Man kan alltid vända sig till Jesus
I svåra stunder när allt hopp verkar vara ute, och nu när farsoten står innanför dörren.
I svåra stunder när allt hopp verkar vara ute, och nu när farsoten står innanför dörren.
Det var ett förslag.
Jag såg det i ett mikroskop i ett labb.
Vad såg du?
Jag tästade det där med att tro på gud och jesus ett tag. Det blev inte bättre.
Det gyllene korset.
Somliga äro de få, ty de äro lätträknade.
Min man vänder sig oftast inte till Jesus, utan till Gud. Själv är jag ateist och har svårt att förstå det där, men så länge han är glad, så är jag glad, så han får be så mycket han bara vill.
Vad jag tycker är oförståbart är fatalismen hos kristna som jag har svårt att greppa. Jag och min man har diskuterat fatalism hundra och åter hundra gånger om genom åren utan att jag förstår det hela.
Det vore intressant om du kan skriva någonting om hur du ser på fatalismen i samband med bön, för i mitt huvud går det liksom inte bara inte ihop hur man kan be kring något när Gud ändå har förutbestämt allt.
Min man vänder sig oftast inte till Jesus, utan till Gud. Själv är jag ateist och har svårt att förstå det där, men så länge han är glad, så är jag glad, så han får be så mycket han bara vill.
Vad jag tycker är oförståbart är fatalismen hos kristna som jag har svårt att greppa. Jag och min man har diskuterat fatalism hundra och åter hundra gånger om genom åren utan att jag förstår det hela.
Det vore intressant om du kan skriva någonting om hur du ser på fatalismen i samband med bön, för i mitt huvud går det liksom inte bara inte ihop hur man kan be kring något när Gud ändå har förutbestämt allt.
Min man vänder sig oftast inte till Jesus, utan till Gud. Själv är jag ateist och har svårt att förstå det där, men så länge han är glad, så är jag glad, så han får be så mycket han bara vill.
Vad jag tycker är oförståbart är fatalismen hos kristna som jag har svårt att greppa. Jag och min man har diskuterat fatalism hundra och åter hundra gånger om genom åren utan att jag förstår det hela.
Det vore intressant om du kan skriva någonting om hur du ser på fatalismen i samband med bön, för i mitt huvud går det liksom inte bara inte ihop hur man kan be kring något när Gud ändå har förutbestämt allt.
Köp dig en psalmbok. Sätt dig i fåtöljen hemma och sjung och nynna lite melodier ur psalmerna och ha lite kontemplation över texten.
Därför att allt kan man inte läsa sig fram i en vetenskapsbok. Eller forska fram i ett labb. Vissa saker måste upplevas för att förstå innebörden av det.