• Anonym (borde­r)
    Tue 13 Jul 2021 15:11
    3475 visningar
    16 svar
    16
    3475

    Borderline i relationer

    Jag fick idag äntligen veta att jag med största sannolikhet har borderline diagnos. Jag har alltid haft problem i nära relationer, framförallt kärleksrelationer där jag kommer riktigt nära. Jag klarar inte av vardagen och när det är lugnt och harmoniskt. Utan då måste jag ställa till med någon cirkus för att känna att "jag lever" ! Detta är helt omedvetet!

    Jag är sjukligt svartsjuk på min partners ex tex eller om han skulle så mycket som titta på någon annan snygg tjej. Samtidigt så går jag själv bakom ryggen så fort jag känner mig oälskad av min sambo och kontaktar då mitt ex eller kollar av läget på Tinder och börjar ta kontakt med andra för att få bekräftelse. Jag lever sedan på att männen blir intresserade av mig och förälskade. Jag har ingen empati eller ånger, även om jag skulle ha sex med någon annan. Jag bara viftar bort och förtränger det. skulle min pojkvän göra samma sak så hade jag aldrig någonsin förlåtit det.

    Jag driver männen till vansinne. Det kan antingen vara himmel eller helvete. Alla män mår dåligt och förlorar sina vänner och umgänge till slut och ofta går det så långt att de vid något tillfälle blir våldsamma, då jag gör dem galen. Detta är även med män som aldrig någonsin varit våldsamma tidigare.

    Jag vill inte förstöra mitt förhållande igen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vill ha hjälp NU!!

    Någon mer därute som har borderline. Finns där hjälp?

  • Svar på tråden Borderline i relationer
  • Tue 13 Jul 2021 16:03
    #1

    Min dotter ( vuxen ( har detta och hon har lärt sig , men också förstört alla sina förhållanden och vi har haft jobbiga stunder också . jag tror det viktigaste är att försöka lära sig hur den beter sig och vilka hjärnspöken den kan skapa och hitta verktygen att hantera dessa , jag önska dig stort lycka till och Du fixar detta om du bara accepterar och hanterar det på rätt sätt

  • Tue 13 Jul 2021 16:19
    #2

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.

  • Anonym (Jasså­)
    Tue 13 Jul 2021 16:26
    #3
    StudierKemi skrev 2021-07-13 16:19:53 följande:

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.


    Varför säger vården att jag har borderline då? Jag är självvald singel,hatar att ha alla dessa karlar efter mig som aldrig lämnar mig ifred. När jag är i relation vill jag umgås max en ggn i veckan å sen va ifred. Jag har aldrig blivit lämnad av en man o den tanken skrämmer mig inte heller det minsta. Borderline har 9 kriterier å man behöver bara 5 för attklassas borderline så det kan se väldigt olika ut.
  • Tue 13 Jul 2021 16:41
    #4
    StudierKemi skrev 2021-07-13 16:19:53 följande: #2

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.


    BPD är genetiskt men det är bara ca 20%  som har det utan trauma och/eller trasig anknytning.
    Att vara singel är inget som behandlar BPD
  • Tue 13 Jul 2021 16:42
    #5

    Lite tips till Dig: Jag hade inte klarat mitt solitude (den långa väntan på den rätta mannen) utan mina sexleksaker. Jag har utvecklat sex-livet ordentligt på egen hand, annars hade jag nog blivit tokig. Det behövs ingen partner :

    .



    Men fortsätt att ta hand om Dig själv. Håll vikten, slarva inte med grönsaker, träning eller promenader, m.m. även när Du lever ensam och läker. Annars kommer det enteriska nervsystemet (din andra hjärna som finns i buken) att tvinga Dig ut igen för att leta efter en partner : så att Du tvingas att ta hand om Dig själv igen (åtminstone för någon annan?). Kroppen är inte dum! Alltså måste Du vara väldigt snäll mot Dig själv i ditt solo-liv annars sätts Du genast ur balans.

    Lär känna Dig själv bättre och dina styrkor på 16personalities.com

    Ett tips till. Känslor kommer och går, och Du måste lära Dig att stå upprätt även när stormen blåser. Blås inte omkull när Du blir arg, ledsen eller upphetsad. Gör INGA spontana beslut, utan tänk igenom allt 10 gånger innan Du handlar. Kasta Dig över sexleksaker och inte dejtingsidor när lusten slår till. Och de dagar Du gråter eller är nere, titta på klockan hur länge det dröjer tills känslan släppt. Hur länge dröjer det innan vinden inombords har slutat blåsa? Ta inte känslorna seriöst utan vänta ut dem... "Refocus" så fort som möjligt till viktigare tankar. Läs mycket böcker, detta ger hjärnan där uppe den största fröjden. Läsning är viktigare än att höra människor prata, för de kan ändå inte sådär mycket som författarna. Lycka till!

  • Tue 13 Jul 2021 16:46
    #6
    ClumsySmurf skrev 2021-07-13 16:41:03 följande:

    BPD är genetiskt men det är bara ca 20%  som har det utan trauma och/eller trasig anknytning.

    Att vara singel är inget som behandlar BPD


    Att vara singel behandlar borderline BÄTTRE än att hoppa från partner till partner... Suck...
  • Anonym (Ja)
    Tue 13 Jul 2021 16:48
    #7
    +1

    Ja där finns hjälp, DBT (Dialektisk beteendeterapi) och MBT (mentaliseringsbaserad terapi) är effektiva behandlingar för personer med borderline. Du kan i princip bli helt frisk. Normal. Stabil. Som alla andra som inte lider av borderline. Men det kräver ett jävlar anamma ifrån ditt håll (du måste vilja bli frisk) och tålamod, då det tar tid att genomgå den typen av behandling.

    Tillsvidare undvik romantiska relationer TS. Du skadar bara dig själv och andra.

  • Tue 13 Jul 2021 16:53
    #8
    Vilken behandling du blir erbjuden om du har fått diagnosen EIPS kan variera beroende på var du söker vård. Oftast består behandlingen av någon form av psykologisk behandling, och ibland även läkemedel.

    Om det finns andra diagnoser som påverkar hur du mår kan du ibland bli erbjuden behandling för det.  Det kan till exempel vara aktuellt om du har någon av följande diagnoser:

        posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
        depression
        alkoholberoende
        ätstörningar
        paniksyndrom eller andra besvär som beror på ångest.

    För många med EIPS kan det vara till stor hjälp att få behandling för en av sina svårigheter i taget.

    Ibland kan man få en remiss till en speciellt anpassad psykoterapi, där man arbetar med många svårigheter samtidigt.

    Speciellt anpassade psykoterapier

    Det finns några psykoterapiformer som är särskilt effektiva och anpassade till dig med svår EIPS. Två exempel är dialektisk beteendeterapi, DBT, och mentaliseringsbaserad terapi, MBT.

    Terapierna har många likheter med varandra, även om vissa begrepp och teorier kan skilja sig åt. Båda pågår under en längre tid - cirka ett år - och innebär att man går i både individuell terapi och i gruppterapi. En viktig del i behandlingen är att man tränar olika metoder för att förstå, hantera och lugna känslor. Metoderna kan vara till exempel medveten närvaro, mindfulness eller mentalisering.

    www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/
  • Anonym (Hmm)
    Tue 13 Jul 2021 17:08
    #9
    +1
    StudierKemi skrev 2021-07-13 16:19:53 följande:

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.


    Håller med här om precis allt. Jag har också haft borderline (fick hjälp med mbt terapi) och tror inte att ts har det!

    Att sakna empati och ångest är så totalt tvärtemot vad bps människor gör. Borderline personer känner FÖR MYCKET empati (+alla andra känslor 1000ggr mer än "normalstörda) och har snarare konstant ångerkänslor.

    Fortsätt i terapi och jobba med dig själv, kanske har du någon annan diagnos eller så är du helt enkelt känslokall och gillar att vara otrogen/skiter i dina partners känslor?
  • Tue 13 Jul 2021 17:39
    #10
    Anonym (Hmm) skrev 2021-07-13 17:08:35 följande: #9
    StudierKemi skrev 2021-07-13 16:19:53 följande:

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.


    Håller med här om precis allt. Jag har också haft borderline (fick hjälp med mbt terapi) och tror inte att ts har det!

    Att sakna empati och ångest är så totalt tvärtemot vad bps människor gör. Borderline personer känner FÖR MYCKET empati (+alla andra känslor 1000ggr mer än "normalstörda) och har snarare konstant ångerkänslor.

    Fortsätt i terapi och jobba med dig själv, kanske har du någon annan diagnos eller så är du helt enkelt känslokall och gillar att vara otrogen/skiter i dina partners känslor?
     beteendet många har tyder på motsatsen
  • Anonym (N)
    Tue 13 Jul 2021 19:06
    #11
    Anonym (Hmm) skrev 2021-07-13 17:08:35 följande:

    Håller med här om precis allt. Jag har också haft borderline (fick hjälp med mbt terapi) och tror inte att ts har det!

    Att sakna empati och ångest är så totalt tvärtemot vad bps människor gör. Borderline personer känner FÖR MYCKET empati (+alla andra känslor 1000ggr mer än "normalstörda) och har snarare konstant ångerkänslor.

    Fortsätt i terapi och jobba med dig själv, kanske har du någon annan diagnos eller så är du helt enkelt känslokall och gillar att vara otrogen/skiter i dina partners känslor?


    Nja, nu är inte borderline så att alla har samma problem eller kriterier. Jag lider av annan psykisk ohälsa men gått kbt med många som har borderline och de beskrev båda sidorna. Att de blev uttråkade och skapade bråk utan ånger och kände sig empatilösa. Sen när deras partner ville lämna dem så fick de panik för att bli lämnade och blev besatta av deras partner istället.

    Till ts: Kbt:n fungerade hyfsat bra dom behandlingsmetod tyckte de med borderline. Sen att du är medveten om ditt beteende underlättar för behandling. Som andra skrivit så MBT och DBT.
  • Anonym (Clara­)
    Tue 13 Jul 2021 20:17
    #12

    Det låter mer som att du är psykopat. De med borderline mår dåligt efter de betett sig illa men du kan psykiskt misshandla någon utan att bry dig. Du tänker bara på dig själv och vad du vill och behöver, det är inte friskt. Jag tycker du ska förbi singel.

  • Anonym (Ida)
    Wed 14 Jul 2021 06:32
    #13

    Jag smittades av borderline av mitt ex. Det började med att han var svartsjuk och kontrollerande, och jag gjorde allt för att inte ge efter. Tillslut orkade jag inte stå emot längre, och började då kontrollera honom för att inte ensam vara ett offer. 
    Mådde skit. Konstanta bråk. Han gick igenom allt som var mitt. Konstant.

    Innan honom hade jag haft en 2,5 år lugn relation utan svartsjuka.

    Det tog slut och jag träffade sedan en ny man som även han vart i en relation med en borderline. Han i sin tur var så rädd att bli lämnad att han själv gjorde slut stup i ett. Och jag som var livrädd för att bli lämnad dog inombords och tiggde och bad om att  hans skulle ta mig tillbaka, och när allt var lugnt så startade jag bråk igen för att på nått skevt sätt få bekräftelse. Gottade mig i min egen fruktansvärda ångest. 

    Jag gick igenom hela hans facebook in i minsta detalj. Jag visste allt om honom utan att han visste att jag visste. Var besatt och satt och tittade konstant på om han var inloggad på messenger. 100% av min energi gick åt att tänka på/kontrollera honom, utan att han visste. 
    Ville inte heller umgås konstant utan åkte gärna hem snabbt för att undermedvetet såra honom och på så sätt trigga igång en reaktion. Drack i min ensamhet för att dämpa min ångest. 

    Tillslut insåg jag att vi inte kan ha det sådär. Att han gjorde slut konstant triggade mitt beteende. Jag insåg då att jag måste lämna relationen för att må bra, och det var det som fick oss att börja prata på riktigt. Vi pratade om våra brister,  rädslor och känslor. 
    Vi fick en förståelse för varandra och insåg att alla våra bråk byggde på missuppfattningar och trauman från tidigare relationer.  Han var otrygg/undvikande och jag otrygg/ambivalent. 

    Där hittade jag en trygghet- att vara 100% transparent. 
    Nu har 3 år gått och jag har helt släppt min svartsjuka och mitt behov av kontroll.  
    Jag led av ptsd ett tag men jag berättade för honom vad som triggade min ptsd och han hjälpte mig i de situationerna. Nyligen hamnade jag i en sådan situation och det var först efteråt som jag märkte att jag inte hade reagerat alls. Tidigare fick jag panik.
    Jag har hittat bekräftelsen i tryggheten i vår relation,  och inte i hans ilska/sorg. Drömmer fortfarande att han lämnar mig, men jag har även i drömmen börjat förstå att han älskar mig. 

    Vi är inne på vårt 7:e år och jag är lycklig. 

  • Wed 14 Jul 2021 10:08
    #14
    Anonym (Clara) skrev 2021-07-13 20:17:10 följande: #12

    Det låter mer som att du är psykopat. De med borderline mår dåligt efter de betett sig illa men du kan psykiskt misshandla någon utan att bry dig. Du tänker bara på dig själv och vad du vill och behöver, det är inte friskt. Jag tycker du ska förbi singel.


    Det finns olika typer av BPD, man kan ha olika symptom, en del feldiagnosering förekommer så det är svårt att säga hur någon med borderline är men diagnosen finns under kluster b av en anledning och har ofta likheter med sekundär psykopati (sociopat)

    Do You Have "Quiet BPD"?   - Psychology Today
    www.psychologytoday.com/intl/blog/living-emotional-intensity/201909/do-you-have-quiet-bpd
    Borderline personality disorder as a female phenotypic expression of psychopathy? - PsycNET
    Across two independent samples, results indicated that the interaction of high F1 and F2 psychopathy scores was associated with BPD in women. This association was found to be specific to women in Study 1. These results suggest that BPD and psychopathy, at least as they are measured by current instruments, overlap in women and, accordingly, may reflect gender-differentiated phenotypic expressions of similar dispositional vulnerabilities. (PsycInfo Database Record (c) 2020 APA, all rights reserved)
    psycnet.apa.org/record/2011-13437-001

    Emotional dysregulation and Borderline Personality Disorder: Explaining the link between secondary psychopathy and alexithymia - ScienceDirect
    Abstract

    Research explaining the overlap between psychopathy and alexithymia is in its infancy. A study by Lander, Lutz-Zois, Rye, and Goodnight (2012) revealed a significant positive correlation between secondary, but not primary, psychopathy and alexithymia. However, little is known about what accounts for this differential association. Because both alexithymia (Webb & McMurran, 2008) and secondary psychopathy (Blackburn, 1996) have been linked to Borderline Personality Disorder (BPD), the current study sought to determine if emotional processing deficits characteristic of BPD could explain the link between secondary psychopathy and alexithymia. The results supported the hypothesis that BPD would mediate the association between secondary psychopathy and alexithymia. Implications, limitations, and future directions are discussed

    www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0191886913012646

    Alexitymi ? Wikipedia.
    Till alexitymi hör dels en svårighet att identifiera känslor, till exempel att avläsa andras ansiktsuttryck eller förstå sin inre spänning inför vissa stimuli (förstå varför man är arg, eller förstå att man är det). Dels finns en nedsatt förmåga att koppla känslor till symboliska representationer (till exempel ord), att koppla ord som "glädje", "ilska" eller "begär" till motsvarande känsla. Dels antas personer med alexitymi ha ett tankeliv som är externt orienterat istället för att tankelivet upptas av fantasier (pensée opératoire ), de är som regel fantasilösa.

    sv.wikipedia.org/wiki/Alexitymi
  • Anonym (borde­r) Trådstartaren
    Thu 15 Jul 2021 15:42
    #15
    +1
    StudierKemi skrev 2021-07-13 16:19:53 följande:

    Förlåt, men Du har fått det här lite om bakfoten. De som har borderline är rädda för att bli lämnade ensamma, att bli övergivna av den personen som de har sex med. De kan på sätt och vis inte "leva själva" ännu för att dem är i regel under 30 år, unga, oerfarna, och har inte haft en längre period i livet ännu (!), där de varit utan sex och partner. De blir väldigt arga av bara tanken att de ska gå igenom en period på 5+ år utan en mans närhet (det handlar mest om kvinnor när man talar om borderline).

    Det är just detta som gör dem heeelt ostabila, eftersom sanningen är att man MÅSTE kunna leva själv, hitta sig själv, utbilda sig själv (borderline kvinnor är komplexa och bär anlag för att bli riktigt smarta, men talangen används inte för att något gick FEL I UTVECKLINGEN). Dessa kvinnor har lärt in ett felaktigt livsmönster helt enkelt. De mår dåligt för att de hoppar utan heder från man till man, det är livsfarligt att hoppa på detta sätt när man har en avancerad personlighet, och när man istället borde ha suttit och utvecklat sig själv, och INTE sagt "ja" lätt till många män. /fd borderline.


    Jag är livrädd för att bli lämnad, eftersom jag inte fick kärlek som liten. Därför testar jag gränser på nåt sätt för att bli lämnad och sedan kämpa för kärleken som försvunnit ifrån min partners håll, eftersom det är vad jag är van vid att kämpa för som liten. 

    Jag är egoist och tar för mig, eftersom jag fick lära mig att ta för mig och synas, höras som liten. Jag förekommer istället för att förekommas, eftersom jag är livrädd för att bli sviken och lämnad. Då har iallafall jag gjort samma sak, som tex träffat andra eller pratat med andra.

    Innerst inne har jag stark empati och ett stort hjärta, men ytan är hemsk.

    Min psykolog trodde iallafall att det rör sig till 99% om borderline. Dock ska jag träffa en psykiater som fastställer detta. Vem vet, jag kanske är en psykopat, men tror knappast att jag hade sökt hjälp då eller varit så medveten och insett mina fel.
  • Thu 15 Jul 2021 16:06
    #16
    Anonym (border) skrev 2021-07-15 15:42:41 följande:

    Jag är livrädd för att bli lämnad, eftersom jag inte fick kärlek som liten. Därför testar jag gränser på nåt sätt för att bli lämnad och sedan kämpa för kärleken som försvunnit ifrån min partners håll, eftersom det är vad jag är van vid att kämpa för som liten. 

    Jag är egoist och tar för mig, eftersom jag fick lära mig att ta för mig och synas, höras som liten. Jag förekommer istället för att förekommas, eftersom jag är livrädd för att bli sviken och lämnad. Då har iallafall jag gjort samma sak, som tex träffat andra eller pratat med andra.

    Innerst inne har jag stark empati och ett stort hjärta, men ytan är hemsk.

    Min psykolog trodde iallafall att det rör sig till 99% om borderline. Dock ska jag träffa en psykiater som fastställer detta. Vem vet, jag kanske är en psykopat, men tror knappast att jag hade sökt hjälp då eller varit så medveten och insett mina fel.


    Jag kände exakt samma att jag inombords var så empatisk (jag kunde bokstavligt inte göra en fluga förnär), men ytan var annorlunda. Jag har slagit till min exman flera gånger (som jag fick barn med när jag var i tonåren) när jag fortfarande var gift och ung. Tur att han och jag är skilda i nuläget. Jag gjorde det för att han missbrukade sin ställning gentemot mig. Jag var skör, outbildad, ensam i världen och en nobody. Jag hade ingen annan än honom, för kontakten med den ursprungliga familjen var mycket dålig vid den tidpunkten. Ingen skola hade jag, så ingen skulle ha anställt mig någonstans. Jag hade inget eget hem utan jag bodde hemma hos honom, och jag visste att jag inte skulle klara mig ensam (!) i denna värld, och jag kunde därför bli livrädd + aggressiv. Inget konstigt med det egentligen om man tänker igenom det några varv.

    Jag hade tagit saker och ting i en fel ordning i livet! Följ därför strömmen. Börja inte med kärleken. Kärleken ska komma sist när Du har lärt Dig att leva ensam, när Du har utbildning och eget hem först. INGEN vill ha någon som är desperat, och i sanningens namn så vill inte empatiska Du heller vara fast med någon annan som känns desperat? Att finna kärleken är ett komplement till livet, men det är inte meningen med livet. Jag tror verkligen inte på att Du är psykopat, dessa skulle aldrig erkänt det så som Du har gjort. Dessutom får alla borderline (att man sätts ur balans), kille som tjej, om man sätts ihop med någon 24/7 som inte är rätt för den. Det är just därför som man inte får tvinga fram kärlek, som borderline kvinnor är mycket ökända för att göra.
Svar på tråden Borderline i relationer