• Anonym (Kaffedraken)

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Emmalucy skrev 2021-06-28 14:02:05 följande:
    Ja det är verkligen ett under när man tänker på allt vi har blivit besatt av, äta/dricka det här, undvik det här, gör så här, gör inte det där... Fan varför kan det inte bli lätt haha! Den här resan är verkligen hemskt, men jag tror att när vi alla blir föräldrar på något sätt så kommer vi uppskatta, njuta och bara ha en annan tacksamhet än de som inte kämpat. Inte som man bli sämre förälder för att man har inte haft det svårt att bli gravid, men jag tror vi kommer att känna allt ännu starkare eftersom vi har kämpat så länge!

    Jo tack, fick 2 av 3 temps som var tillräckligt högt att jag vet att äl skett, jag har inte någon ökning om jag inte haft äl. Jäv är äl +7-8, har haft ömma bröst redan äl 5/6 vilket var sista beslutet att det var dags för progesteron :) och fan vad det funkar! Är det här man ska känna efter äl? Jag måste ha en kass ägglossning för jag känner inte såhär utan progesteron. Och det skönaste med medicinen är att jag inte kan symptom spot alls, allt blir "ja men det är progesteronet som orsakar!" så har haft det väldigt lugnt hittills :D hav brukar lose it runt äl 9/10 och får mens äl 11, så vi ska se om progesteronet håller mensen borta iaf!

    Och hur går det för dig? Du måste närma dig bim nu! Kram <3
    Ja men verkligen! Det hade jag aldrig trott när vi började försöka eller när jag sen gick med här på Familjeliv. Blir lite ledsen av att tänka på hur tufft och långdraget och svårt det är för många av oss i den här gruppen, men jag hoppas verkligen att vi får många fler positiva nyheter snart. Och jag tror precis som du säger att vi nog kommer att ha en annan slags uppskattning och tacksamhet eftersom vi är så smärtsamt väl medvetna om att en graviditet och ett barn inte är någonting man kan ta för givet <3 

    Skönt att vara mer säker nu på att din ÄL skett! Vad spännande med progesteronet! Förlåt om jag inte riktigt hänger med, men menar du att när du tar progesteronet så minskar smärtan i brösten, eller vad är det som händer och som är skillnad nu när du tar progesteron jämfört med när du inte tagit progesteron? :) Hoppas att din mens håller sig låååångt borta!

    Här händer det inte så mycket, det är bara en evighetslång väntan till BIM som borde vara denna vecka antingen 1 juli eller 2 juli skulle jag tro. Känner inga symptom alls, vilket man aldrig vet om det är bra eller dåligt, haha. Kram tillbaka <3 
  • Anonym (Kaffedraken)
    Molybden skrev 2021-06-28 14:47:08 följande:
    Angående jobbet så jobbar jag med farliga kemikalier. Jag trodde att jag skulle få bli omplacerad men man tog beslutet att jag ska använda vårt säkraste andningsskydd istället. Vilket inte är något vi använder oftare än max en gång i veckan i typ 10 min i vanliga fall men nu blir det upp emot 6h så mina alternativ är att låta folk veta att jag är gravid eller tro att jag är sjuk och jag är inte bekväm med att låta mina kollegor tro att jag är sjuk. Därför kommer jag att vara ärlig angående situationen trots att jag inte är redo.

    Jag kommer läsa vidare här då jag verkligen vill veta hur det går för er. Jag vill inte skriva en massa ifall det är jobbigt för någon men kan uppdatera längre fram men vad jag hoppas är goda nyheter.
    Aah, då förstår jag! Såklart, det är förståeligt då att berätta istället för att låta kollegorna tro att du är sjuk - framför allt i dessa pandemitider så vill man ju inte skapa mer oro än nödvändigt. Hoppas att beskedet får ett bra mottagande och tas emot bra så att det kanske känns okej för dig trots allt att berätta det redan nu <3

    Jag förstår det, jag kan ju som sagt bara tala för mig själv att jag gärna vill veta hur det går för dig, så jag hoppas att vi får en uppdatering på ett eller annat sätt framöver och så skickar jag såklart en stor lycka-till-kram! <3 
  • Anonym (Kaffedraken)
    Emmalucy skrev 2021-06-28 16:36:52 följande:
    Hehe jag menar att jag fick ömma och hårda bröst och bröst vårtor ganska direkt, och har känt mig illemaende igår kväll och Imorse, och av någon anledning väldigt mycket rinnande vattnig sekret? jag tror verkligen det är pga progesteronet, men intressant att lyssna på kroppen utan att tro på vad den säger :D

    Ah tufft, sista veckan innan mens är värst! Jag skulle vanligtvis också ha bim runt 1-2/7 men med progesteronet så hoppas jag på en LP längre än 11 dagar. Kommer du att testa eller bara chilla? Kommer försöker hålla mig till söndag då det är äl +14 tror jag men om jag känner mig själv rätt så börjar testning redan på ons :p på ett sätt så slappnar jag av lite även om jag blir lite ledsen men blir inte konsumerat av tanken att jag kan bli gravid, om jag ser ett neg test. Lycka till <3
    Ahaa, då förstår jag! :) Vattnigt sekret räknas väl som fertilt sekret egentligen, men som du säger är det nog på grund av progesteronet. Håller tummarna för att du får en LP längre än 11 dagar den här cykeln. Jag kommer nog att försöka vänta med test, men om jag inte fått mens lördag morgon kommer jag att testa då så att jag vet om jag ska dricka eller inte på min kompis födelsedagsfirande lördag kväll ;) Haha, ja det är inte lätt att hålla sig från testandet ibland, men vi kan ju hoppas att den här veckan går relativt snabbt så att det snart är BIM :) Tack och lycka till fina du <3
  • Anonym (Kaffedraken)
    ananna skrev 2021-06-29 20:03:42 följande:

    En uppdatering från mig- mensen kom för en tid sedan, lika jobbigt men ändå väntat på något sätt. Nu räknar jag ner till nästa ÄL och hoppas hoppas det tar sig.

    Men en fundering och kanske en dum fråga, ÄL smärta, hur känns det för er? Jag är osäker på om jag faktiskt får ÄL eller inte, men positiva utslag på LH test och fertilt sekret. Dock ganska sent i cykeln med luteal fas på 10-12 dagar.


    ananna: Det är absolut ingen dum fråga, eller jag ställde den ganska nyligen också och fick i alla fall ingen dumförklaring så jag tänker påstå att frågan är bra ;) Jag känner nästan aldrig av någon ÄL-smärta, men eftersom sekret och ÄL-tester visar när ÄL närmar sig så tänker jag att det räcker. Jag frågade på kliniken där vi gör utredning och hon sa att många som har ägglossning inte käner av någon smärta alls och att det är normalt, men att eftersom jag har en regelbunden cykel så har jag ÄL.
    Idoh skrev 2021-06-29 20:26:33 följande:
    Hej! Ja det känns skönt, även om jag så klart får många tankar på allt annat som kan tänkas strula, och som inte testas för på kliniken. Men ändå - hurra för kroppen!

    Ja, läkaren menade att två dagar var lite tätt inpå och han trodde att ett längre uppehåll kunde ge bättre resultat.

    Tack! :)
    Idoh: Det låter bra med ett nytt test tycker jag, för 2 dagar är ju som sagt väldigt tätt inpå. När min sambo tog sitt spermaprov sa de att han skulle avhålla sig en hel vecka innan provet, så det kan säkert bli ett ännu bättre resultat om din sambo tar ett nytt prov där det gått längre tid än sist :) 
  • Anonym (Kaffedraken)
    Steeph skrev 2021-06-30 08:29:48 följande:

    Tusen tack för allt erat stöd <3 Flikar bara in och säger att vi har bokat privat missfallsutredning nu och att vi bestämt oss för privat ivf i höst. Det känns som det enda rätta för oss. Vi får ingen hjälp av regionen och jag vill göra allt jag kan för att slipp gå igenom det här igen.

    Hoppas på att många får sina plus i sommar och höst och att vi istället blir en BF grupp. Största kramen till er alla, ni är fantastiska! Njut av sommar och lite semester. Ta hand om er <3


    Jag håller verkligen med om att det är bedrövligt att ni inte kan få hjälp via regionen, men som Emmalucy sa: med privat vård kan ni få styra och påverka mycket mer förhoppningsvis.

    Hoppas att ni får en fin sommar trots det tunga, jobbiga som har hänt och att vetskapen att hjälp är nära till hösten kan lindra oron lite. Det känns som att det är många av oss som får mer hjälp till hösten, och vi hoppas såklart på många plus redan under sommaren. Ta hand om dig fina Steeph, jag tänker på dig <3 
  • Anonym (Kaffedraken)
    Emmalucy skrev 2021-06-30 00:10:51 följande:
    Man kan tydligen få fertilsekret närsom i cykeln, bara en ökning av östrogen :) men det är säkert progesteronen... som får mig att må lite illa :/ att äta frukt är det enda som stoppar mig från illemåendet, hoppas det är bara att kroppen vänjer sig med medicinen, vill inte gör det här varje månad...! Ah du är stark att hålla dig till lördag :D hoppas det blir en trevlig överraskning och måste panik och tänka på hur du ska fira med mindre drinks ;)! <3 jag kommer börja imorgon, jag kommer inte kunna hålla mig :P bad Emma! 
    Emmalucy skrev 2021-06-30 08:35:11 följande:

    God morgon, liten skugga, hoppas du inte försvinner i upplåsning pga kass upplösning har... Ändå bara en 10miu test och jag är äl +10,jag har haft många kemiska graviditeter och en under tiden jag har använt progesteron, but we take the wins anyway, right?



    Åååh vad glad jag blev nu! Skrattande Nu tänker jag ju så här: tänk om det är en graviditet som gör dig illamående just nu och inte bara progesteronet?! Jag ser ju strecket där på stickan, sååå himla spännande!! Förstår att du inte vågar fira än, men jag blir så glad och förväntansfull för din skull och hoppas av hela mitt hjärta att strecket blir starkare och starkare! Hjärta Stor kram!
  • Anonym (Kaffedraken)
    Stickling skrev 2021-07-01 22:30:30 följande:

    Hej! Jag har inte varit så aktiv i tråden på länge, men försöker läsa allt och håller tummarna för er alla. Här överraskades jag av tidigare mens än förväntat den här cykeln och flyttar fram min bim en månad då.. Hoppas på 13:e gången gillt, 3:e med Letrozol?


    MAKL skrev 2021-07-02 20:26:19 följande:

    Det vart tydligtvis CD 1 idag då mensen smyger sig på nu på kvällen. Bara att sörja och försöka samla nya krafter till ytterligare ett försökt. Börjar bli riktigt less på detta nu!



    Blir så ledsen att ni också ska behöva få mens nu, och min drog ju igång idag - punktlig som vanligt och lika oönskad som alltid. Så oerhört tråkigt och jag hade verkligen hoppats att vi alla - men speciellt ni - skulle plussa istället för att behöva stå ut med ännu en besvikelse och ännu en ny cykel av frågor och oro och försök. Tungt, men vi finns här för varandra Hjärta

    Molybden, BIM 15/6, 26 år (12:e försöket, PCOS) PLUSSAT

    Emmalucy, BIM 2/7, 35år, 7:e försöket(med 3års misslyckande med exet) - lämnar blodprov och gör VUL denna cykel

    Carina82, BIM 3/7, 38 år (8e försöket)

    Memestar, BIM 6/7, 29 år (11e försöket)

    BoringBrick92, BIM 7/7, 28 år (8:e försöket)

    Gulgja, BIM 7/7 (10:e försöket och 2 försöket efter stabiliserande prolaktinvärden)

    Idoh, BIM 7/7, 35 år, 10:e försöket, genomgår fertilitetsutredning)

    Sellcarro, BIM 8/7, 28 år (11:e försöket) 1 MA & 1 MF

    RH93, BIM 8/7, 28 år (12:e försöket)

    Längtartillvår, BIM 12/7, 35 år (10e försöket)

    Lisen91, BIM 13/7, 29 år (12:e försöket)

    ananna, BIM 14/7 29 år (13:e försöket)

    Soff, BIM 17/7, 33 år (16:e försöket)

    Längtar00, BIM 19/7, 21 år (15:e försöket)

    Ericky, BIM 21/7, 33 år (12:e försöket och 2:a försöket efter MF)

    Mirabilis89, BIM 21/7, 32 år (13:e försöket)

    Janni91, BIM 22/7, 30 år (13:e försöket, kort lutealfas + mellanblödningar)

    Stickling, bim 28/7, 33 år (13:e försöket, 3:e med Letrozol, 2 mf, PCOS)

    MAKL, BIM 30/7, 27 år (11:e försöket)

    Vickan31, BIM 31/7, 32 år (14:e försöket)
  • Anonym (Kaffedraken)
    NatMar005 skrev 2021-07-02 16:28:53 följande:

    Hej gänget!

    V12 nu och på dagens vul fick vi se en räka på 5cm sprattla, göra kullerbyttor och vinka åt oss innan den blev trött och la sig på sidan mot oss för att sedan somna med händerna om kinderna. Vilken lycka! Nu förbereder vi oss bara för KUB om lite mindre än 2v och sen kanske vi vågar tro på det här <3


    NatMar005 skrev 2021-07-02 17:58:14 följande:
    Mirabilis89 skrev 2021-07-02 16:52:02 följande:

    Men YES alltså!!!


    Längtartillvår skrev 2021-07-02 17:36:29 följande:

    Wow, vilken lycka och vilken underbar dag ni har haft! Lycka till på erat KUB


    Tack kära, fina, underbara ni! Att ni har det i er stt bli så glada för min skull alltså när ni alla kämpar så för stt få det jag nu har. Jag är så tacksam och ödmjuk inför både det och hela den här graviditeten! <3

    Jag hoppas att jag med detta, istället för att strö salt i några sår, kan få ge er lite hopp. Att det går trots 5mf, 2ma och 1 utomkveds. Och jag hoppas så på att få följa era graviditeter längre fram!! Kraaam
    Fina, fina du, jag måste bara få säga än en gång att jag är så oerhört glad för varje positiv uppdatering från dig, för det är precis så som du skriver att jag tycker verkligen att det här ger så mycket hopp och framtidstro Hjärta Skickar mina varmaste tankar till lilla räkan och hoppas att du och resten av alla otroliga kämpar i den här gruppen får en fin helg!
  • Anonym (Kaffedraken)
    Memestar skrev 2021-07-03 03:09:57 följande:

    Hej allihopa!

    Kul att se att det finns iaf en här som fått positivt besked! Grattis!! (Glömde tagga men alla förstår nog vem jag menar

    Jag fick idag beskedet att min sambos spermaprov var normalt och det finns därför ingen förklaring till vår barnlöshet. Det var ett besked som jag tog hårdare än jag trott jag skulle.  Dels för att jag hoppades väl på att hitta något fel iaf så man kunde behandla det, men också för att nu vet jag att det verkligen är mig det är fel på. Han har ju barn sedan innan och det var ju 7 år sedan sist så tänkte kanske någonstans att kanske hans spermakvalite blivit lite sämre med åren, men nu känner jag ju bara att det inte känns som att det är menat att just han och jag ska få barn :'( Hans syfte var väl med hans ex och de har ju redan fått två barn. 

    Så mycket negativa tankar och sorg idag, känslan av att vara en värdelös människa som inte kan fortplantera sig börjar liksom ta över hela mitt väsen. Känner mig så hopplös. Nu är det 5 dagar till BIM men det finns 0 hopp hos mig. Brukar ändå känna lite hopp innan BIM såhär men det känns bara som att det är förutbestämt... Och jag hade ju denna känslan innan jag och han ens började försöka (har aldrig försökt med någon annan tidigare men heller aldrig varit gravid) så nu känns det bara som den katastrofala mardrömmen blir mer och mer verklighet för varje månad. 

    Jag börjar till och med undra om det kanske inte är värt IVF. Varför ska jag tvinga min kropp till någonting den inte är skapt för? Det gick så lätt för han och hans ex så någon mening måste det ju vara med allt. Jag kanske bara borde acceptera faktumet att jag inte förtjänar att bli mamma Jag är så rädd för att genomgå IVF och att det inte ska gå ändå.. Eller att om det går så kommer jag fortsätta jämföra mig med hans ex och vara ledsen för att dom lyckades på naturlig väg medan vi fick tvinga in en graviditet i mig :'(


    Åååh fina du, så ont det gör att läsa det här! Jag förstår verkligen att det känns så här mörkt och tungt, men tänk så här: om det var en vän till dig, eller någon av oss, som sa att vi inte förtjänar att bli föräldrar för att vi försökt så länge men det verkar krävas IVF - skulle du tycka att vi hade rätt då, i att vi inte förtjänar att bli föräldrar menar jag? Jag tror nämligen att många i den här situationen är alldeles för hårda mot sig själva, det är jag också många gånger, men du skulle förmodligen aldrig tänka några elaka saker om andra som är i samma sits och har svårt att få barn. SJÄLVKLART förtjänar du att bli mamma, precis som vi alla i den här gruppen gör, och jag måste också "tvinga" eller "hjälpa" kroppen på traven då jag inte heller varit gravid någon gång, men jag försöker att se det som att vi har tur som lever i den tid vi gör då det finns så mycket hjälp att få, och jag är så glad att t.ex. IVF finns så att vi kommer att få förverkliga våra drömmar om att bli föräldrar. För det kommer att hända, även om det känns hopplöst många dagar så kommer vi inte att ge upp <3 Er kamp och att ni försöker så hårt för den här drömmen visar ju vilken stark längtan och engagemang det finns inom dig. Jag önskar att det var lättare, det gör jag verkligen, men det kommer att vara värt allt i slutändan. Man har rätt att känna precis så här, när hopplösheten och ångesten växer, men jag hoppas att du får känna lite hopp och tro på din kropp snart också. Din sambo kan säkert inte fullt förstå den kris det faktiskt är att vara ofrivilligt barnlös och rädd för att man aldrig ska bli mamma, men VI förstår och du är verkligen inte ensam. Det kommer att lösa sig <3 Stor kram!
  • Anonym (Kaffedraken)
    Emmalucy skrev 2021-07-02 23:59:47 följande:
    Fina fina kvinnan :( blir så ledsen för din skull gumman, beklagar :( du och din värm och kärleksfull energi förtjänar något tillbaka snart!!! hoppas att du får helgen att känna allt du behöver inför nästa vecka ;( har ni semester planerat nån gång? stor kram <3
    Emmalucy skrev 2021-07-04 09:34:23 följande:

    Ok, I feel like I'm jinxing it by writing here, but....

    ÄL+14 / BIM + 3 idag, och fick 2-3 på Clearblue veckoindikatorn :) testerna har ökat lite varje dag, vad som nu händer efter, så är det lyckat och förbi mina kemiska graviditeter :) jag går dock ingenstans, ni är min familje här på FL, känner mig inte heller bekväm med BF trådar just nu. Kanske allt jag behövde var den progesteron jag fick denna cykel, för jag slutade med alla mina vitaminer (oops) det var en "jag orkar inte att svälja 7tabletter om dagen) månad :D kram till er alla!


    Ååååh men jag blir ju alldeles tårögd nu, så himla himla häftigt och fint med ditt efterlängtade plus!!! GRATTIS finaste du, det här är ju fantastiskt! Hjärta Som du säger, den här gången har det ju gått längre än med dina kemiska graviditeter så vi håller alla tummarna sååå hårt för att det ska gå hela vägen den här gången. Så glad för din skull! Skrattande

    Och tack för de fina, värmande orden, du är så omtänksam <3 Semestern närmar sig så det känns bra att ta tre veckor ledigt från mitten av juli och sen en fjärde semestervecka i slutet av augusti :) Jag tror att man mår bra av sommar och ledighet och att hitta på lite saker som kan föra tankarna någon annanstans än att bara kretsa kring barnförsöken. Hur ser din sommar ut? Stor kram! <3 

Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet