Hallåj! Nån mer som ska påbörja ivf behandling i början 2021?
Jag och min sambo har försökt i 2,5 år, ska på planeringsmöte i januari för å få reda på vilket protokoll jag ska gå.
Hoppas nån vill följas åt i denna tråd :))
RD5 och fortfarande inte testat. Har inga symptom överhuvudtaget.
Morsdag idag också och ALLA firar på sociala medier och för första gången någonsin känner jag mig faktiskt lite utanför och nästan lite bitter.
Pratade med en av mina bästa vänner igår och hon har precis plussat. De började försöka vid jul och fick ett tidigt missfall för va två månader sen (som jag nästan blev avundsjuk på för då vet man ju iaf att man KAN bli gravid) och nu är hon gravid igen. Är såklart glad för hennes skull, men liksom inte lika glad som jag hade varit om det hade varit lika lätt för oss.
Vet inte hur jag ska känna faktiskt.
Uppe på det så tycker sambon att det är lite för mycket fokus på barn-skaffandet och att vi har tappat bort vårt, normalt väldigt aktiva och bra, sexliv. Jag håller ju med om det, men när ska man liksom orka..... ?
Vid ÄL innan FET ska man ju undvika sex från cd10 och efter FET ska man ju också undvika samlag..... när ska man då kunna ha det?
Känner mig rätt hopplös idag och less på det mesta. Är så imponerad av er som orkar hålla hoppet och humöret uppe misslyckat försök efter försök.
Jag vet att vi 'bara' är på behandling 1 och FET 2 men på nåt sätt räknar jag alla egna försök de senaste åren också som försök.
Behövde bara skriva av mig lite. <3
Hej gruppen! Har varit på mitt första VUL nu( dag 7 blev det, så rätt tidigt i behandlingen). De visade sig att 4 äggblåsor växt till typ 11, 14, 12, 13. Fick höjd dos nu, till 150, inför nytt VUL på måndag. Hoppas verkligrn att de små som inte växt så mkt kickas igång av höjningen. För om det bara är 4 som skulle va ?redo? då gör man inget äggplock? Hur många räknar de behöver va stora nog för att det ska genomföras? Är det minst 17 mm de bör va?
Vad glad jag blir att höra att ingen mens har kommit!
Känner så igen mig i din situation, i mitt kompisgäng har det rasslar till med barn det sista året. Det är bara några enstaka kvar som inte har barn än.
Jag har haft det bra i helgen, såå härligt med vädret. Känner mig lite fundersam över att jag verkligen inte har några som helst symtom. Ev lite molande om jag anstränger mig för att känna efter. RD7 idag och jag tänker som du, håller ut till RD9 om mensen inte dyker upp imorgon. Pallar inte ta ett test tidigt på morgonen innan jag ska träffa kollegorna kl8 imorgon. Hur mår du och hur känns kroppen? Kram
RD5 och fortfarande inte testat. Har inga symptom överhuvudtaget.
Morsdag idag också och ALLA firar på sociala medier och för första gången någonsin känner jag mig faktiskt lite utanför och nästan lite bitter.
Pratade med en av mina bästa vänner igår och hon har precis plussat. De började försöka vid jul och fick ett tidigt missfall för va två månader sen (som jag nästan blev avundsjuk på för då vet man ju iaf att man KAN bli gravid) och nu är hon gravid igen. Är såklart glad för hennes skull, men liksom inte lika glad som jag hade varit om det hade varit lika lätt för oss.
Vet inte hur jag ska känna faktiskt.
Uppe på det så tycker sambon att det är lite för mycket fokus på barn-skaffandet och att vi har tappat bort vårt, normalt väldigt aktiva och bra, sexliv. Jag håller ju med om det, men när ska man liksom orka..... ?
Vid ÄL innan FET ska man ju undvika sex från cd10 och efter FET ska man ju också undvika samlag..... när ska man då kunna ha det?
Känner mig rätt hopplös idag och less på det mesta. Är så imponerad av er som orkar hålla hoppet och humöret uppe misslyckat försök efter försök.
Jag vet att vi 'bara' är på behandling 1 och FET 2 men på nåt sätt räknar jag alla egna försök de senaste åren också som försök.
Behövde bara skriva av mig lite. <3
Klänger mig fast i tråden trots att jag inte har något pågående IVF. Hade uppföljande samtal med läkaren från IVF kliniken nu, långt efter länge, man är nog inte hög prioritet när man inte har några försök kvar hos dem.
Jag hade tusen frågor, men alla svar man får tillbaks känns väldigt generella. De var inte villiga att testa med Letrozol utan tyckte att får jag utslag på ÄL stickorna så har jag egen ÄL. Vill inte lyssna på att man har tidig ägglossning osv. Såklart inte intresserade av att skriva ut DHEA eller liknande utan tycker att det får man om man är "äldre". Vet att flera får utskrivet Letrozol trots egen ÄL, konstigt att det är så olika.
Läkaren var å andra sidan väldigt positiv till att allt ser bra ut överlag, ägg, embryon osv. Även om jag känner mig tveksam då alla embryon bara dör men, det är bara att vänta in hösten och tänka att det handlar om ett medeltal som får på 3e IVF försöket, så har man tur så är det nästa gång. Vet inte vad som är värst, att ruva eller att sitta här och rulla tummarna och inte veta när man får nästa chans. Hoppas att vi får många plus nu under sommaren och hösten 
God morgon!
Sist jag var inne här var vi inne på RD13 tror jag. Mycket som har hänt sen dess.
Kortfattat så blir teststrecken starkare för varje dag, vilket är jättebra! Men det har också kommit små blödningar (senast igår, RD16) vilket oroar oss väldigt mycket.
Vi hade våran första blödning för en vecka sedan, RD 10. Då misstänkte vi nidblödning och var inte lika oroliga.
Hur vanligt är det med små blödningar under tidig graviditet? Ett missfall ska väl resultera i mer blod, och "svagare" streck på graviditetesstickan då hCG värdet sjunker?
Bifogar en bild över våra tester, vi är helt galna. Vi är inne på dag 17.
Klänger mig fast i tråden trots att jag inte har något pågående IVF. Hade uppföljande samtal med läkaren från IVF kliniken nu, långt efter länge, man är nog inte hög prioritet när man inte har några försök kvar hos dem.
Jag hade tusen frågor, men alla svar man får tillbaks känns väldigt generella. De var inte villiga att testa med Letrozol utan tyckte att får jag utslag på ÄL stickorna så har jag egen ÄL. Vill inte lyssna på att man har tidig ägglossning osv. Såklart inte intresserade av att skriva ut DHEA eller liknande utan tycker att det får man om man är "äldre". Vet att flera får utskrivet Letrozol trots egen ÄL, konstigt att det är så olika.
Läkaren var å andra sidan väldigt positiv till att allt ser bra ut överlag, ägg, embryon osv. Även om jag känner mig tveksam då alla embryon bara dör men, det är bara att vänta in hösten och tänka att det handlar om ett medeltal som får på 3e IVF försöket, så har man tur så är det nästa gång. Vet inte vad som är värst, att ruva eller att sitta här och rulla tummarna och inte veta när man får nästa chans. Hoppas att vi får många plus nu under sommaren och hösten
God morgon!
Sist jag var inne här var vi inne på RD13 tror jag. Mycket som har hänt sen dess.
Kortfattat så blir teststrecken starkare för varje dag, vilket är jättebra! Men det har också kommit små blödningar (senast igår, RD16) vilket oroar oss väldigt mycket.
Vi hade våran första blödning för en vecka sedan, RD 10. Då misstänkte vi nidblödning och var inte lika oroliga.
Hur vanligt är det med små blödningar under tidig graviditet? Ett missfall ska väl resultera i mer blod, och "svagare" streck på graviditetesstickan då hCG värdet sjunker?
Bifogar en bild över våra tester, vi är helt galna. Vi är inne på dag 17.
Fy vad jobbig helgen har varit, bruna flytningar som resulterade i magkramper igår söndag och blod. Nu kommer det massor och det är precis som sist. 3:e gången det blir så här och embryologen sa det här är så fint ägg... varför?? 4 ägg i frysen och ska man gå igenom 4 sådana här till :( känner mig inte alls positiv bara så ledsen... testdag nu på fredag men det har visat svagt positivt men det här är ett missfall, jag bara vet det.. går sönder, vill orka framtida försök men kan inte hoppas mer. Ruvdag 9 och precis som sist...