Där är ett ganska stort hematom i livmodern efter vad hon nu är säker på var en tvillinggraviditet från början.

Vad skönt att höra allt ser bra ut!! 

Jag fick tyvärr en rätt stor blödning idag vid lunch. Steg upp från stolen och kände hur det bara rann ner ngt i trosan. Mest var det brunt och slemmigt (ursäkta info) men nu har det börjat komma mer rött också om det inte kommer med samma intensitet utan mest då torkar efter toa. Fan också!

Eftersom har rh negativ blodgrupp ska jag åka in och ta anti-D spruta imorgon på förmiddagen. Eventuellt kollar ngn läkare upp också, men om blödningen avtagit blir det bara sprutan. Usch! Känns som allt inte står rätt till ...

Ja, det känns ju lite sorgligt eftersom man då egentligen haft två missfall på kort tid. Men jag är väldigt glad att en mår bra :) det låter kanske hårt och så hade man såklart inte känt om man haft två levande foster nu, men jag är nästan lite lättad att det inte är tvillingar. Dels för min kropp som hade tagit så mycket mer stryk av en tvillinggraviditet men också då det hade blivit en så mycket större omställning med två, det är ju vårt första barn.

Sen hade man såklart varit jätteglad och tacksam som sagt om båda levt, men just nu känns det precis lagom med en, så jag hoppas verkligen vi får behålla det lilla livet :) <3

Hej på er!

Det gick tyvärr inte så bra här. Igår på sjukhuset konstaterades att fostrtets hjärta inte längre slog :/ Det mätte 8 +4 så måste ha avstannat precis efter senaste ultraljudet för knappt två veckor sedan som mätte samma och då allting ännu såg bra ut.

Läkarna kan så klart inte säga vad det beror på med säkerhet, men de gissade på problem med utvecklingen och att naturen därför "tar bort" individer som inte har förutsättningar att klara sig.

Jag fick tabletter igår och tror det kom ut i natt. Ngt som liknade ett foster och där man kunde ana huvud, kropp och ryggrad låg i bindan då vaknade med ont i magen på natten ...

Jag hoppas så att jag är den negativa statistiken i den här tråden och att det går bra för er alla andra! Jag har varit så glad över att så många av oss verkar ha lyckats bli gravida - det ger hopp <3 Samtidigt vet jag att många här haft missfall och MA på vägen. Det är för jävligt - i synnerhet när man vet att det inte är "sådärbara" att bli gravid igen .. Önskar inte ens minst värsta fiende detta.

Mig hjälper så klart också en 2,5 åring som kryper upp under täcket glad som en sol för att mysa utan en minsta aning om vad som hänt i natt <3

Själv tror jag testar några cykler utan letrozol till nästa. Har två missfall i bagaget och båda har fått sin början med letrozol, medan den graviditeten som gick bra kom till spontant. 

Jag har en teori om att letrozolen kan göra att sådana av mina ägg som egentligen inte borde befruktas utvecklas och mognar mhja letrozol och därför blir det missfall. Ingen läkare har dock bekräftat detta, så bara lösa teorier. kan ju vara förskräcklig otur också bara.

Hur som helst! Sköt om er - och hoppas allt går bra!

Hur går det för dig Marimardi, har du fått nån tid för tidigt ultraljud/KUB? :) jag har fått tid om ett par veckor. Tiden går ju i snigelfart.. var hos MVC igår och tog blodproverna iaf, men vilken tristess när jag inte får va fysiskt aktiv! Hur mår du? :)

Åh vad spännande!! Inte ens en vecka kvar nu ju :) jag känner samma, mår hur bra som helst utöver svullna bröst och trög mage, tröttheten är bättre och illamåendet borta så jag går också i de där dumma MA tankarna. Det kommer säkert gå toppen för dig :)<3 hur länge sen är det sen du var på ultraljud sist?

Förstår att du längtar efter att få se lillen, skönt det blir helg, då går oftast dagarna liiite snabbare tycker iaf jag. Uppdatera hur det gått, är så spännande!

Jag är exakt en vecka efter dig, jag ska göra mitt KUB onsdagen den 21/4 och då är jag i 12+4.

Ja, fortf träningsförbud :( vilket gör att tiden går ÄNNU saktare haha. Inte blött nu på en hel vecka så hoppas att det är ett gott tecken och håller tummarna massor för att hematomet är borta till KUB och att de då kanske kan ge mig nya rekommendationer. Men vågar inte hoppas för mycket, viktigast är såklart att lilla pyret lever och frodas :) men fy vad jag längtar efter att få vara aktiv!

Ja eller hur, man vill bara tiden ska gå lite snabbt nu i början! Har lovat mig själv att jag ska försöka slappna av och börja njuta om allt ser bra ut på KUB :)

Har du berättat för någon alls ännu? Vi har berättat för mina föräldrar och min bror o hans fru. Vi kände att det var skönast med tanke på alla komplikationer och även MA i dec som de inte vetat om. Så nu kan vi vara öppna och slippa hålla allt inne om det nu inte skulle gå bra. Sambons föräldrar får nog veta efter KUB om allt ser bra ut, vi är inte lika nära med dom så sambon kände att vi gott kunde avvakta lite med att berätta för dom :)

MA igen konstaterades för mig idag. Pallar snart inte längre. Denna gången får jag dessutom inte hjälp av min privata läkare då fostret är så stort (11+3) utan remmiterats till gynakuten. Livet suger just nu, andra MA på 5 månader.

Skönt att höra att allt såg bra ut på ditt KUB :)

Jag blev ju remitterad till gynakuten i Malmö eftersom jag var så långt gången, och där hjälpte de bara till med att sätta igång missfall 2 dagar i veckan. I Sveriges tredje största stad. Vilket skämt.. så de tyckte jag skulle gå med ett dött foster ytterligare en vecka och jag fick absolut inte sätta igång det hemma heller.

Så tacksam mot min kropp som trots att de undersökte och sa att detta kommer INTE att sätta igång av sig själv, faktiskt satte igång missfallet själv i fredags. I måndags konstaterades att allt var ute. Annars skulle jag inte satts igång förrän idag, samma dag som jag skulle ha KUB.

Nästa smäll kom när min läkare inte ville ta emot mig förrän i månadsskiftet maj/juni för att starta upp för en tredje gång. Kroppen behövde plötsligt enligt henne återhämta sig 6 veckor trots att de på gynakuten i måndags konstaterade att man kan inte ens se att jag varit gravid några dagar tidigare, och hon inte själv undersökt mig. Väldigt olikt henne..

Efter en del fightande så fick jag äntligen henne att ringa mig idag och nu får jag börja med provera om 4 veckor, därefter dubbel dos letrozol igen. Det blir ju näst intill samma utfall i tid men att man får göra något känns ju som att tiden tills dess går lite snabbare.

Jag har aldrig tidigare tagit provera trots att jag inte har någon egen ägglossning, utan alltid gått direkt på letrozolen. För er som tagit provera, hur funkar det? Fick veta att jag ska ta provera i 12 dagar, och sen på tredje blödningsdagen börja med letrozol dubbel dos som vanligt. Men börjar man blöda under de 12 dagarna eller är det första flera dagar efter att man tagit klart hela kuren? Vad är era erfarenheter?

Utöver provera ska vi bara köra på som vi gjort innan, vilket känns lite som att när det väl tar så kommer vi vänta ett missfall. Men kanske gör proveran susen, lets hope so :) Och skulle det vara att vi blir gravida och det går åt skogen igen så har vi åtminstone rätt till en missfallsutredning.

Tusen tack till era alla som skrev och beklagade förra veckan när allt gick åt skogen en andra gång <3

Ja, jag har också hört det om peogesteronet och frågade min läkare om vi kunde monitorera det vid nästa graviditet och sätta in behandling om det behövdes men hon var bara allmänt sur när hon ringde mig igår och sa nej till allt jag föreslog. ?Man gör inget utan en utredning först? (vilket är ungefär tvärtemot hur jag upplevt henne innan) så jag får väl helt enkelt vänta in mitt nästa missfall och sen äntligen förhoppningsvis få vidare hjälp.

Just progesteronet samt blodförtunnande har jag hört hjälper jättemånga och det behövs ingen hel missfallsutredning för att fastställa det, men tyvärr verkar hon ha tröttnat på att hjälpa mig så det är väl bara att bita ihop och invänta nästa missfall :(

Händer tyvärr inte så mycket här.. ska börja äta provera på måndag men sen dröjer det ju ett par veckor till innan jag kan börja med letrozol. Så här blir ju inte dags för ÄL förrän tidigast i mitten på juni, förmodligen senare. Så tiden går extremt sakta och att behöva avvakta känns bara frustrerande.

Jag kommer köra med progesteronkräm nästa gång jag plussar, trots att läkaren inte vill hjälpa mig kolla de värdena förrän efter ett tredje missfall. Kan jag göra något för o förändra situationen som inte är farligt, då kommer jag göra det.

Skönt att höra att din graviditet fortsatt flyter på bra, lycka till på RUL om ett par veckor :)

Hej på er alla!

Hängde här i tråden i höst och tidigare i vår och blev faktiskt gravid på min tredje kur (dubbel) men slutade i MA i slutet av mars. Tänkte det nog var kört iom att vi försökte nästan ett år innan plusset MEN nu är jag gravid igen :) Helt utan letrozol också - kroppen är bra underlig. Få se om det går bättre denna gång!

Håller tummar för er alla!