Jag är 35 år gammal och ätit ppiller sedan vårt första barn kom, dvs ca 4 år har jag ätit dem. Och slutade med pillerna i slutet av januari..
Min cykel innan var rätt regelbunden om jag minns rätt, runt 27-29 dagar.
Hoppar in här. Vi började försöka vid nyår, fick ett plus på tredje försöket men genomgår dessvärre ett tidigt missfall just nu. Så det blir till att hoppas på 2022 istället.
Jag fyller 37 i år så känner att det gäller att tuta och köra. Vi har redan tre barn, vår inställning är mest ?blir det så blir det?. Men när man liksom landat i att man hoppas på ett barn till så längtar man massor, trots de barn man redan har (och såklart är jättetacksam över).
Mina är 4, 9 och 10. Yngstas första tid i livet var tuff med lång intensivvård så jag har inte känt mig redo förrän nu. Nu har jag ingen aning om när kroppen kommer komma igång med ägglossning igen, men jag hoppas det går hyfsat snabbt.
Grattis i efterskott Hoppas2022! Vi är en bra årgång. ;)
2/4 88a - 32 år (första försöket) ett barn
16/4 Hoppas2022 - 37 år (första försöket) tre barn
18/4 anonym(försöktillsyskon) - 30 år (tredje försöket) ett barn
19/4 muffins88 - 32 år (andra försöket) ett barn
20/4 gasellen87 -33 år (första försöket) tre barn
Vi har bestämt oss för att köra nu i april. Jag många tankar ang allt. Jobbet, vaccin mot covid, tiden och allt. Men känner att ska vi ha fler så vill jag ändå inte vänta. Vår yngsta blev som sagt 1 år i slutet av februari och om jag får önska så vill jag gärna ha runt 2 -2,5 år mellan. Men jag ska erkänna att jag är lite rädd. Fyra kids liksom, känner knappt någon som har tre, 1-2 är standard. I vårt samhälle finns endast två familjer med fyra barn. Vet att man inte ska bry sig och försöker att inte göra det men vet att många har åsikter om antal barn.
Hur känner ni andra som har tre barn sedan innan?
Jag känner helt igen mig i dina tankar. Känner en viss oro över om det är rätt beslut, jag söker jobb, tänk om jag blir gravid direkt? Känner att det skulle vara pinsamt att direkt meddela det då... Och tänk om jag blir gravid och därför inte får en anställning? Samtidigt är jag rädd över att inte bli gravid, tog ju 10 år sist...
Så kul, det ger mig hopp, jag är med lärare :) Har nyligen börjat söka jobb men inte fått komma på en intervju ännu. Så jag är redan orolig och en graviditet ovanpå det så blir man ännu mer orolig. Jag tänkte börja jobba först i augusti så jag har ju tid på mig att hitta ett jobb. Jag resonerar även som så att om jag blir gravid och inte hinner få jobb så överlever vi ändå. Vist är det jobbigt att leva på mannens lön 1 år men i slutändan är det totalt värt det <3 Men ja man blir ju ändå orolig och tänker mycket fram och tillbaka om man är riktigt klok.
Tack för tummarna:) Vi gav faktiskt upp efter 8 år och förlikade oss med att det inte blir fler barn. Så vår sista är på något sätt oplanerad men väldigt efterlängtad <3 Nu hoppas jag på att jag blivit mer fertil på äldre dagar ;) Vill gärna att de är nära i ålder.
Kul med fler som hittar hit :) och kul att så många börjar försöka. Jag har fått lite kalla fötter :/ tanken va att börja nu i april och jag har äl nu i dagarna, sambon är med på banan men jag vet plötsligt inte hur jag ska ha det. Är som sagt orolig för min ålder men samtidigt vill jag hinna jobba lite (börjar i början av aug), funderar återigen kring vaccinet om man ska vänta in det osv. Så jobbigt. Pratade lite med sambon igår om vi ska skjuta på första försöket till maj.. han sa att jag får bestämma. Om det skulle ta sig nu i april så får vi bf 28 dec. Har gått över med alla andra så blir troligen januari.. men då hinner jag inte jobba mer än en termin.
Blev rörigt.. någon som har några råd eller tips på hur jag kan tänka?
Hej! Jag tror att försöka i april eller maj inte spelar någon roll faktiskt :) en månad till eller från gör ju inte så mycket, och du kommer väl behöva gå hem när terminen slutar i dec oavsett om det skulle ta sig i april eller maj? :) Haha, typiskt ens man att säga att man själv får bestämma :) kanske blir du lite tryggare om du pratar länge och väl med honom och resonerar fram och tillbaka? Ang vaccin och liknande så tänker jag bara att min kropp blir äldre för var dag (34 år och just haft mf) så jag tänker inte vänta Pga covid.
Jag räknar också på äl och bf. Haft tidigt mf nu i mars så tror jag kommer ha äl kanske Tors-sön den här veckan. Hoppas på den 10 för då skulle jag ha bf den 1 januari vilket vore kul!
Lätt att fastna i tankarna. Självklart vill man ha de bästa förutsättningarna för ens graviditet, barn och framtid, men allt går inte att planera. Livet har en tendens att välja sin egen väg.
Såvida du inte har väldigt tidig menopaus i släkten kan du nog vara lugn gällande åldern ett par år eller så.
Vad gäller vaccinet så räknas alla vara klara till slutet av sommaren, dock osäker på om de menar första eller andra dosen. Sen är det inte rekommenderat att bli gravid 2-3 månader efter det. Om du vill vänta så länge är det absolut en faktor, annars släpp den frågan och vaccinera dig när du fött och slutat amma. <3 Fick min sista spruta i slutet av januari så passar lagom att bli gravid först nu.
För min del är ett syskon välkommet precis när som. Vi har fasta jobb och ett tryggt boende. Folk har fått barn i betydligt sämre situationer och klarat sig fint. <3