Enka skrev 2021-06-08 19:19:20 följande:
Idag var vi på ett första möte inför vår utredning. Gynekologen gick igenom vad som kommer att hända och lite om hur ivf går till (jag har ju fått så bra info från er redan <3 men bra för sambon att höra). Vi fick tips på fertilitetskliniker som de har bra samarbete och erfarenhet av som vi nu ska läsa på om. Jag fick göra en gynundersökning samt VUL som bara visade bra. Fin slemhinna som är påväg att växa på sig inför ägglossningen (som jag beräknar till söndag/måndag) samt runt 10 äggblåsor på varje sida. Så detta är ju inte alls vårt problem, så himla frustrerande när vi inte blir gravida igen? under sommaren ska jag iaf ta hormontester dag 2-4 i cykeln och sambon ska ta spermaprov. Sen ska vi fortsätta utredning/starta igång med ivf efter semestrarna igen. Kan ju endast hoppas att vi slipper?
Memestar skrev 2021-06-10 03:34:40 följande:
Hej allihopa!
Någon mer som har bim snart? Jag har 11/6 så håller tummarna för ingen mens. Känns inte direkt som att något är annorlunda i kroppen så tror inte att det är något denna månad heller men man vet ju faktiskt aldrig. Nu har ju iaf jag och sambon påbörjat vår fertilitetsutredning. Allt ser hittills bra ut på mig enligt VUL, AMH värdet är 2,5, sköldkörteln är bra och jag har regelbunden mens.
Han ska göra spermaprov 29/6 och jag har spolning 16/6. Tror inget är "fel" på han heller, han har ju två barn sedan innan men man vet ju aldrig. Och så vet man inte vad man hoppas på heller riktigt för å ena sidan önskar man ju att dom kunde hitta något fel så man iaf vet varför det inte går.
Just nu är jag så nervös och lite extra illa till mods idag för vi firade hans ena barns skolavslutning idag med barnens mamma. Det är så jobbigt att tänka ibland att dom fick barn första försöket med båda barnen och allt var så självklart och enkelt. Och nu är han med mig och så går det inte.. Man känner sig så värdelös och som om det inte är meningen att man ska få bli mamma till hans barn typ 
Hoppas vi får tur denna månad
Hej Enka och Memestar! Vad skönt att vara igång med utredning, för även om jag själv tyckte att det kändes nervöst såklart så känns det också som ett steg framåt istället för att stå och stampa på samma ställe och undra "kan vi få barn, är det något fel på mig, är det något fel på sambon, kan det vara det här det här eller det här" - snart får ni fler svar och det är ju jätteskönt att allt såg bra ut för er hittills och att ni ska få fortsätta att utreda om det är något som försvårar eller inte.
Memestar, jag förstår att det är lätt att ta på sig skulden trots att ni inte ens vet om något är "fel", men det kan ju antingen vara så att det tar längre tid utan att det är någons fel eller att kombinationen av just era ägg och spermier har svårt att hitta varandra och då är det ju inte ditt fel. Även om de skulle hitta något i utredningen så hoppas jag att du är snäll mot dig själv. Man tänker ju knappast om andra kvinnor "åh vad värdelös hon är som har fertilitetsproblem, det är hennes fel att hon och hennes sambo inte får barn", så jag tycker inte att man ska tänka så om sig själv heller om det skulle visa sig att man har svårigheter - om du förstår hur jag menar? <3 Jag är säker på att du kommer att få bli mamma och håller tummarna för denna månad!
Jag förstår verkligen att sådana jobbiga tankar kan dyka upp, inte minst kring mens då man känner sig som sämst, men jag är som sagt säger på att ni kommer att få ert gemensamma barn och många säger ju att t.ex. spolning har "rensat igenom systemet" och underlättat för en graviditet kort efter. Håller fortsatt tummarna! 