Vad leker era 1-2-åringar med?

Jag har inte styrt mina barns lek, men sett till att det finns en bredd av saker. Tex en docka tidigt även till sonen. Docka är för övrigt en leksak jag tycker alla barn borde ha- så bra rent pedagogiskt i olika stadium! Våra har tex fått tänderna borstade en period det var jobbigt, pottränats, ammats när det kom syskon osv, utöver rena "mamma pappa barn"-lekar eller trygghetsföremål.

Sonen har mest lekt med bilar i den åldern. Och djur.

Jag har tänkt på att erbjuda en bredd och inte fastna i det stereotypa, men givetvis inte heller anse det fel med det typiska. Sen är ju självklart inte jag/vi föräldrar de enda som påverkar varken barnen eller deras leksaksutbud.

Ja, det har du rätt i. Men docka mer som i Barbie eller som i typ Beppe Wolgers-docka/trasdockorna?

Ena sonen lekte med allt från bilar till dockhus, oftast bodde bilarna i dockhuset (fast då kanske han var närmare 3).

Han har älskat lego och pärlplattor, konstruktion. Ogillat roll-lekar. Gillat bollar.

Andra sonen har i princip aldrig lekt med leksaker, någonsin. Han har bara rört sig och gillat sånt som går att röra sig med. Studsmattor, skridskor, rullskridskor och sånt men då har han ju varit lite större. Men nej, han har i princip aldrig lekt med leksaker utan bara jobbat med kroppen och testat kroppens gränser. Däremot har den här sonen gillar rollekar och lekte mycket med tjejerna på lågstadiet på fritids, han är inte så förtjust i bollar.

Tjejerna har ritat, konstruerat med limpistoler och såna saker. Lekt en del rollekar och haft en någon dockfas var men inget sådär riktigt genuint intresse.

Inte barbie utan nån bebislik docka. Tänker jag. Vi har i plast typ baby born.

Hade ni både bilar och dockhus sen innan då? Det är mest det jag funderar över hur man förstår om det är första barnet där man kanske startar från noll .

Jo det hade vi, han har en storasyster och vi fick ett dockhus i något sammanhang till henne. 

Bilar kom sig av Blixten-filmen som var stor när killarna var små.

Oftast är man ju (när det inte är corona) och hälsar på andra familjer och typ öppna förskolan och sånt och då brukar man ju märka vad barnen dras till. Sen brukar det ramla in en hel del saker från vänner och bekanta. Men just ett dockhus är ju kanske inget man skaffar om man inte vet att ungen är lite intresserad iaf :)

Jag tänker att det ger sig. Det handlar ju mest om att inte förutsätta att barnen ska gilla/ogilla något inte nödvändigtvis att man måste införskaffa allt mellan himmel och jord.

Pekar man ut en skottande traktor och låter entusiastisk finns det enligt min erfarenhet inte en enda unge som inte är lite imponerad. Men förutsätter man att ens dotter inte ska bry sig, inte tittar själv eller möjligen mumlar ett _mmm, en traktor_ lite förstrött så är det ju inte så konstigt om ungen slutar bry sig ganska fort.

Mina söner har båda haft en princessfas. Givetvis underlättad av att storasyrran också haft en och det fanns utklädningskläder åt det hållet. Yngsta dottern har sprungit runt som spiderman kring 1-2 år för då fanns även det medans jag inte skaffade några som helst utklädningskläder när äldsta dottern var 1-2 år för hon efterfrågade det inte aktivt när hon var fullt så liten.

Jag fick en liten aha-upplevelse gällande just detta, när jag började intressera mig för genusfrågor ungefär i samma veva som jag fick barn.

Det är STOR skillnad på att tänka "min son får leka med dockor och ha klänning om han vill" jämfört med att ge tillgång till det och visa på att det är fullt normalt och accepterat med klänning och dockor. Och ibland blir man utmanad själv också ;)

Sen kan man självklart inte köpa alla leksaker i butiken bara för att testa. Men ha en viss medvetenhet i vad man presenterar för barnet, och låt sen intresse styra.

Jo, såklart. Tänkte mest på detta med inköp att jag generellt inte vill köpa leksaker bara för att ha massa leksaker, eftersom det lätt verkar kunna bli så extremt många... Gillar själv leksaker som kan bli vad man gör dem till, som lego, där man kan bygga upp vilken värld man själv vill leka med liksom. :)

Har en dotter på 2,5 år och en son på 1,5 år. Vi har mest ärvt leksaker och skaffat sånt som valt gratis och verkat roligt enligt oss vuxna. Sen har ju barnen kunnat visa vad de tycker verkar kul på t ex öppna förskolan, förskolan och hos andra, så vi har kunnat anpassa det efter dem.

Båda barnen har gillat bl a leksaksinstrument, leksakskök, klossar, utklädningskläder, dockvagnar, leksaker som låter/spelar musik och elbilar. Pojken har varit mer inte på leksaksbilar och dottern mer intresserad av dockor, men båda har lekt med allt. Sen leker de mycket tillsammans, så det påverkar kanske en del.

Alla mina 3 barn har älskat matleksaker, spis och ugn. Det leks fortfarande med det nu när dom är 11, 4,5 och 2 år. Det bjuds på mat, det lagas mat, dom har picknick i vardagsrummet osv.

Annars har pojkarna valt bilarna framför dockorna trots att dom haft tillgång till båda. Flickan vill gärna ta hand om dockorna. Men alla 3 gillar dockhuset. Vi har aldrig lagt oss i vad dom väljer att leka med. Pojkarna får gärna leka med dockor och flickan får gärna leka med bilarna.

Och klossar och Duplo har varit en stor favorit med alla 3 också. Det lekar alla med, även 11 åringen

Jag tänker att det låter härligt! Min fundering är ju mest detta om man startar med första barnet från noll i leksaksväg (förutom några gamla leksaker från en själv), hur man får till en variation. Att barnen leker med varandras leksaker känns ju logiskt - men att skaffa allt för barn 1 var det jag funderade mycket kring hur andra gjort. Hur man ?börjar? liksom.

Bultbrädan var rolig för båda könen minns jag. Klosslådan när de var mindre. Hink och spade i sandlådan.