Är interJUV dialektalt?

Stör mig på flera av de du listar, men lärde mig faktiskt Omständlig nu, så tack. Är inte det olika nyanser i osocial och asocial, dock? Att asocial är åt anti-hållet medan osocial är mer neutralt.

Du som verkar kunna sånt, blev det rätt med "de" ovan, eller ska det vara "dem"?

Kanske OT men jag retar mig mer på när människor använder "chans" när det egentligen handlar om "risk". Att säga "det är inte så stor chans att få cancer" blir jättekonstigt och det förvånar mig att det är så många som inte begriper skillnaden. Får bita mig i tungan varje gång haha.

Haha jaaa, det kan bli så himla fel! Jag fattar inte hur det kan vara svårt.

(Just det i listan ovanför så står ju dom rätta orden till vänster och dom felaktiga till höger! Så omständligt är ju det som är rätt :) )

(Och en sak till, jag vet att jag skriver dom, haha. En kvarleva från när jag var liten. Hata mig inte! Skriver bara så vardagligt, så klart! :p )

Kanske OT men jag retar mig mer på när människor använder "chans" när det egentligen handlar om "risk". Att säga "det är inte så stor chans att få cancer" blir jättekonstigt och det förvånar mig att det är så många som inte begriper skillnaden. Får bita mig i tungan varje gång haha.

Det är lite så att ord som kommit till ett språk till ett annat språk kan vara luriga att göra rätt på, eftersom språken inte är helt kompatibla fonetiskt. I vilket annat svensk ord har vi -vj-? Och även om språk är plastiska så är de ungefär lika plastiska som kåda när det kommer till anpassningar i uttal. 

Ibland handlar det också om att folk förvirrar tal- och skriftspråk och tror att det är samma sak. Ju mer skriftspråk gemene man har fått till sig genom tiderna, destå mer har vi gått från att skriva som vi talar till att tala som vi skriver, varför till exempel den gamla, litteraturmässigt intressanta, boken Hanna, skriven på hallänska någon gång för 100 år sedan (minns inte författaren) är väldigt svårläst idag, även för hallänningar, samtidigt som talspråket låter allt mer styltat och alla dialekter drar mot "mitten" för att "alla" talar som de skriver.

Så... heter det egetligen, ijenkligen? Eller stavas det bara så? Eller heter det egetligen egeteligen? Det gjorde det i alla fall på 1500-talet......

Tummen upp på detta. Det är därför svenskar har så svårt att uttala engelska ord såsom "Wars" och "Mars", eftersom på de flesta svenska dialekterna drar man ihop R och S, när man på engelska skiljer de två ljuden åt.

Beror på vilken accent på engelska, naturligtvis. Slarvigt av mig att inte specificera. Britter säger något i stil med "maaz" och amerikaner uttalar R och S mer tydligt.

De flesta svenska dialekterna drar som sagt ihop R och S till ett sje-ljud. Det är väl kanske inte exakt samma sak som att vi har svårt att uttala bokstäverna separat, utan snarare att man måste tänka sig för när man pratar så att det inte blir ett sje-ljud av det (för brittisk engelska har inte ett sje-ljud där heller).

Så är det ju för det mesta när man ska tala ett annat språk än ens modersmål, att det finns uttal som man inte är van vid.

Jag har inte engelska som modersmål, men vi är tvåspråkiga här hemma, min man har sitt ursprung i USA. Dessutom både skriver och läser jag mer på engelska än på svenska i mitt yrke, och det blir en hel del engelskt tal där också. Så, jag känner mig väldigt hemma med språket, även om jag är bättre på svenska.