Inlägg från: pinkrain |Visa alla inlägg
  • pinkrain

    BF juni 2022

    hurtänktedunu skrev 2021-12-31 09:29:39 följande:

    Är det den gruppen som inte är dold?

    Jag är med i en grupp med runt 35 personer. Den känns intim och bra.

    Åh så spännande med rul. Jag har inte förrän 24 januari. Känns sent men jag vet inte. 19+2 då.

    Här sa ingen vad dom ville att det skulle vara men alla verkligen alla gissade på tjej. Och det var det ju också. Lite roligt att folk hade rätt.

    Jag är också osäker på rörelser. Har för mig att jag känt dom andra två tidigare men vet inte helt säkert. Denna funderar jag på om jag känner ibland men kan inte säga säkert. Tänker att det beror lite på vårt moderkakan sitter också.


    Nej den dolda gruppen är det inte. Den vill jag gärna vara med i. :) Det är ju mest mina söner som sagt önskan och vänner för min skull tror jag men mer att de har en känsla av än önskan. Min mammas har jättestark känsla och hon hade samma med sönerna. Hon har ofta rätt när hon känner saker men denna gång är osäker då alla nub experter tror pojke. Vi vet förhoppningsvis om 4 dagar nu. :) Jag började känna rörelser i v. 16 men det är mest något på kvällen. Går in i v. 19 på tisdag.
  • pinkrain
    TheSwedishKiwi skrev 2021-12-31 09:15:35 följande:

    Hoppas att ditt RUL går bra och att det blir en flicka som alla önskar. Jag längtar så efter mitt RUL men det är en hel månad kvar! När började du känna rörelser? Jag är visserligen bara i vecka 15, snart 16 men vet inte om det är rörelser jag känner eller om det bara är tarmarna, haha.


    Tack mest sönerna som önskar alla andra är så säkra på att det är en flicka till och med min chef. Alla nub experter tror pojke så det är extra spännande denna gång. :) jag hoppas också på flicka men mest att allt är bra. Jag började känna i v. 16 men är min tredje graviditet. Känner mest på kvällen men inte mycket går in i v. 19 på tisdag. :)
  • pinkrain
    180611 skrev 2022-01-02 21:13:36 följande:

    Hej!

    Öppnade just NIPT-svaret här hemma. Har vetat länge att proverna skulle bara bra och det stämde. I brevet stod också könet. Det stod att vi väntar en pojke till. Vi har två sen tidigare. Visste att jag hoppades på en flicka men blev faktiskt lite ledsen. Vilket känns hemskt!! Jag sörjer absolut inte att det är en pojke i magen. Han är såå välkommen och är säkert den finaste lille killen man kan tänka sig, precis som sina bröder. Men jag sörjer drömmen om att få en dotter. Som jag nu aldrig kommer få uppleva. Det känns så konstigt. Vi har dessutom genomgått ofrivillig barnlöshet med vårt första barn så känns så sjukt att det ska spela roll nu. Men kan inte hjälpa att jag kände mig lite besviken. Även min man kände likadant vilket förvånade oss båda. Tror vi båda hade trott att det skulle vara en tjej. Ja usch man skäms verkligen för sina känslor. Men tänker att nu hinner jag bearbeta detta nån dag och sen blir det fullt fokus på vår lille kille!


    Jag förstår precis!! Jag har två söner och ska på rul på onsdag. Inställd på pojke för att inte bli besviken men kommer ärligt talat bli det ändå. Denna graviditet var helt oplanerad så skulle inte ens ha detta barn vilket gör att jag känner mig ännu mer dum. Extra dum för att jag från början hade så stark känsla på flicka. Helt oförklarligt och många i min omgivning. Men jag tror inte vi kan få flickor. Försöker bearbeta tankarna nu inför. Tillåt dig att vara besviken det är ok.
  • pinkrain

    Är så nervös för att maken inte ska få följa med på rul på onsdag. :( pratade med de och det ändras hela tiden nu då det är så många inlagda på Östra sjukhuset med covid. Fått rådet att maken följer med och vi får veta på plats vad som gäller. Vi har ordnat barnvakt för detta som dessutom är borta från sitt jobb den tiden så känns ju sådär om maken inte får följa med in.

  • pinkrain
    180611 skrev 2022-01-03 17:43:11 följande:

    Hej!

    Jag vill absolut tipsa om att ta influensavaccin. Jag brukar ta det på jobbet då jag är sjuksköterska men kunde inte ta det i december då jag inte var tillräckligt långt gången. Sen insjuknade ena pojken här hemma med hög feber, 40.8 sen blev jag jättesjuk och då menar jag sjuk. Jag fick hög feber runt 39 som inte gick ner ens med Alvedon och som satt i nästan en vecka. Fruktansvärda smärtor i hela kroppen och väldigt trött och förkyld. Jag önskar så att jag hade kunnat vaccinerat mig. Slutade med att alla blev sjuka. Jag och sönerna sämst. Min man som ickegravid klarade av influensan mycket bättre än mig. Vi är ju faktiskt i riskgrupp även för influensa av en anledning. Så tar ni covidvaccin skulle jag absolut ta influensavaccinet. Lycka till!


    Den är extra kraftig i år sa barnmorskan jag pratade med. Jag tar vaccinet imorgon. :) min make och båda söner har varit riktigt dåliga. Alla tre hade över 40 grader i en vecka. Testade sig så inte covid.
  • pinkrain
    180611 skrev 2022-01-05 11:42:54 följande:

    Vi får bearbeta ihop! Blir 3 grabbar här med... Men jag har börjat landa lite i att wow vilken grej ändå. Är ju inte supervanligt direkt! Får tänka att vi fått möjligheten till att forma en familj med pojkar. För mig är det viktigt att det inte blir för grabbigt.

    Men jag förstår absolut känslan. Man har ju dels sina egna drömmar och förhoppningar och dessutom andras. Vet ju att alla andra hoppades på tjej. Vi har valt att inte berätta för omgivningen än för att hinna landa lite själva.

    Det jag sörjer är mest att inte få återse/spegla min egen barndom lika mycket. Likadant att aldrig få möjligheten till att bli mormor. Dessutom tror jag att det hade varit nyttigt för våra pojkar att växa upp med en tjej med. Men nu är det jag som får vara den personen. Får helt enkelt göra mitt bästa?

    Hur känner du?


    Jag bröt ihop på kontoret och fick åka hem. Jag är besviken och ledsen och allt möjligt just nu. Ville också ha en tjej till familjen, att kunna bli mormor osv. Min make år också besviken. Var ju inte planerat heller blev gravid på p- piller. Valde att behålla. Alla känslor idag verkligen.
  • pinkrain
    180611 skrev 2022-01-05 11:54:09 följande:

    Förstår sig så väl! Har också varit och är väldigt ledsen! Gråt ut och tillåt dig sörja! Vi fick reda på detta i söndags och det känns lite bättre nu. Men det är faktiskt riktigt jobbigt. Ta hand om dig och hör av dig om du vill prata.


    Tack snälla. Var eran trea planerad? Hur gamla är sönerna? Mina söner är 8 och den andra 5 nu i feb. Min make är lika besviken och ville inte ens vi skulle behålla från början så extra tungt allt. :( han sa igår att han har svårt att känna glädje så blev bara värre allt. Jag tänker hemska tankar att hag ångrade att behålla och sånt dumt. :(
  • pinkrain

    Jag har bara gråtit några timmar idag. Så konstigt skulle inte ens ha ett barn till. Men det blev min extra chans till dotter. Sen tycker jag det är skillnad över att vara besviken på ett kön man aldrig kommer uppleva. Även om känslan kan vara stark hos andra kommer vi med tre söner aldrig få uppleva en dotter. Det är en stor sorg för mig. Jag vet att jag inte hade känt samma sak om jag haft en dotter, tror inte det iaf. Jag var inte ledsen över en andra son men är jätteledsen nu över en oplanerad trea som inte blir en dotter. Jag kan inte ens förställa mig mamma till tre söner men kommer ju bli det. Jag har googlat fel på rul, fast jag själv såg snoppen. Helt orimlig med andra ord.

  • pinkrain
    180611 skrev 2022-01-06 22:37:48 följande:

    Log lite här nu. Ändå tacksamt att höra att fler beter sig orimligt. Tack för det. Jag känner så igen det. Kände inte så efter 2 pojkar. Men det skrämmer mig med 3. Av någon anledning. Vet inte varför men jag får för mig att det då automatiskt blir svårhanterligt och att de alla ska skapa kaos. Vilket är konstigt för vi har otroligt fina pojkar som alla kommenterar hur lugna, fina och kärleksfulla dem är. Det sjukaste av allt är att vi ändå medvetet försökte få ett barn till där vi vet att det är 50/50 på vilket kön det blir ungefär och ändå blir vi båda totalt chockade. Jag har inte haft nån känsla med vilket kön det var i magen med dem andra men nu så skrek hela kroppen tjej. Är nog därför jag har så svårt att lita på svaret...Läste nånstans att det kan vara så att det ligger kvar kopplingar från tidigare graviditeter som kan förvilla NIPT. Då jag fick ett missfall strax innan jag blev gravid med bebisen som nu ligger i magen så drar det såklart igång orimliga tankar om att det mot alla odds ska visa sig vara en tjej på RUL. Så ovärdigt!


    Mina söner bråkar rätt mycket. Så undrar faktiskt hur jag ska orka med en till. Jag ångra lite att jag valde behålla för rädslan för hur det ska bli. Maken ville ju inte ha fler så känns som allt hänger på mig nu. :( sen är ju mina söner fina med empatiska och så jätteglada för syskon sa hejdå till bebisen innan jag skulle åka idag. Jag hade också en jättestark känsla att det var en flicka redan när jag såg att jag var gravid. Det bidrog till att jag valde behålla. :( Jag funderar på att göra ett tul för att få det bekräftat igen att det är en pojke kan inte riktigt ta in det. Hjärnan är konstig.
Svar på tråden BF juni 2022