Otrogen igen...?

Rättelse: menar absolut inte tråden i sig är av lågvattenmärke! Endast okvädesorden som här haglar tätt av viss skribent...  Ämnet i sig är intressant.

Ha ha ha. Ha ha ha.

Jag har tappat lusten. Jag kan men vill inte. Den ursäkten har jag inte hört sedan tioårsåldern eller tidigare.
Du har inga exempel för att det inte finns några helt enkelt. 

Du citerade mig. Inlägget jag svarade på var citerat i det inlägget. Det löd:

"Säger mästaren på ordvrängning, halmgubbar och fokusskiftande 

Skuldbeläggning är en naturlig konsekvens av handlingar. Gör man dumma saker kommer de drabbade givetvis hålla dig ansvarig för det."

Det är alltså inte jag som dragit in begreppet här. Då kan jag inte ställas till svars för det, som du ville ha det till.

Om man inte riktigt förstår strukturen på forumet eller hur citat fungerar borde man kanske tänka efter innan man beskyller eller totalt feltolkar dem?

Skrattar bäst som skrattar sist.

Som jag ser dina inläggs kvalitet just nu (med tidigare undantag i tråden) tycks du närvara på Familjeliv med avsikt försöka provocera fram känslomässiga svar, kreera missförstånd, skapa grogrund för gräl eller inleda ofruktbara diskussioner = Nättroll agerande. Det gäller tillsammans med samtliga deltagare du utbyter dina åsikter.

Av den orsaken undrar jag varför jag ska lägga ned något krut på att besvara din frågeställning till mig? Sidoämnet du lägger fokus på formalia, drivs in absurdum bortom rimlig fason. 

Deltar personligen i tråden främst som bollplank till trådskaparen "Bitter" i händelse om killen kikar in. Hur försöka återskapa skadade förtroenden i samband med otrohet? ?? resonerar gärna i en konversation tillsammans med TS. Min erfarenhet där är verkligen något jag själv kan relatera till även om jag inte sitter inne med alla svaren. Vid närmare eftertanke ett nytt ämne för ytte3rligare trådstart kanske eller ryms det här?    

Vad kan man göra för att få någon som tvivlar på en att sluta känna tvivel? 

(Snacka om att sidsteppa ämnet, undvika konkreta svar och dubbelpoängtera. "In absurdum" och "bortom rimlig fason" har, mer eller mindre, samma betydelse. Ska jag tolka detta som dubbelnegation?)

P.S. Mig är det egalt om jag skrattar först eller sist. Jag tackar för för att du bjuder på dig själv och skrattet det medförde. D.S.

Planerad tur med fina lögner som du verkar tro på 
skilj dig 
om du inte sitter fast 

Som sagt skapar du tillsammans med mig "förvirring" i din närmast tvångsmässiga fixering i formalia frågor. Den diskussionen finner jag knappast fruktbar att delta i här på FL. Varför inte passa på att beklaga den språkliga nivån på dagens högskolestudenter? 

Beskriv gärna med egna ord hur jag sidosteppar ämnet när jag i första hand väljer vända mig till TS? 

Exakt. Du kan tolka "in absurdum" och "bortom rimlig fason" som en dubbel negation - min språkliga specialitet när jag betonar något för mig väsentligt. Sen må den vara grammatisk fel.

P.S. Säkerligen är du bekant med talesättet 'skrattar bäst som skrattar sist'. Varsågod till den glädje som lockade fram ditt genuina skratt. Den bjuder jag villigt på. För egen del drog jag som nämnts på smilbanden när du uppfann dina smeknamn på skribenter. Emellertid gillar jag individernas opinions mycket som nämndes. D.S.    

Vad kan man göra för att få någon som tvivlar på en att sluta känna tvivel? 

Bara vi i tråden för tillfället varför jag försöker mig på bemöta din fråga...

Basic i processen skapa nytt förtroende handlar om det privata som delas med den det berör. Här gjorde definitivt TS's fru/partner gigantiskt övertramp på festen där hon skröt om sin orgasm efter sin otrohet med annan man/partner. Tummade i offentligt vänskapssammanhang på parets integritet i känslig fråga.

Hur ser specifikt din partners tvivel ut?

Sägas kan att arbetet med att återskapa tilliten efter de lögner som i princip alltid uppstår i samband med otrohet som sagt inget är man gör i en handvändning, men det går att bygga upp en ny trygghet även om det krävs mycket av den otrogne. Bedragaren kan inte bara säga "vi vänder blad och går vidare" om den bedragne inte klarar det. Då hamnar paret i en återvändsgränd. Någon sade till mig att "otrohet spränger broar" och det är alltså upp till den bedragne att bestämma om personen vill satsa och bygga dem på nytt. Det går att förlåta mycket men vissa saker inkräktar på kärleken. Otrohet är en sådan sak. I arbetet handlar mycket om ömsesidig kommunikation.. Transparens och en ny öppenhet rekommenderas som berörts, det får inte finnas hemlighetsmakeri kring dina göranden. Med risk för din upplevelse av "ordbajs" inför resonemanget här vill jag spalta ett par konkreta punkter till dig. Tyck gärna till om dem.

- Jobba på närheten i vardagen och till fest. Återskapa närhet i relationen.
   Avsett tid och utrymme för samtal, närhet och bistå mer praktiskt i hemmet. 
-  Skippa alla hemligheter.
-  Var helt öppen och tala om sanningen gällande otroheten.
    Vad den stod för hos just dig. Besvara din partners alla "varför" frågor.
-   Påvisa rent praktiskt att relationen med älskarinnan är över.
    Relationer med älskarinnan/älskaren måste genast avslutas innan jobbet
    med att rädda relationen kan ta vid. Undantaget handlar om ni kommit 
    överens om och båda två lever i en ömsesidig "öppen relation". Då läggs
    samtalen upp annorlunda ifall någon givit sidopersonen sitt allt.

Fint. Vad av detta får en tvivlare att sluta tvivla?

Vad i det här bör inte ingå i ett förhållande ö.h.t? Om det inte gör det är det sällan den ena partners fel? Det är väl till och med så att många otrogna saknar detta från sin partner och det är anledningen till att de söker det någon annanstans?
(Måste ju fråga vad du menar med bistå mer praktiskt i hemmet? Är det något anekdotisk du projicerar? kan man utgå från att någon som varit otrogen inte gör det? Och, i så fall, hur får det någon att tvivla mindre?)

På vilket sätt hjälper det att veta exakt hur och varför? På vilket sätt tvivlar någon mindre av att grotta in sig i detaljer och ta upp det ideligen? 

Tvivlet, grubbleriet, svartsjuka och ältandet ligger hos tvivlaren. Endast denne kan hantera det. Precis som med alla tankar och känslor. Det här är 1.01 i alla typer av terapi. 

Inget förhållande mår bra av att det ligger ett moln av tvivel., osäkerhet, svartsjuka, tillitsproblem etc. mellan partners. 

Eller att tilliten förstörs av ett suspekt beteende.