• Anonym (Förvirrad)

    Omskärelse barn, var och hur?

    Någon här som kanske har erfarenhet av omskärelse på pojkbarn (inte av medicinska skäl) och vet lite hur det fungerar? Känns som en djungel.

    Barnet är ofött men vet inte om det är lång väntetid om man söker privat och att man kanske ska stå i kö ett par månader innan födseln, eller ska man göra det via ett vanligt sjukhus? Görs det då ens om det inte är medicinskt? Vill gärna veta innan så jag slipper stressa.

    Uppskattar svar från personer som vet och vill inte ha åsikter tack. Och om någon kan rekommendera ett annat ställe där jag kanske kan få bättre svar (om jag inte får det här) så tar jag tacksamt emot tips.

  • Svar på tråden Omskärelse barn, var och hur?
  • Anonym (M)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 14:55:24 följande:

    Jag menade givetvis att det blir jag som mår dåligt psykiskt av att behöva omskära min son medan en nyfödd bebis slipper det tillskillnad från en 18 åring, fysiskt är det bebisen som har ont men det brukar gå över snabbt. Blir mycket enklare efter första gången bebisen fått kissa.


    Varför skulle du må dåligt av det? Du skriver ju i tråden att det är rätt att omskära pojkar och verkar inte ha några problem med det. Hade du verkligen förstått varför könsstympning är fel hade du aldrig gjort det till att börja med. Fyfan för att tvinga på sina barn sina egna religiösa övertygelser.
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (a 2) skrev 2021-04-07 16:03:38 följande:

    Varför skulle en 18-åring må psykiskt dåligt av ett ingrepp han väljer att göra? Det är väl något att se fram emot/något att fira? Tror du tex kvinnor som väljer att operera brösten mår psykiskt dåligt inför ingreppet?


    För att man tänker på det innan själva omskärelsen (vilket ett barn inte kan), man kan vara orolig för hur ont det kommer göra, hur det kommer bli någon dag efteråt och det kan kännas riktigt läskigt att göra det när man haft förhuden i 18 år och är van vid det.

    Operera brösten är inte jämförbart men nu när du tar upp det så känner jag en som gjort det och efter operationen var hon väldigt glad och stolt, men innan dess var det också otroligt mycket ångest (ifall hon skulle överleva, få komplikationer och hur det skulle kännas efteråt).
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (M) skrev 2021-04-07 16:10:50 följande:

    Varför skulle du må dåligt av det? Du skriver ju i tråden att det är rätt att omskära pojkar och verkar inte ha några problem med det. Hade du verkligen förstått varför könsstympning är fel hade du aldrig gjort det till att börja med. Fyfan för att tvinga på sina barn sina egna religiösa övertygelser.


    Ja, det är rätt. Men det är väl självklart man mår dåligt över att ens barn känner smärta ett tag och gråter av det? Speciellt en liten bebis. Vore snarare konstigt att inte reagera alls.
  • Anonym (a 2)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 16:23:42 följande:
    Ja, det är rätt. Men det är väl självklart man mår dåligt över att ens barn känner smärta ett tag och gråter av det? Speciellt en liten bebis. Vore snarare konstigt att inte reagera alls.
    Du har ett val att låta bli.
  • Anonym (a 2)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 16:11:12 följande:
    För att man tänker på det innan själva omskärelsen (vilket ett barn inte kan), man kan vara orolig för hur ont det kommer göra, hur det kommer bli någon dag efteråt och det kan kännas riktigt läskigt att göra det när man haft förhuden i 18 år och är van vid det.

    Operera brösten är inte jämförbart men nu när du tar upp det så känner jag en som gjort det och efter operationen var hon väldigt glad och stolt, men innan dess var det också otroligt mycket ångest (ifall hon skulle överleva, få komplikationer och hur det skulle kännas efteråt).
    Trots det valde hon att göra bröstoperationen, eller hur? Därtill tycker jag det är fullt jämförbart. Bägge två är icke  medicinskt motiverade operationer, som genomförs av fri vilja (när vi talar om vuxna som gör det).

    Alla normala vuxna människor klarar av normal oro inför ett kirurgiskt ingrepp. Eller menar du att du är starkare än sonen, och därmed klarar av att ta på dig hans smärta och oro nu, medan han inte skulle fixa det i vuxen ålder? Att vara orolig över "hur det kommer bli någon dag efteråt" är minimalt i jämförelse med att någon annan fattat ett beslut att operera bort en del av kroppen.

    Du hade knappast tackat dina föräldrar om de av kulturell övertygelse opererat bort din ena lilltå som bebis, så att du skulle slippa oroa dig för det i vuxen ålder.
  • Spucks
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 14:55:24 följande:
    Jag menade givetvis att det blir jag som mår dåligt psykiskt av att behöva omskära min son medan en nyfödd bebis slipper det tillskillnad från en 18 åring, fysiskt är det bebisen som har ont men det brukar gå över snabbt. Blir mycket enklare efter första gången bebisen fått kissa.
    Du BEHÖVER omskära din son? Vem är det som tvingar dig?
  • Spucks
    Anonym (Stockholm) skrev 2021-04-07 15:14:31 följande:
    Alla gör exakt vad de vill med sina barn, en del införskaffar p-piller vid 12-års ålder,andra tvingar barnen till abort, andra är veganer,andra kräver att deras 10 åring ska betraktas som det motsatta könet och det har också varit på tapet att barn som är 15 ska få operera könet så vad folk på FL tycker ger jag blanka f*n i faktiskt och de bör också du göra och helt enkelt inte svara på dessa inlägg..alla sköter sina barn på sitt sätt. Att ta bort en hudslamsa är det mer smärtsamt än att tvinga sin 13- åring att genomgå abort (är väldigt vanligt med sådana trådar på FL där en stor majoritet tycker att man antingen slänger ut dottern om hon inte gör abort eller tvingar på annat sätt..Sverige i ett nötskal..okej att bjuda in 13- åringens pojkvän som uppenbarligen utnyttjar dottern är helt okej enligt vissa men omskärelse är helt fel..att vara under influensen av diverse berusningsmedel är inte heller lika illa som att omskära sitt barn..:gissa vilken av kategorierna är återkommande under mina år som behandlare och utredare inom just psykiatrin...

    Mitt tips svara inte..kommer inte heller att svara eller skriva fler inlägg då jag inte har mer tid för andras åsikter.Jag står fast vid mina och kommer alltid att göra det.
    Du jobbar/jobbade definitivt INTE inom psykiatrin. åtminstone inte som pykolog eller liknande. Någon med pykologislkt utbildning skulle aldrig argumentera som du gör, vilket är det gamla löjliga "Sluta klaga, andra har det värre!"
  • Drottningen1970
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 16:23:42 följande:

    Ja, det är rätt. Men det är väl självklart man mår dåligt över att ens barn känner smärta ett tag och gråter av det? Speciellt en liten bebis. Vore snarare konstigt att inte reagera alls.


    Du stympar barnet för livet.
  • Anonym (Stockholm)
    Spucks skrev 2021-04-07 17:30:36 följande:

    Du jobbar/jobbade definitivt INTE inom psykiatrin. åtminstone inte som pykolog eller liknande. Någon med pykologislkt utbildning skulle aldrig argumentera som du gör, vilket är det gamla löjliga "Sluta klaga, andra har det värre!"


    Nej jag är LÄKARE inom psykiatrin sedan flera år tillbaka :) Så ett halvt rätt för din gissning ;)
  • Glinda från Oz
    Anonym (Förvirrad) skrev 2021-04-07 08:56:21 följande:
    I mina ögon är det inte barnmisshandel och eftersom det dessutom är lagligt så spelar det ingen roll. För någon annan som tycker att det är barnmisshandel så ska man givetvis inte göra det även om det är lagligt.
    Du hade alltså slagit ditt barn om det var lagligt? Har du ingen etik och moral alls? Som sagt att slå barnet (vid ett tillfälle) ger mindre bestående men blåmärken läker det gör inte förhuden. 
Svar på tråden Omskärelse barn, var och hur?