Anonym (Löjlig?)

Fri 13 Aug 2021 07:03

186 svar

Min man ska börja gå ut med sin tjejkompis på jobbet, ok?

Min man och hans tjejkompis jobbar tillsammans kontorstider måndag till fredag.

De verkar vara bra vänner och dela samma intresse. Hon har sambo, inga barn ännu.

Vi är gifta och har småbarn.

Har varit i hop i 20 år. Har aldrig direkt haft egna kompisar av motsatt kön. Utan mer gemensamma vänner i såfall.

Men de ska ut nu då hjälpa varandra i träningen efter jobbet, iaf en gång i veckan . Då i form av promenader. Han sa att de skickar bilder på varandra på gymmet i bland. Men bara för att bevisa att man är där. Samt små pratar lite då om just träning.

Han har precis börjat med detta. Han har lite övervikt och tycker visserligen det är jättebra för hans skull att han kommer i väg. Jag gillar ju också ut och gå.

Men kanske tråkigt att bara hänga med mig?

Jag ska vara ärlig och känner mig faktiskt inte så bekväm. Har ni tips på hur jag kan hantera det?

Anonym (Go with them)

Fri 13 Aug 2021 12:43

#21

Följ med på promenaden :)

Anonym (...)

Fri 13 Aug 2021 12:49

#22

Anonym (Löjlig?) skrev 2021-08-13 10:31:09 följande:

Jag har träffat henne och hennes sambo. De har varit här för ett år sen . Kändes fortfarande inte bra efter middagen. Kan inte sätta fingret på vad.

Det började redan då att de skulle ut. Men han avstod när jag berättade hur jag kände. Ett år senare så är vi på ruta ett i gen. Då har de redan hunnit bestämma detta utan att vi pratat först. Han antog väl att det är okej nu få

Magkänsla är oftast subtila signaler på förändringar.

Att man har trevligt alla fyra är inga garantier. Jag vet vissa som tom reser tillsammans med mannens tjejkompis och hennes man. Hon kan vara hemma hos dem när frun jobbar utan att frun bryr sig. En gång hade de precis bäddat sängen när frun kom hem lite tidigare än vanligt..

Anonym (du är inte löjlig)

Fri 13 Aug 2021 13:01

#23

Anonym (Löjlig?) skrev 2021-08-13 07:03:20 följande:

Min man och hans tjejkompis jobbar tillsammans kontorstider måndag till fredag.

De verkar vara bra vänner och dela samma intresse. Hon har sambo, inga barn ännu.

Vi är gifta och har småbarn.

Har varit i hop i 20 år. Har aldrig direkt haft egna kompisar av motsatt kön. Utan mer gemensamma vänner i såfall.

Men de ska ut nu då hjälpa varandra i träningen efter jobbet, iaf en gång i veckan . Då i form av promenader. Han sa att de skickar bilder på varandra på gymmet i bland. Men bara för att bevisa att man är där. Samt små pratar lite då om just träning.

Han har precis börjat med detta. Han har lite övervikt och tycker visserligen det är jättebra för hans skull att han kommer i väg. Jag gillar ju också ut och gå.

Men kanske tråkigt att bara hänga med mig?

Jag ska vara ärlig och känner mig faktiskt inte så bekväm. Har ni tips på hur jag kan hantera det?

Om du inte känner dig bekväm så är det så, fråga din man om han hade känt sig bekväm om du gått på promenader, umgåtts, tränat ihop med en manlig arbetskamrat.

Sen att skicka bilder på varandra på gymmet till en arbetskompis? varför då? För att bevisa att man varit där? Trams, och hade man velat bevisa att man var där hade man kunnat fota lokalerna eller en svettig strumpa men det är alltså varandras kroppar dom skickar?

Och om du gillar att gå ut och gå så undrar man ju varför han väljer att gå ut med sin kvinnliga arbetskamrat istället för med sin livskamrat.
Hon träffar honom på arbetstid och nu ska hon träffa honom på hans fritid också, på en tid som tas av dig och barnen?

Återigen, han hade knappast varit bekväm om det varit omvänt. tala med honom.
Är han bara lite trögtänkt men älskar dig och inte menar något illa så kommer han förstå och lyssna på dina känslor och inse att han inte heller varit bekväm så är det inga problem, om han däremot blir arg, sur eller skriker att du är svartsjuk eller löjlig osv så är det nog hans dåliga samvete och att du kommit åt en öm punkt och då behöver ni ha ett allvarligt samtal.

kjur

Fri 13 Aug 2021 13:07

#24

Anonym (Löjlig?) skrev 2021-08-13 10:31:09 följande:

Jag har träffat henne och hennes sambo. De har varit här för ett år sen . Kändes fortfarande inte bra efter middagen. Kan inte sätta fingret på vad.

Det började redan då att de skulle ut. Men han avstod när jag berättade hur jag kände. Ett år senare så är vi på ruta ett i gen. Då har de redan hunnit bestämma detta utan att vi pratat först. Han antog väl att det är okej nu få

Han visste alltså om hur du kände men nu så skiter han i det och har bestämt med henne utan att höra hur du känner nu?

Fråga hur han tänker, det är ju uppenbart att han beter sig som en idiot.
han är ju medveten om hur du känner men skiter alltså i det nu eller kör över dig.

Anonym (du är inte löjlig) skrev 2021-08-13 13:01:57 följande:

Om du inte känner dig bekväm så är det så, fråga din man om han hade känt sig bekväm om du gått på promenader, umgåtts, tränat ihop med en manlig arbetskamrat.

Sen att skicka bilder på varandra på gymmet till en arbetskompis? varför då? För att bevisa att man varit där? Trams, och hade man velat bevisa att man var där hade man kunnat fota lokalerna eller en svettig strumpa men det är alltså varandras kroppar dom skickar?

Och om du gillar att gå ut och gå så undrar man ju varför han väljer att gå ut med sin kvinnliga arbetskamrat istället för med sin livskamrat.
Hon träffar honom på arbetstid och nu ska hon träffa honom på hans fritid också, på en tid som tas av dig och barnen?

Återigen, han hade knappast varit bekväm om det varit omvänt. tala med honom.
Är han bara lite trögtänkt men älskar dig och inte menar något illa så kommer han förstå och lyssna på dina känslor och inse att han inte heller varit bekväm så är det inga problem, om han däremot blir arg, sur eller skriker att du är svartsjuk eller löjlig osv så är det nog hans dåliga samvete och att du kommit åt en öm punkt och då behöver ni ha ett allvarligt samtal.

Detta håller jag med om, läs det TS

Sen pratar du med din man. Att träna är dessutom en sak men på det ska dom gå på promenader? Något han kan göra med dig som också tycker om promenader.
Ärligt talat hade jag blivit skitförbannad över hans beteende.
Om han inte lyssnat eller struntat i mina känslor hade jag sagt att nähä men då får han vara beredd på att dra ner sina möten med henne till hälften för den andra tiden får han vara hemma med barnen medans jag gör exakt samma sak med en manlig vän. Då kommer det nog låta annorlunda.

Eller så hade jag helt enkelt sagt att jag behöver tänka för att omvärdera vårt förhållande för vem vill leva så.

Anonym (Löjlig?) Trådstartaren

Fri 13 Aug 2021 13:20

#25

Helt rätt. Han vet mycket väl vad jag känner inför detta.

Han erkände i dag att de redan varit ute och gått 2 gånger innan..

men första gången råkade han bara stöta på henne.

I går hade bestämt det, så de träffades när jag jobbade i går på en promenad. Den lilla på 4,5 år passade vår 14 åring.

De har ju redan bestämt sig, eller han.

Han går ut först, och sen frågar om det känns ok.

Så han ju ljugit , men erkänt nu då i efterhand.

Nu vill han vara ärlig med framtida promenader säger han. Han ville Inte berätta om promenera förrän senaste, för han visste att han skulle få ett helvete hemma som han kallade det.

kjur

Fri 13 Aug 2021 13:25

#26

Anonym (Löjlig?) skrev 2021-08-13 13:20:21 följande:

Helt rätt. Han vet mycket väl vad jag känner inför detta.

Han erkände i dag att de redan varit ute och gått 2 gånger innan..

men första gången råkade han bara stöta på henne.

I går hade bestämt det, så de träffades när jag jobbade i går på en promenad. Den lilla på 4,5 år passade vår 14 åring.

De har ju redan bestämt sig, eller han.

Han går ut först, och sen frågar om det känns ok.

Så han ju ljugit , men erkänt nu då i efterhand.

Nu vill han vara ärlig med framtida promenader säger han. Han ville Inte berätta om promenera förrän senaste, för han visste att han skulle få ett helvete hemma som han kallade det.

Dom 'råkar' träffas och fortsätter sen trots att han vet att du inte är bekväm, han lämnar dessutom huvudansvaret för er minsta på er 14-åring för att att han ska ut och gå med henne? INTE OK

Nu är det dags att du slutar känna dig obekväm och blir lite förbaskad, han sätter sina behov över alla andra, han har ljugit för dig och lägger över ansvaret på en 14-åring.

Att han pratar om att han skulle få ett helvete visar att han gjort allt medvetet, och antagligen också att han med stor sannolikhet beklagar sig för henne när dom promenerar osv.

Nej bli förbaskad nu ts och ifrågasätt honom.
Antingen skärper han sig, eller så börjar du göra samma sak eller så kommer du omvärdera ert förhållande - säg till honom att det är dom 3 alternativen han har.

Anonym (du är inte löjlig)

Fri 13 Aug 2021 13:31

#27

Anonym (Löjlig?) skrev 2021-08-13 13:20:21 följande:

Helt rätt. Han vet mycket väl vad jag känner inför detta.

Han erkände i dag att de redan varit ute och gått 2 gånger innan..

men första gången råkade han bara stöta på henne.

I går hade bestämt det, så de träffades när jag jobbade i går på en promenad. Den lilla på 4,5 år passade vår 14 åring.

De har ju redan bestämt sig, eller han.

Han går ut först, och sen frågar om det känns ok.

Så han ju ljugit , men erkänt nu då i efterhand.

Nu vill han vara ärlig med framtida promenader säger han. Han ville Inte berätta om promenera förrän senaste, för han visste att han skulle få ett helvete hemma som han kallade det.

Han har ljugit för dig och skyller på dig att det är ditt fel att han ljugit och nu försöker han legitimera det genom att säga att han nu vill vara ärlig, det är ju uppenbart att han försöker manipulera dig.

Att han sen lägger ansvaret på er 14-åring är inte ok. Ska denne vara begränsad för att pappa vill vara ute och styla med en kvinnlig arbetskollega? Tänk om något hade hänt, er 14-åring hade inte förlåtit sig själv fast skulden ligger på pappan. varför tog han helt enkelt inte med barnen på en promenad, iallafall minsta?

Din man låter inte alls trevlig, han ljuger, han döljer saker, han pratar illa om dig, han struntar i sitt föräldraansvar. Jag hade faktiskt sagt att jag behöver tid att få tänka och åkt bort över helgen till hotell eller mina föräldrar.
Då kanske han hade insett vad han sysslar med, och jag hade inte tagit med mig barnen men gjort klart för honom att om han lämpar över ansvaret på 14-åringen igen och sticker ut så är det sluttänkt och det blir separation direkt. Samma gäller om han beklagar sig för sin kollega. Det får vara någon gräns och din man har gått över den med råge.

Anonym (Nej)

Fri 13 Aug 2021 13:32

#28

Nej helt ärligt hade jag inte tyckt att detta vore okej, är ju såhär det brukar börja vid en otrohetsaffär. Räcker det inte med att dom jobbar ihop en hel vecka? Dom verkar ju gilla varandras sällskap iallafall.

Anonym (Otäckt)

Fri 13 Aug 2021 14:04

#29

Vad läskigt att höra att så många skulle neka sin partner rätten till att ha en kompis av motsatt kön!

Ni som menar på att de kan vända sig till de kompisar de hade innan eller hitta på nå nytt med sin respektive - ibland hittar man en människa som man klickar med på ett annat plan än vad man har med annan kompis/partner och det behöver inte vara nå negativt med det. Vissa människor ger andra något de saknar, energi, glädje etc.

Ni kanske borde arbeta lite mer med er själva kan jag tycka. Om ni är rädda för att er partner skulle göra något sexuellt med det motsatta könet, så beror det på nog mer på vad ni har mellan er, att något inte är bra/saknas/söker något för att man är fast i ett hjul.

Man ramlar inte över en nyfunnen människa och råkar ha sex om man är i ett förhållande som är bra.

Och er partner kommer förr eller senare vara otrogen ändå om er respektive inte får umgås med någon som ni skulle neka.

Jag har väldigt många manliga vänner och min sambo har många kvinnliga och hundkille aldrig neka varandra till att umgås med någon.

Har man en bra och ärlig relation där man pratar och ger varandra det man söker så har man inget att oroa sig för.

TS. Prata med din man och säg hur du känner. Inget blir bättre av att gå i det tysta. Kommunikation är A och O i ett förhållande

Anonym (Löjlig?) Trådstartaren

Fri 13 Aug 2021 14:06

#30

Tack för alla era svar och råd.

Har sagt vad jag tycker nu till han.

Får som svar att jag borde söka hjälp för min svartsjuka.

Det är en helt vanligt vän, bara att hon råkar vara en vän.

Om jag mår så dåligt så kanske det är bäst att bryta

Min man ska börja gå ut med sin tjejkompis på jobbet, ok?

INNEHÅLL