Hur skulle ni reagera om du inte blir bjuden på bonusbarnets bröllop?

Ja, precis det jag menar. Hans nya brutta kunde inte bära sig åt ordentligt, så då gällde samma sak henne själv. Oavsett är deras fall löst nu. När han blev farfar och morfar åkte hon ut då hon inte hanterade att han och exet vistades i samma lokal på barnkalas, trots att nya bruttan var med också och kunde hålla hårt i hans arm så inte hans ex skulle råka komma närmare än 10 meter. 

Ibland kan inte vuxna barn bete sig, ibland kan heller inte styvmammor det. Så är det. Varje situation får man ta för det den är. 

Vad jag förstår av dina inlägg verkar din man väldigt torftig. Både att han misslyckats i sitt föräldraskap till sitt barn, vilket du beskriver som outhärdlig. Men också i kärleksrelation när man väljer en partner som ser ner på ens barn. Fann du verkligen inte en bättre man på marknaden? Låter oattraktivt med en man som ligger helt platt som en pannkaka och blir överkörd så som han blir. Är han lite efter eller något? Misslyckade barn och en fruga som verkar agera mer mamma än jämlik partner..? Fattar ingenting av hur du har det men avundas det ej! 

Dock kanske dottern då ogillar TS också. Är ganska vanligt att man blir lack på både den otrogna (pappan) och den personen vart otrogen med (ts då) när det hänt en person man står nära (i det här fallet då, dotterns mamma). Det här är i så fall en ganska typisk konsekvens av vad en otrohet kan skapa. 

Gör någon något som "skadar"/sårar en man älskar, så hyser man ofta agg mot den som orsakat detta. Då är det förståeligt att TS inte hör hemma på bröllopet. Dessutom vore det väl kanske ett skämt om TS ville vart där, då hon (och egentligen pappan) inte tror på lojalitet i förhållande och speciellt inte så stora åtaganden som äktenskapslöften sagda på ett bröllop när man ändå ska ligga bakom sin partners rygg.  

Men om det är som vi tror var det ju pappan som var otrogen och han som i första hand ska "straffas". Tror knappast att TS tvingade honom att ha sex med henne...

Även om man tycker illa om någon bör man som vuxen kunna uppföra sig och följa de sociala koderna. Ingen begär ju att dottern ska älska TS eller umgås med henne, men att vistas i samma lokal borde hon klara.

Fast en ganska basal social kod är ju bland annat att man håller sig till sin partner och heller inte deltar i att agera älskarinna/älskare.  

Ska du prompt mena att känslor inte går att styra över så kan du ju alltid applicera de på TS, att hon nog hellre har lättare att lägga agg mot TS än mot sin egen pappa, trots att han var den otrogna. Ponerat att det är fallet här. 

Två fel gör inte ett rätt. Jag menar ju att känslor går att styra och att hon därför ska tolerera TS på bröllopet. Det är inte dotterns uppgift att agera på det som hänt i föräldrarnas äktenskap. Det kan ju varit ett dåligt förhållande som ändå var på väg att spricka och därför var pappan otrogen. 
Vi vet inte så det är lika bra att sluta spekulera tills TS skriver igen. Men hon tycks ha lämnat tråden. 

Det är så sant det du säger, håller med. Däremot känner jag att som vuxen så borde man vara mogen nog att inneha ordentligt med konsekvenstänkande och kunna förutse att det här är en potentiell risk. Specifikt då ur just TS's synvinkel (gäller även TS man) som har mer livserfarenhet i årsvis än dottern. 

Det verkar som du säger, att TS har lämnat tråden. Ha en god helg, jag lämnar nog den med. 

De speglar verkligheten alldeles utmärkt. De går ut på att man respekterar de som finns mannens/pappans liv, oavsett om man tycker om dem eller ej.

Det är bara i er fantasivärld som ena parten, gärna då pappans nya, ska svälja vuxna barns skit och dessutom göra det med ett leende. En särkulle ska alltid få bete sig hur som helst, men ändå vara välkommen för det är ju ett baaarn, och som en tyckte att ts skulle ge dem en present ovanpå allt....
Vill barnet ha det så här, så kan det få det så också. 

Du har inte byggt upp en bra relation med henne så självklart kommer hon inte vilja bjuda dig. Varför skulle hon? Sluta försöka få hennes bröllop att handla om dig och dina känslor. Hoppas verkligen inte att du tänkt ytterligare förstöra din mans relation till sin dotter genom att förbjuda honom från att delta själv. 

Jag tycker din man kan gå på vigseln om han vill det men gå hem sedan och göra klart för sina barn att han gör det pga att de låter mamman bestämma. 

Ja, det kan vara svårt att bråka med sin mamma, men en mamma som beter sig så är inte värd namnet. (Förutsatt nu att du och pappan inte har betett er illa alltså). Vuxna barn måste bli just vuxna och tala om att de vill ha dig i deras liv, om det nu är så. 

Om vigseln är i kyrkan kan du dessutom gå dit ändå om du vill, kyrkan är öppen för alla, oavsett. Jag kan kliva in och sätta mig vid vilken vigsel som helst om jag vill. Så gör man normalt inte förstås, men du skulle kunna glida in diskret när alla har satt sig och sitta längst bak med pappan. Sen går ni när vigseln är klar och ni har gratulerat brudparet. 

Om mamman dock är en sådan som ställer till med en scen så gå inte dit, var den vuxna och skicka gåva och fint telegram som läses upp istället.  

Ja du, produkter av en infekterad umgängestvist brukar aldrig bli så bra.

Men som partner och medförälder är han alldeles utmärkt, vilket märks på våra barn som börjar bli rätt stora nu.