Legat med få?

Får jag fråga varför du tycker att det är bra att hon pushar? Vad tänker du att det ska leda till?

Vadå. Jag känner mig sjukt dålig.

Jag hade haft sex med 3 personer när jag träffade min partner. Vad är felet med mig få när tjejer undrar vad felet är när man legat med 11.

Nämen se där.. Jo knäpp är han definitivt. Tror definitivt att han trivs i sin offerroll. Det är märkligt hur självdestruktiva folk kan vara om de får stå och stampa i sina issues tillräckligt länge.

Visst du pushar lite, men jag tycker att det är bra att du gör det. Precis som du säger så verkar han ju vara van vid att alla dansar efter hans pipa. Han lär ju inte ändra sig vad du än säger, men han gav ju ändå lite svar, störda svar, men dock svar. Men ja jag tänker mig att t.o.m en 6-åring skulle kunna ge vuxnare svar än vad han gör.

En som resonerar som han gör har jag svårt att se med ett stort umgänge, men visst kan det vara så att han har en samling vänner som mot alla odds accepterar hans sätt.

Man kan spekulera i vad han har för problematik. Det finns något som heter Schizoid personlighetsstörning (även kallad "the loner syndrome", och har inget med schizofreni att göra trots namnet), han stämmer in på ganska många kriterier där, alternativt Avoidant disorder. Bipolär och/eller covert narcissistiska drag är en annan möjlighet.. Svårt att veta, han hade nog mått bra av en ordentlig utredning, men det lär knappast hända..

Det är lite tragiskt att se en människa på 44 år som är så fullständigt clueless. Hade han varit lycklig och tillfreds i sin ensamhet så fine, men det verkar han ju inte vara. Han känns överlag självdestruktiv.

Absolut ingenting är fel med dig.

TS menade väl mer att den här killen är 44år och levt som singel typ hela sitt liv. Jag vill inte påstå att 11st är lite, allt beror ju på hur ens liv ser/har sett ut, men jag förstår var hennes fråga kommer ifrån med tanke på killens bakgrund. (han har alltså haft sex mindre än en gång vartannat år i snitt, räknat från det att han blev myndig)

Gissar att du var betydligt yngre när du träffade din partner? Så 3 stycken behöver inte vara extremt få i ditt fall.

Jag var 28 år. Det blir inte många per år det.

Jag försökte få till det fler ggr men det gick inte.

Tror jag med, känns som han vill bevara sig själv som otroligt mystisk på nåt vis. Eller så är han labil som attan i det senaste jag skrev ser jag någon som håller på att tappa det totalt.., och jag vet att jag låter elak, men jag skiter faktiskt i det.

Jag tror han är lite kameleont, han kanske är supergullig mot sina kompisar och flinar upp sig såpass att ingen skall misstänka något. Någon problematik har han ganska uppenbarligen och säkerligen något bakomliggande . Han som alltid sagt att han aldrig brusar upp, aldrig tappat det osv. Jag känns ju som ett under av lugn trots att jag har lätt att tappa tålamodet och bita ifrån? men jag presenterar mig inte som en lugn person som sällan tappar det. Han fortsatte diskutera trots att jag tyckte vi kunde höras ikväll eller nåt då jag var lite upptagen. Så helt plötsligt känner jag mig lite pressad och utskälld. Och diskussionen liknar något som sker mellan 2 barn. Samtidigt tappar man ju lite respekten för människan?.

Här är det sista efter jag sagt att jag var upptagen under dagen

Han: Klart som fan jag blir hispig när du aldrig ger dig.

Jag: Att nån genuint brydde sig om dig är inget att bli hispig över.

Jag tror helt opsykologiskt att det där är något som finns hos sig själv som blir jobbigt när jag undrar, som du skyddar och som blev kämpigt nu. Och vad det är vet bara du. Så, nu cyklade jag nog av vägen ordentligt ????

Vi hörs ikväll eller nåt, men du kan ju fundera lite?för jag tror inte jag är haken här.

Han: Du kunde inte låta bli alltså? Sluta analysera mig snälla.

Jag: Det gör jag inte, jag sa vad jag tänkte och kom fram till. Precis som du får.

Han: Tyck och tro vad du vill, man kan du snälla låta bli att skriva det till mig? Jag är inte intresserad av det, trodde det framgått nu.

Jag: Visst, det var som sagt min tanke när jag analyserade vad jag skrivit till dig. Men jag kanske inte får reflektera över mig själv heller

Han: Det får du, men varför måste det här bli en terapichat? Jag vill inte!

Jag: Jag berättade vad jag kom fram till, gentemot mig själv. För jag ser inga konstigheter i det jag skrev. Mest omtanke? om nån som inte verkar ha det så enkelt just nu. Så det var ingen terapi för dig. Det får du ta med din psykolog. Nu kom kattköparna

Han: Tack. Jag upprepar - jag vill inte prata om problem, vare sig dina eller mina. Jag vill inte prata om hur jag mår, varför jag är som jag är, vad det beror på, hur länge det är så. Är det ok? Jag har ingen som helt jävla ork till det och jag önskar att du bara kan respektera det och sluta direkt.

Jag: Nu får du nog läsa vad jag skrev. För jag skrev inte om dina problem eller mina. Lugna ner dig, vad är det med dig?

Han: Du berättade om vad du kom fram till gentemot dig själv, jag vill inte höra det. Detta ska inte vara terapi på något sätt. Jag vill inte prata om problem eller varför saker är på ett eller annat sätt. Kan du respektera det eller inte? Ja eller nej? Läs igenom allt i de två senare chattarna och gör tvärtom, sluta fråga mig en massa saker.

Jag: Jag frågade dig faktiskt inget alls

Han: Du frågade inget om hur ofta jag har sån perioder? Hur långa de är? Om jag är manodepressiv?

Jag: Jo det frågade jag i början?av ren omtanke. Men du väljer att se allt som det mest negativa av allt. Lugna ner dig lite?jag tror kanske att ingen mer än du tar ditt mående på samma extremt privata nivå som du gör. Men när du berättar att du stänger in dig i perioder och kommer att försvinna är det Väl inte så märkligt att man undrar?vad jag ska förvänta mig. Om du försvinner ett halvår eller en vecka?

Å sen svimmade han nog. Jag själv känner mig helt slutkörd iaf. Och jag skrev säkert många fel, men vaffan.

Jag är 27 och har legat med två, mitt ex och min nu sambo, den finns ingen siffra om hur många man ska eller inte ska ha legat med. Det betyder verkligen ingenting.

Tycker inte att man kan tvinga sig till closure, inte i förhållanden och verkligen inte i TS situation. När ena parten tydligt sagt att det är nog, då är det nog. Man passerar i mina ögon en gräns när man tvingar på någon annan oönskade konversationer. Jag utgår inte heller från mig själv, utan en människas rätt att få bli lämnad ifred, oavsett hur knepig man än är. Tackar dock för förklaringen, undrade verkligen