Mina föräldrars hund bet vår lille son

Jag personligen skulle se till att barnet får träffa andra hundar istället.

Verkade han rädd efter bettet? Vårat barn blev skrämt i stunden men har trots att hon efter detta inte haft kontakt med vår hund, och heller inte närkontakt med andra hundar, utvecklat någon rädsla för hundar.

Om du är orolig själv så tycker jag absolut inte artnamnet skall vara i samma rum som hunden. Förutsättningen är det är att både du och dina föräldrar inte är stressade då hunden kommer känna detta

Det är ju inte sällan så att raser som uppfattas som mysiga "familjehundar" som golden retriever, Cocker spaniel osv i högre grad utsätts för småbarn just för att de anses lugna och snälla, och därmed inte ovanligt att olyckor sker eftersom barnen tillåts krypa fram till marskålen, dra dem i päls och svans osv.

Föräldrarna hade ju ändå varit med om att deras Cocker hade blivit dragen i pälsen och svansen av ett annat barn, kanske blev hunden då osäker och avog mot barn.

Är övertygad om att även vår genomvönliga Cocker som älskar barn hade kunnat bli avog om hon blivit slagen, dragen i pälsen, och inte fått äta eller sova ifred.

Man ska ju aldrig någonsin låta ett barn gå fram till en hund som äter eller ligger och sover. Det skall de läras från bebisåldern. Jag är själv inte trevlig om någon väcker mig mitt i natten, eller tar min tallrik vid middagen.

Jag tänker som du, att hunden kanske associerade sonen med det andra barnet. De är ju inte helt olika till längd och utseende även om sonen nog varit betydligt mer försiktig i sin framtoning, i princip aldrig tagit initiativ till att röra hunden. Sen är det tyvärr svårt att i detta läge, lära vår son såpass avancerade saker som att inte störa hundar som äter eller sover, annat än att rent handgripligen förhindra att det händer genom att antingen stoppa honom eller ha en grind ivägen. Han är dels ganska selektiv med vad han vill lyssna på och ta till sig (kanske inte helt ovanligt för barn som knappt fyllt två) och dels kan han bara säga några enstaka ord. Förståelsen är bättre men fortfarande ganska begränsad. Det kanske finns barn som klarar det i den här åldern men tyvärr tillhör vår son inte den kategorin, hur underbar och söt och mysig han än är annars.

Det är oerhörda krav att sätta på en 2åring att hantera en hund självständigt. Så det är ni vuxna som får ha smarta lösningar för att hund inte ska råka/behöva bita eller själv "ta ansvar".

Är ett barn nära en hund behöver man ha uppsikt och en stark känsla över hur barn och hundar beter sig. En jättesnäll hund kan utan att mena något illa faktiskt råka putta en unge ner för en trappa, eller "råka" springa ett varv med kopplet så att ett litet barn får det olyckligt.

Man kan inte lära ett barn att inte göra fel, man kan se till att det inte blir några tillfällen där hund kan skada småbarn! Det låter i mina öron rätt slappt att låta 2 -åringen öppna dörr till hunden alldeles nyss efter att han blivit biten. Det låter som DÅLIGT riskmedvetenhet att så snabbt låta hund och barn mötas utan att vuxna faktiskt har ordentlig kontroll.

Rent krasst, OM ni inte har lite panik nu och funderar på hur man skyddar barnet, så tar ni nog inte detta på tillräckligt allvar. Denna hund högg dessutom mot ansiktet....

Tyvärr är det svårt med hundar som biter utifrån att någon gång är den första och det kan upplevas som väldigt oväntat om man inte har erfarenhet från hur hundar fungerar.

Jag skulle säga att det är en rätt typisk situation för att bli biten, att människorna runtom upplever sig hundvana och ändå tar onödiga risker utifrån hunden och barnets förmåga.

2 åringar ska absolut inte vara nära en hund som äter och klappa hunden på ryggen. En hund ska inte behöva råka göra fel och "behöva" ta ansvar för att freda sig.

Att lära sig vara försiktig med barn är en förmåga som en hund behöver skaffa sig och det är rätt typiskt att man missar att man först i efterhand lägger ihop pusselbitarna varför det blev ett bett.

Med detta sagt tänker jag att ni ju får titta på situationen och fundera över hur man löser saker framöver. Tyvärr är det så att en hund som bitit faktiskt har lättare att bita igen och att man bör skydda såväl hund som barn fortsättningsvis. Naturligtvis kan det finnas sätt att faktiskt fortsatt låta hund och barn träffas. Man behöver dock verkligen fundera på vad tusan som hänt och hur man ska göra detta på ett tryggt sätt.

Jag har en snäll liten katt MEN om/när jag får barnbarn och de kommer hit så kommer jag ha JÄTTEKOLL för småbarn kan dra en katt i svansen och bli bitna/rivna. 100% koll.

Min uppfattning är att golden inte är så väldigt snälla. I min värld är det en hundras med mycket pondus i. Rätt tuffa ibland. Men såklart, oerhört familjelojala.

Våran golden var en ypperlig vakthund och skulle aldrig tillåta att någon skulle skada mig eller någon annan i familjen. 

Men våra gäster var våra gäster och togs emot med glädje