Vad skulle du tänka om den här personen?

Som rubriken lyder, vad skulle du tänka om en person med de här personlighetsdragen:

- Lojal, pålitlig och monogam, har t.ex. aldrig förrått en vän eller varit otrogen.

- Lever i enlighet med sina ideal, livet skulle kännas meningslöst om h*n inte gjorde det och h*n har extremt svårt för människor som fifflar, ljuger och bedrar.

- Uppfattas som snäll, kör aldrig med pikar, personangrepp eller skuldbeläggande.

- När h*n blir illa behandlad eller attackerad kan h*n underminera personen genom strategi snarare än att själv attackera.

- Får ofta rollen som rådgivare/psykolog åt vänner och kollegor, särskilt chefer.

- Mer rationell än känslostyrd, personen känner starkt för andra och har mycket empati, ibland för mycket, men anser att även om man inte rår för sina känslor så väljer man sina handlingar. H*n blir stressad av personer som är mycket känslostyrda, irrationella och inkonsekventa.

- Värdesätter självdisciplin och även om h*n aldrig skulle säga det till någon så har h*n svårt att respektera människor som saknar självkontroll och styrs av sina behov. H*n har svårt för människor som skyller ifrån sig, smiter undan ansvar och kör offerretorik.

- Har svårt för kallprat och analyserande som självändamål, men uppskattar diskussioner om alla möjliga ämnen.

- Är bra på att snabbt överblicka en situation och se förbättringsområden eller lösningar på problem. Kan snabbt ta fram strukturer, planer och instruktioner.

- Är saklig i sina resonemang, förstår att man inte ska vara brutalt ärlig eftersom det kan såra, men kan verka osentimental. H*n kan bortse från sina egna känslor när h*n löser problem med andra och hamnar därför sällan i konflikter eller relationsdraman.

- Uppfattas som rolig med en lite absurd humor, får ofta andra att skratta, är enkel att umgås med och tycker om att bekräfta andra.

- Har ibland svårt att förstå socialt samspel med personer h*n inte känner, får känslan av att andra vet något som h*n inte vet. H*n har lärt sig hur man gör och uppfattas som socialt kompetent men vet inte riktigt varför. H*n är inte bra på att flörta.

- Har nästan inget behov av att känna grupptillhörighet utan värdesätter enskilda relationer och har därför mycket litet bekräftelsebehov, bryr sig inte om status, prestige och andras åsikter.

- Har ett stort frihetsbehov, vill inte göra sig beroende av andra och har mindre socialt behov än vad som brukar anses normalt.

Så vad tänker du - positivt, negativt, personlighetstyp, känner du igen dig själv i beskrivningen? Alla svar uppskattas.

Går ut här direkt med mitt konto namn synligt för PM om intresse finnes. Jag själv känner igen mig till 100 % av det TS skrivit och listat, men detta är inte högfungerande autism utan låg fungerande skulle jag tro?

Högfungerande är så gott som Asperberger eller Autistisk som jag förstått det (rätta gärna här!), gällande psykopat vete katten om det ens passar in här överhuvudtaget...

Kort svar på kvällskvisten TS tror jag att du är en driven person inombords med en social ångest och oro pga. din diagnos dvs lågfungerande autism. Hade det vart högfungerande tro jag att det varit lindrigare och mer definerat vart alltet uppe till stod sig nånstans men överlåter det svaret till dem med Aspberger. Alltså har du egentligen ingen låg självkänsla, det är hjärnkontoret som spökar till det, så är det för mig ial.

Försöker fylla på mer här av mina erfarenheter så gott det går ;)

Att någon orkar skriva en så lång tråd för att fråga vad andra tycker men samtidigt säger sig inte bry sig som andras åsikter tycker jag tyder på att personen är självcentrerad med ett stort ego och ganska många "blinda fläckar", dvs trots att personen själv anser sig ha god självinsikt så är det något som fattas och det ställer förmodligen till problem i relationer med andra. 

Tack för ditt inlägg!

Jag hade mer social ångest som barn men nu har jag inga större problem med det. Personer som jag möter i min vardag skulle nog inte tänka Aspergers. Däremot kan jag bli väldigt trött efter en dag med mycket social interaktion och måste planera in vila efter t.ex. konferenser.

Ljud och ljuskänslig är jag och är känslig för beröring men det kanske man kan vara utan att ha Aspergers.

IQ-mässigt vet jag inte var jag ligger, har aldrig gjort något test, men jag hade toppbetyg när jag studerade och forskade så några kognitiva problem tror jag inte att jag har.

Jag tror som jag skrev ovan att jag antagligen inte skulle uppfylla kriterierna för en diagnos eftersom jag kan föra en normal tillvaro. De enda problemen är tröttheten, en känsla av ensamhet som jag har lärt mig leva med och att jag inte orkar ha en konventionell romantisk relation med intensivt umgänge.

Tack för ditt inlägg!

Jag hade mer social ångest som barn men nu har jag inga större problem med det. Personer som jag möter i min vardag skulle nog inte tänka Aspergers. Däremot kan jag bli väldigt trött efter en dag med mycket social interaktion och måste planera in vila efter t.ex. konferenser.

Ljud och ljuskänslig är jag och är känslig för beröring men det kanske man kan vara utan att ha Aspergers.

IQ-mässigt vet jag inte var jag ligger, har aldrig gjort något test, men jag hade toppbetyg när jag studerade och forskade så några kognitiva problem tror jag inte att jag har.

Jag tror som jag skrev ovan att jag antagligen inte skulle uppfylla kriterierna för en diagnos eftersom jag kan föra en normal tillvaro. De enda problemen är tröttheten, en känsla av ensamhet som jag har lärt mig leva med och att jag inte orkar ha en konventionell romantisk relation med intensivt umgänge.

Jag har Asperger och är högfungerande. Jag klarar av ett vanligt jobb, har fostrat barn och lever ett normalt liv. Men kriterierna för diagnos uppfyller jag definitivt. Tex att vara hjärntrött, vara ljud och ljus-känslig, att behöva tömma hjärnan efter att ha varit social, känslan av utanförskap, i vissa situationer svart/vitt-tänkande, etc..

Skulle jag vara lite rak som du påstår att du är. Så skulle jag säga att, bara att du startat denna tråd om dig själv och din mångfasiterade personlighet, säger mycket om dig som person.

Om du är genuint intresserad av och bryr dig om vad personer som är anonyma och har noll betydelse i ditt liv har för tolkningar, så tycker jag nog lite synd om dig

Lyssna på dem som känner dig. Våga fråga någon kollega hur du uppfattas. Börja med hur du tror att du uppfattas. Tex jag kan vara lite..... Ibland men... Tycker du att jag är sån?

Eller är du kär i någon som du inte känner och vill veta om din personlighet är duglig? Attraktiv?

Skall du söka nytt jobb och vill veta om du passar som chef? Eftersom chefen rådfråga dig.

Förstår inte vad du får ut av denna tråd?

Vänligen fundersam.

Inget av det där tyder på att du skulle vara lågfungerande. Tvärtom, flera av dina punkter pekarpå att du snarare är högfungerande. Bara på det faktum att du skiver inlägg på att forum tyder på att du är relativt högfungerande, men som de flesta "normal"- eller högfungerande har ojämn funktion/begåvningsprofil.

Tack för ditt inlägg!

Jag hade mer social ångest som barn men nu har jag inga större problem med det. Personer som jag möter i min vardag skulle nog inte tänka Aspergers. Däremot kan jag bli väldigt trött efter en dag med mycket social interaktion och måste planera in vila efter t.ex. konferenser.

Ljud och ljuskänslig är jag och är känslig för beröring men det kanske man kan vara utan att ha Aspergers.

IQ-mässigt vet jag inte var jag ligger, har aldrig gjort något test, men jag hade toppbetyg när jag studerade och forskade så några kognitiva problem tror jag inte att jag har.

Jag tror som jag skrev ovan att jag antagligen inte skulle uppfylla kriterierna för en diagnos eftersom jag kan föra en normal tillvaro. De enda problemen är tröttheten, en känsla av ensamhet som jag har lärt mig leva med och att jag inte orkar ha en konventionell romantisk relation med intensivt umgänge.

Det har givit mig en hel del faktiskt. vilket framgår av inläggen och mina svar ovan.

Poängen är inte hur jag uppfattas av mina närmaste eller kollegor utan hur sådana personlighetsdrag uppfattas generellt av ett större urval som inte känner mig. Det var därför jag försökte göra trådstarten så neutral som möjligt genom att maska min könstillhörighet till exempel.

Man kan uppfatta det faktum att jag skriver en sådan tråd som självupptaget och bekräftelsesökande eller som en konsekvens av att jag känner mig udda och utanför och försöker förstå varför.

Man kan också undra varför man skriver ett anonymt råd om att man inte ska ta råd från anonyma personer.