Regeringens el-fiasko

ElbristI Sverige använder vi varje år ungefär 140 TWh och vanligtvis är inhemsk elproduktion tillräcklig för att täcka behovet av elenergi. Sedan år 2011 har Sverige producerat mer elenergi under året än vi använt i landet och vi har därför kunnat exportera el. Vi har alltså inte elbrist. Problemet är att idag finns stora delar av den svenska elproduktionen i norra Sverige, medan det är i södra Sverige som det används mest el. Idag klarar inte det stora statligt ägda stamnätet av att transportera all den el och effekt som södra Sverige behöver – något som lite slarvigt kan kallas elbrist men som i själva verket beror på att elledningarnas överföringsförmåga inte räcker till. Det är ”fullt” i elnätet.

EffektbristEffektbrist uppstår när det inte finns tillräckligt mycket el att tillgå vid en viss tidpunkt. Exempelvis under en enskild timme en väldigt kall och vindstilla dag då efterfrågan är stor. I system med stor andel väderberoende energi är risken för effektbrist av naturliga skäl större, men kan avhjälpas genom att förstärka elnätet.

NätkapacitetsbristÄven om vi producerar mer el än vi själva använder i Sverige krävs att den kan överföras dit den behövs. Kapacitetsbrist innebär att ledningarna som är underdimensionerade för våra behov. För att undvika kapacitetsbrist behöver hela elnätet vara rätt dimensionerat, från stamnätet, till regionnätet och vidare till lokalnätet.

I onsdags meddelade regeringen att man kommer att höja det planerade högkostnadsskyddet för elpriser. Totalt ska runt 90 miljarder kronor återföras till svenska hushåll och företag på olika sätt under 2022 och 2023. 

– Tidigare elprisstöd gick över hela landet, nu vill vi styra det dit priserna varit högst, säger Mattias Jonsson (S), ledamot i näringsutskottet."

Äntligen lite fakta i debatten. Artikeln är mycket lång. Jag bifogar ett längre citat.

www.svd.se/a/nWk5Wd/vattenfalls-fd-ordforande-att-lagga-ner-ringhals-var-ett-kommersiellt-beslut






Citat:

"År 2014 beslutade den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat att svenska kärnkraftsreaktorer måste ha oberoende härdkylning.

Redan innan Magnus Hall började hade Vattenfalls ledning räknat på vad det skulle kosta att förstärka sina sju reaktorer med oberoende härdkylning. Ringhals 1 och 2 var gamla och skulle ändå stängas 2025, då deras tekniska livslängd endast ansågs räcka till dess.

- Den oberoende härdkylningen kostade en massa pengar för oss. Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Och den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt, säger Lars G Nordström i dag till SvD.

Ledningen trodde i och för sig att Vattenfall kunde få anstånd med att uppgradera Ringhals 1 och 2 med oberoende härdkylning eftersom de ändå skulle tas ur drift 2025. Men det var osäkert. Dessutom hade elpriserna fallit med 25-30 procent de senaste åren. Och ovanpå det skulle regeringen höja effektskatten.

- Vi kommer allt närmare en situation där vi inte klarar av att tjäna pengar på kärnkraften, sa Magnus Hall till Affärsvärlden i december 2014.

- Han ansåg också att det var riskabelt att lita på en elförsörjning utan Ringhalsreaktorerna.

- Problemet uppstår en kall vinterdag då vi inte får tillräckligt med effekt i prisområde 3, vilket Svenska kraftnät flaggat upp för, sa han.

Dagen före Vattenfalls årsstämma i mars 2015 skrev dåvarande näringsminister Mikael Damberg (S) och dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att regeringen skulle stärka styrningen av Vattenfall för att bolaget skulle bli ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi.

 Ett av de viktigaste verktygen för styrningen av de statligt ägda bolagen är rekryteringen av styrelseledamöter till bolagen, skrev de i en debattartikel i Miljöaktuellt.

Regeringen ville säkerställa att Vattenfall hade god kompetens inom förnybara energisystem och tillsatte därför två nya styrelseledamöter, Viktoria Bergman och Tomas Kåberger.

- De har inte som individer drivit företaget åt någondera hållet. Det var känt innan att Kåberger var ifrågasättande när det gällde kärnkraften och det har jag inte haft så mycket emot. Han har ställt frågor om benchmarking, tillgänglighet och effektivitet på ett sätt som har varit nyttigt i styrelsearbetet. Bergman har bidragit en hel del i hållbarhetsfrågor, säger Lars G Nordström.

- Jag vet att att vi redan då, 2015, fick någon fråga om styrelsen var emot kärnkraft. Absolut inte, svarade jag. Vi hade 40 procent av produktionen från kärnkraft.

I april 2015 beslutade Vattenfalls styrelse att stänga Ringhals 1 och 2. Årtalen sattes senare till 2019 och 2020.

- Vi fattade beslutet på rekommendation från ledningen. Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd och där det krävdes minst investeringar för att gradera upp dem, säger Lars G Nordström nu till SvD.

- De fem som blev kvar skulle producera lika mycket el som de sju reaktorerna gjorde från början, lägger han till.

Ett beslut som skulle bli hett stoff i valrörelsen 2022, sju år senare.

- Det var absolut inte ett politiskt beslut på det sätt som det har antytts. Sedan är det så att all verksamhet styrs i viss mån av politiken. Är det extra skatter eller avgifter på något försöker man undvika det"

SÅ du säger dig veta bättre än Vattenfalls ordförande, det är ett mycket intressant sak här.
Och kan du redogöra varför du vet bättre än han?

Och med tanke på hur du vill undvika fakta, så har du fakta direkt ifrån där BESLUTET togs.
SÅ förklara hur du vet bättre och inget kan glömmas av vad han säger Vattenfalls fd ordförande och ordförande för tiden?

SÅ du valde att prata om MP istället för anledningen till varför de lades ned, det berättar allt vi behöver veta och hur du inbillar dig veta bättre om Vattenfalls beslut än den som tog beslutet.

Och jag ser inget som tyder på att du vet bättre än han som tog beslutet, kommer det snart?