• Vickan31

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Mizzi26 skrev 2021-09-04 20:31:39 följande:
    Ja jag känner att jag kan behöva lite stöd och få prata om det med er nu framöver! Ni är så himla härliga och peppande!

    Tack snälla.

    Båda klinikerna är via landstinget men hänger inte ihop mer än så. Undrar dock om dom kan se att jag har kontakt med båda?! Vill välja lovisa mottagningen för att det går snabbare där men går man vidare i utredningarna så blir man ändå skickat till sjukhuset här som nu funderar på om jag ska få en tid. Tänker att jag går på mitt första besök på Lovisas så får jag utgå därifrån.

    Min bästa vän plussade i fredags efter ivf och min andra närmsta vän gjorde första ultraljudet igår och har en jättefin 12 veckors i magen. Känner lite press nu att det bara är vi kvar phuh. Så himla glad för dom men samtidigt så ledsen att inte få dela denna underbara upplevelse med dom.

    Hur orkar man med dessa tankar som nöter i en :P
    Jag känner detsamma, man får verkligen så mycket i den här fina gruppen <3 

    Hmm, ja det är svårt att veta om de kan se att du har kontakt med båda, jag har ingen aning men tänker att om ni går till två kliniker samtidigt kanske ni bara får ena betald via landstinget och den andra måste ni betala privat? Behöver såklart inte vara så, men kan kanske vara bra att reda ut tänker jag :) Vad spännande med ett första besök snart, hoppas att du/ni får ett bra bemötande och att allt går bra! <3 

    Ååh jag förstår verkligen att det är blandade känslor det där - ett det på ett sätt känns hoppfullt med deras graviditeter och på ett sätt kanske jobbigt för att man känner att man "halkar efter" och är "den enda som är kvar". 

    Ja det är verkligen många jobbiga tankar att försöka hantera, och vissa dagar går det bra och andra mindre bra. Det är okej att känna avundsjuka, missunnsamhet och alla andra fula känslor som ibland poppar upp - jag tror att vi alla känner sådana saker emellanåt, men det kommer inte alltid att vara så här. Du kommer att kunna glädjas 100% för dina vänner sedan, och jag är säker på att ni kommer att få hjälp så att ni också får er efterlängtade bebis snart <3 
  • Vickan31
    Steeph skrev 2021-09-06 08:36:26 följande:

    Tempen är fortsatt hög på äl+14 men tog ett test igår som visade negativt så nu är det bara att vänta på mensen. Vi kör på med ett till försök som blir utan letrozol. Vi får se när ägglossningen behagar att komma då den är i det lite senare laget utan tabletter. Det blir också vårat sista försök innan vi kör ivf vilket på ett sätt känns galet bra men också så tråkigt.. vi har ju dock blivit gravida på egen hand 2 ggr under 1,5 år men ändå, det känns i hjärtat att vi inte fått en lyckad graviditet på egen hand.


    Så frustrerande och ledsamt att det ska behöva vara så här svårt :( Som du säger, ni har ju ändå lyckats bli gravida på egen hand 2 gånger så man hade ju såklart hoppats att ni skulle ha blivit gravida en tredje gång nu och att denna gång skulle det gå hela vägen <3 Vi kommer också att köra igång med IVF under hösten, kanske någon månad senare än er, och jag tänker att det är fullt förståeligt att sörja kampen som varit de senaste åren. Jag försöker dock se IVF som vårt hopp nu, att det känns bra att det kommer att hända något nytt och att vi kan öka våra chanser ordentligt genom att få hjälp av proffs istället för att bara förlita oss på att vi själva ska klara av det. Hoppas att ni har en bra klinik så att ni känner er väl omhändertagna när det blir dags <3 
  • Vickan31
    Steeph skrev 2021-09-06 10:32:53 följande:
    Ja, det är bra segt alltså och jag håller med att det ändå finns hopp om att det ska gå. Vi har sagt att vi kör fullt ut nu sista äl, blir nog att ha sex varje dag direkt när jag börjar närma mig äl just för att känna att vi har gjort precis allt. Ja men absolut och jag håller med dig i det. Man får chansen att prova på något helt nytt och förhoppningsvis får man fina embryon/blastisar och att det kan ta sig på det sättet. Känns så spännande att fler av oss kommer att starta igång under hösten så att man inte känner sig så ensam mitt i allt. Vi har en fantastisk klinik och läkare. Då jag ligger på gränsen till pco i och med många ägg och stora äggstockar så har jag en ?välkänd? privat läkare på Linné som är specialist inom pco/pcos så jag känner att jag är i väldigt trygga händer. Har ni valt klinik?
    Jag tycker att det låter jättebra att ni inte ger upp utan satsar nu, så tänker vi också för det kan ju fortfarande gå för oss båda innan det är dags för IVF. Ja jag tänker också så, och att en IVF ger flera ägg chansen varje månad istället för bara ett ägg per cykel. Det är så himla fint att inte känna sig ensam i en sådan här sak som kan vara ganska läskig och ny, så jag ser fram emot att utbyta tankar och erfarenheter med er under hösten Hjärta Jag blir så himla glad att höra att ni blir så väl omhändertagna på er klinik och verkligen har en expert som specialiserar sig på just pco/pcos! Det är ju fantastiskt! Vi kommer att välja Sophiahemmet här i Stockholm - lite längre väntetid än kliniken vi gjort utredningen på men bemötandet och erfarenheten de har känns rätt för oss Glad
  • Vickan31
    Mizzi26 skrev 2021-09-06 11:02:58 följande:
    Jag får försöka reda ut det där för säkerhetsskull :)

    Ja det är väldigt spännande, mest spännande är blodproven som jag nu får en andra bedömning av en ny läkare som är inriktad på rätt sak! Hoppas att jag bara behöver en Quick-fix och slipper ivf.

    Tack för de fina och kloka orden, idag är en sån dag jag bara är ledsen & avundsjuk. I förrgår var jag upp över öronen glad för deras skull. Det händer fort i svängarna.. är nog extra känslig idag för att jag tog dos 2 av vaccinet igår och mår som en kratta idag. Är rädd att det strular med denna cykel pga det. Men samtidigt hoppfull inför besöket o att komma igång där.
    Åh men det är ju jättebra, så viktigt att få komma till rätt person! :) Som du säger, då kan det ju vara så att den läkaren ser att ni kan testa något annat innan IVF! Håller som sagt tummarna för att ni ska få bra besked!

    Ååh, jag förstår precis! Som du säger, det kan verkligen svänga fort och det är okej! Jag vet inte om dina vänner vet om er resa, men om de gör det så kan de säkert förstå om du inte är så där upp över öronen glad för dem varje dag utan att det kan gå i vågor och vara väldigt tungt vissa dagar <3 Hoppas att vaccinet inte påverkar din cykel så mycket! Jag vet ju att det gjort det för vissa, men för många - mig själv inräknat - har cykeln fungerat precis som vanligt trots vaccin :) 
  • Vickan31
    Mizzi26 skrev 2021-09-06 21:09:29 följande:
    Tack det hoppas jag verkligen :)

    Dom två är dom enda som vet om vår resa så dom har förståelse tack o lov.

    Vad skönt att höra att det fungerade bra för dig :)

    Håller tummarna för din resa också, såg vad du skrev till dom andra. Tack igen!
    Mizzi26 skrev 2021-09-06 21:59:53 följande:
    Vill bara skicka en kram och jag förstår dig precis!

    Har två vänner som är gravida nu som jag inte alls trodde skulle vara före mig pga mina många försök. Men nu är min enda mardröm att inte hinna bli gravid innan dom får sina barn.. jag vill vara med i den resan dom gör tillsammans med dom. Det bygger en stor frustration och ångest och stress inom mig.

    Min svägerska har hunnit få två barn under tiden vi har försökt så där har jag redan gett upp?.

    Försöker själv intala mig att det kommer att hända (med lite hjälp) när det är menat att hända. Det lugnar mig lite emellanåt när stressen är för påtaglig.

    Iallafall, kan tänka mig hur du känner och vill bara skicka en mega kram & det är inte våra kroppar fel..

    i mitt fall är det alla p-piller jag ätit under så många år som har förstört min normala kropp. Men man vill gärna skylla på sin dumma kropp. Vi människor har inte någon vidare livsstil längre och stressen i samhället idag påverkar oss nog mer än vi vill erkänna. Jag tror inte att det är just vårat fel att allt är upp och ner, som tur är finns ivf för oss som inte är superfertila av alla olika anledningar. Du kommer vara lika lycklig sen när du har en liten oavsett hur den lilla kom till. Även om det inte var en romantisk natt i Italien..

    kram kram & kämpa på och försök att inte ?tävla? för det gör inget gott. Fokusera på din kropp och ditt välmående och skit i resten <3

    Menade inget illa & mitt feber-svammel kanske är svår att förstå.
    Tack fina Mizzi för dina ord och för att du håller tummarna! Skönt ändå att de vännerna vet om er resa och att de då kan förstå att du inte kan vara överlycklig för dem varje dag. Tycker att du skriver många kloka saker också om frustrationen och stressen man kan känna när "alla andra" blir gravida och får sina barn före oss, och att det känns som att vi hamnar utanför, hamnar efter. Jag håller också med om att trots att det är lätt att klandra sig själv och sin kropp så är det aldrig vårt fel att det inte gått vägen än <3 Som du säger finns det ju så mycket annat som spelar in och påverkar, som inte är våra kroppars fel egentligen.
    Soff skrev 2021-09-06 21:31:28 följande:

    Bim om några dagar och jag känner att mensen är på ingång som vanligt :'( ... tog ett test för en gångs skull innan bim, och det visade förstås negativt också. Tvärblankt som alla andra test man tagit. Spär ytterligare på känslan av att man har en oduglig kropp som inte ens kan göra det den är skapt för att göra... och nu kommer också min mardröm att besannas, som jag varit rädd för så länge. Min bror och hans sambo kommer definitivt få deras barn innan jag ens blir gravid.


    Trodde jag aldrig att jag skulle hamna här. Aldrig. Stressen blir alltmer påtaglig och ångesten... det är en sån enorm sorg för mig att dom hinner få sitt barn innan jag ens blivit gravid, med många andra runtomkring mig. Och det plågsamma är att jag utvecklat en sådan ilska kring detta. Jag vill bara skrika ut att "NI SKA BARA VETA HUR LYCKLIGT LOTTADE NI ÄR, FÖR NI HAR INGEN ANING!!!" Och självklart är dom tacksamma....men dom förstår inte HUR..... behöver jag ens förklara för er härinne, ni förstår ju vilka känslor man går igenom.


    Nästa IVF nu då. Vill bara sätta igång nu. Men en röst inom mig säger också, tänk om jag iallafall någon gång kunde bli gravid på naturlig väg. Bara för att bekräfta att min kropp KAN lyckas....min kropp KAN göra det den är skapt för att göra. Det skulle vara en sådan lycka. 


     


    Älskade Soff, jag förstår verkligen alla de där känslorna som vi ju delar efter alla dessa försök och månader - ja, till och med år - av väntan och längtan. Det är verkligen så himla tufft och så orättvist att något som skulle vara - och för många är - ett glädjefyllt och fint äventyr har blivit en ångestfylld och sorglig process kantad av besvikelser, avundsjuka och sorg <3 Och det är okej att känna så, det tror jag att många av oss gör, och just när mensen kommer är det svårt att se att man kommer att känna lycka igen. Men det kommer vi, och vi kommer att uppnå vår högsta önskan om barn och då kommer alla de här tårarna att vara värt det. Jag tänker i alla fall så att om vi lyckas via IVF så kommer ju kroppen ändå visa att den klarar av så otroligt många häftiga saker som att bli gravid (även om det är med lite hjälp), en graviditet och senare förlossning. Så våra kroppar kommer inte att svika oss även om det känns så ibland - våra kroppar kommer att göra allt det där som vi tänker oss med en graviditet och förlossning, bara att ägget och spermien kanske behöver lite hjälp via IVF för att mötas och bli ett embryo. Så tänker jag i alla fall just nu, men jag vet också att tankarna blir så mycket mörkare ibland och tänker att det kanske kan vara bra att prata med någon expert om hur man ska hantera och bearbeta det kaos och trauma som ofrivillig barnlöshet kan vara. Som sagt, jag förstår verkligen alla de här känslorna och känner samma sak många dagar, så du är långt ifrån ensam <3 Skickar en stor kram!

  • Vickan31
    Längtartillvår skrev 2021-09-07 12:18:37 följande:

    Nu har kliniken bekräftat att vi kan starta ivf. Jag kommer börja ta tabletter dag 14 (dag 5 idag), i 14 dqgar och sen sprutorna, så antar att det vi kör är långa protokollet?

    Lagt till mig i listan nedan, bim blir slutet på oktober!


    Ååh vad spännande att det kommer att starta väldigt snart nu! Nu kommer jag inte riktigt ihåg, visade utredningen på något avvikande eller tycker de att allt ser bra ut och att ni behöver hjälp med IVF för att ni försökt mer än ett år? 


    Det låter som långa protokollet ja, ska bli kul att få följa dig då IVF väntar mig också om några månader, förmodligen nov/dec.

    Håller tummarna för dig! <3 

  • Vickan31
    Längtartillvår skrev 2021-09-07 16:43:31 följande:

    Tack så mycket fina du <3

    Utredningen visade inte på något egentligen, allt såg fint ut hos mig och lite försämrad kvalitet hos min partner, men de har sagt att det inte är anledningen till att det inte blivit något än. Så ofrivillig barnlöshet, och ivf för att vi försökt så länge, plus att jag är 36 åt redan.

    Skönt att ni får hjälp snart också, fast hoppas såklart att det går för er innan dess.

    Fritt fram för alla att fråga vad ni vill framöver,ä om ni undrar över något. Vet förresten någon varför vissa får göra långa och vissa korta protokollet?


    Vad skönt att allt såg bra ut, då är det förhoppningsvis bara lite hjälp på traven som behövs och att ni då lär ha väldigt goda chanser med IVF tänker jag <3 

    Tack, vad gullig du är <3 Och vad snällt om du orkar med frågor, det kanske kommer att dyka upp några längs vägen och du får gärna dela med dig av tankar och processen så mycket du känner för <3 

    Det där med långa och korta protokollet har jag tyvärr ingen koll på (än), förutom det som någon skrev innan att jag också hört att vissa kliniker kör långa protokollet för att anpassa din cykel efter deras schema. Men det finns såklart medicinska skäl också för långa protokollet, som kanske någon annan i gruppen har bättre koll på än jag :) 

  • Vickan31
    Tildasafira skrev 2021-09-08 16:11:56 följande:

    Hej tjejer! TW på detta meddelande! Vill absolut inte trigga någon och vi alla går igenom olika resor med olika svårigheter! I mitt fall så är ju problemet att få behålla och jag får tidiga missfall gång på gång?

    Hur som, min ägglossning blev tidig och har nog bim den 11/9 istället för den 15e. Min tempkurva har ballat ur efter att jag tog vaccin dos 1 vid min senaste mens. I direkt anslutning till äl så höll sig tempen endast strax ovanför medellinjen så jag började fundera på om jag ens haft ägglossning. Började ta ältest vid äl+5 för att se om den kanske kommer sent(i och med vaccinet). Men ältest var starkt positiva varje gång så jag tog ett gravtest redan på äl+7 och plusset dök upp. Tempen höjdes sedan vid äl+8. Problemet är att det som vanligt inte ökar särskilt mycket även om alla test jag tagit varit positiva och såklart är jag då orolig för ännu ett tidigt missfall. Går runt med en ständig ångest och vet inte vad jag ska ta mig till. Orkar verkligen inte med ännu ett missfall. Så samtidigt som jag försöker hålla hoppet uppe så känner jag mig helt krossad. Hur kan man hantera denna ovisshet och ångest? Har någon nåt bra tips på hur man kan fördriva tiden och tänka på annat?

    Ni är bäst!


    Ååh vad svårt, jag vill ju bara säga GRATTIS men förstår verkligen med tanke på dina tidigare erfareheter att ni inte vågar ropa hej än. Hoppas verkligen att det ska gå bättre den här gången <3 Angående att distrahera sig och fördriva tiden så säger jag som någon annan att det kan vara bra att boka in saker om du ändå inte kan sova bort tiden. Träffa familj och vänner, boka in samtal eller videosamtal om det är någon du inte kan träffa IRL, gå ut på promenad/leta svamp/vandra/grilla korv, fördjupa dig i något ämne du alltid velat lära dig mer om (kan även vara en distanskurs/kvällskurs med låg fart så det bara är några timmar i veckan), träna, spela dataspel eller tv-spel, osv. Hoppas att du hittar något som passar dig för att få tiden att gå och så håller vi tummarna att det här går bra som sagt! <3
  • Vickan31
    Soff skrev 2021-09-09 12:28:49 följande:

    Uppdatering från mig. Jag fick ju återigen besked om specialistvård, trots att vi inte behöver det. Och detta gör mig så himla frustrerad och ledsen. Min läkare erbjöd sig att ringa dom på reproduktionsmedicin igår, och kolla vad som händer egentligen. Blev väldigt glad att hon kunde göra ett försök, för jag har inte ork kvar knappt. Hon ringde tillbaka till mig och sa att dom på reproduktionsmedicin hade sagt att vi står i kö för vanlig ivf (jag antar hos dom). Jag blir så förvirrad. Först får jag ett röstmeddelande att dom bedömt att vi ska få specialistvård, sen står vi i kö för vanlig ivf hos dom!? Vad är det som gäller egentligen!? Och vi vill ju kunna välja klinik! Vi vill inte ha vår ivf i Huddinge, då det är så meckigt att behöva ta sig dit. Dom utsätter en för sådan enorm stress! 


    Jag ställde mig i telefonkö igår, och har fått en telefontid hos dom imorn på förmiddagen, så får se då vad dom säger om detta. Man börjar nästan undra om det är man själv som är knäpp i huvet som inte fattar nåt!? eller om det faktiskt är såhär rörigt!? 


    Nämen gud vad jobbigt, alltså hur mycket fram och tillbaka och strul ska det behöva vara? Jag förstår verkligen att det känns frustrerande och rörigt och ovisst alltihop, men det låter ju som att du har en bra läkare så tillsammans kommer ni säkert att lösa det på ett bra sätt. Och vad bra att du ska få prata med Huddinge imorgon, för ni borde ju som sagt få välja klinik precis som vi gjort? Men det kan ju också vara så att de menar att ni står i kö för att få remissen godkänd igen och att ni därefter kommer att få ett besked och möjlighet att välja klinik. Hoppas att de kan reda ut det på ett bra sätt när du har telefontid imorgon <3
  • Vickan31
    Majsan187 skrev 2021-09-09 16:15:13 följande:

    Jag vet inte hur många trådar jag läst om att inte bli gravid och få missfall här på familjeliv men jag har aldrig skrivit själv. Dock har många av dessa trådar, och särskilt denna gett en känsla av att man inte är totalt ensam vilket det annars kan kännas som många gånger. Jag är 33 år och jag och min sambo har försökt få barn i ett år. En regelbunden cykel och ägglossning varje månad, blivit gravid tre gånger men alla har slutat i tidiga missfall. Det tredje missfallet fick jag bekräftat igår och jag kände att allt bara rasade. Har försökt hålla uppe hoppet och tron på att det ska lösa sig även om jag inser nu att jag nog gått in i en depression senaste halvåret då det inte tagit sig. Blev först gravid ganska snabbt två gånger när vi började försöka men sen dröjde det 7 månader tills denna gång och detta missfall. Allt känns bara nattsvart just nu och jag vet inte hur jag någonsin ska våga hoppas igen. Tycker jag gjort precis allt jag kan, stressar mindre, slutat träna så hårt (tar bara promenader nu) äter varierat och mer protein, minskat gluten, slutat dricka alkohol och kaffe, tar alla vitaminer man kan tänka sig. Gjorde en privat utredning i våras där allt ?såg bra ut?. Känner att jag griper efter halmstrån för att hitta något som kan vara fel så att jag kan ändra något och ha någon form av kontroll på situationen men vet inte vart jag ska leta längre :(

    Tänker så på alla oss som går igenom det här och känner en sån enorm känsla av orättvisa just nu.


    Hej Majsan! Välkommen till vår fina lilla grupp! Hoppas att du ska hitta så mycket stöd som jag gjort bland de här underbara människorna som delar samma längtan, sorg, besvikelser och många liknande erfarenheter <3 Jag har inte varit med om samma tuffa, tunga resa som du har (jag och min sambo har försökt 1,5 år och upptäckte en blockerad äggledare så vi kommer att starta med IVF i höst/vinter) så jag vill egentligen bara säga att jag verkligen beklagar dina missfall och att jag hejar på dig att du ska få ditt efterlängtade barn väldigt snart! Jag vet att det är flera i den här gruppen som också haft flera missfall och kanske kan dela erfarenheter med dig. Du är inte ensam, och vi finns här för att bolla och ventilera alla möjliga tankar och känslor som dyker upp under den här berg-och-dalbanan <3 
Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet