• Jaegermeister

    När livet inte blev som tänkt

    Ända sedan jag blev oplanerat gravid har jag varit lycklig men min sambo tvärtom. Vi har varit tillsammans i 10 år och är inte superunga. När jag märkte hans missnöje över att bli pappa så gav jag honom alternativet till abort flera gånger men det vägrade han. Så nu har vi köpt hus och det är dags för förlossning när som helst. Nu sitter jag här och har gråtit i en halvtimme, undrar om allt var ett misstag. Han blir bara mer och mer sur och har fastnat i en pessimistisk spiral. Nu har han fått för sig att vår ekonomi kommer rasa och att "allt kommer gå åt helvete" som han säger. Han målar upp framtida scenarion och tänker bara katastroftankar. Han har skapat ett problem av ett icke-problem. Vår ekonomi är bra, båda har fasta heltidsjobb och har en del undansparat. Nu sticker det plötsligt i hans ögon att det är jag som har dragit in mest pengar men vad spelar det för roll? Mina pengar är hans pengar. Vi är ett team som bor under samma tak. Idag fick han ett utbrott över att jag har lyckats vara mer ekonomisk än honom och jag fattar ingenting? Jag köper aldrig saker till mig själv i princip utan lägger pengarna på oss och huset. Vad spelar det för roll då vem som har "mest"? Jag föreslog ett gemensamt konto där vi lägger ihop allt men då blev han ännu mer arg och känner sig beroende av mig då och att jag blir hans "gode man". Alltså jag orkar inte bråka om detta, speciellt inte när jag är höggravid för det är så banalt. Han kallade dessutom vårt barn i magen för"en utgift i 18 år". Där brast det för mig, jag har haft en supertuff graviditet och kämpat i 9 månader, hittat lösningar på allt och försöker tänka positivt men han ser bara vår son i magen som en enda utgift. Inget känns kul längre och min energi håller på att dö ut. Jag är glad över hus och barn men han kunde ju ha sagt ifrån ordentligt från början att han inte ville detta.... Jag har aldrig tvingat honom. Känns hemskt att behöva separera i framtiden och riva upp allting för barnet när vi har det så bra egentligen. Men jag orkar inte leva såhär om det ska fortsätta :(
  • Svar på tråden När livet inte blev som tänkt
  • skolios
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 11:45:21 följande:
    Jag har precis börjat få värkar nu och försöker hitta kraft inför förlossningen men han drog igång en diskussion mitt i allt detta som jag fick bemöta. Just nu är det jag som får stötta honom fast det är jag som är mitt i förlossningsfasen, orkar inte....
    Vi kommer ingen vart, försöker prata lugnt med honom men han blir bara arg och defensiv och provoceras av av hur jag tänker. Han sa nu också att han inte ville ha barn och att han inte ens gillar barn. Det kunde han ha varit tydlig med från början känner jag. Just nu vill jag bara hoppa nedför trappen så slipper han detta bekymmer. 
    Nä detta var det värsta jag hört. Så elak som din sambo är just nu är inte acceptabelt. Det går inte att förlåta. Jag ger dig all styrka jag kan så att du kan få en bra förlossning.
  • Haipodai
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 11:45:21 följande:
    Jag har precis börjat få värkar nu och försöker hitta kraft inför förlossningen men han drog igång en diskussion mitt i allt detta som jag fick bemöta. Just nu är det jag som får stötta honom fast det är jag som är mitt i förlossningsfasen, orkar inte....
    Vi kommer ingen vart, försöker prata lugnt med honom men han blir bara arg och defensiv och provoceras av av hur jag tänker. Han sa nu också att han inte ville ha barn och att han inte ens gillar barn. Det kunde han ha varit tydlig med från början känner jag. Just nu vill jag bara hoppa nedför trappen så slipper han detta bekymmer. 
    Säg till honom att dra. Säg bara till honom att gå så du får göra detta i fred. Föda barn är det bästa som finns, han ska inte förstöra detta. Ring din mamma, vän eller någon annan som kan stötta dig i förlossningen - eller var själv. Allt är bättre än att ha honom där. Säg "du beter dig fruktansvärt och jag vill att du ska gå om du inte ändrar ditt beteende." Exakt så. När han inte ändrat sitt beteende säger du "jag vill att du går nu.". Tror du att du kan göra det TS? Tycker synd om dig!! Hans beteende är oacceptabelt!!!
  • Jaegermeister
    Haipodai skrev 2022-05-22 17:18:11 följande:
    Säg till honom att dra. Säg bara till honom att gå så du får göra detta i fred. Föda barn är det bästa som finns, han ska inte förstöra detta. Ring din mamma, vän eller någon annan som kan stötta dig i förlossningen - eller var själv. Allt är bättre än att ha honom där. Säg "du beter dig fruktansvärt och jag vill att du ska gå om du inte ändrar ditt beteende." Exakt så. När han inte ändrat sitt beteende säger du "jag vill att du går nu.". Tror du att du kan göra det TS? Tycker synd om dig!! Hans beteende är oacceptabelt!!!
    Lite så jag känner. Vi fick åka in till förlossningen för en kontroll men jag fick mest skämmas över hans beteende, han gjorde sig nästan osams med barnmorskorna på grund av sin attityd. Jag märkte att de reagerade väldigt kraftigt. Känner inte alls igen den mannen jag blev kär i, plötsligt är han liksom borta.
  • Haipodai
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 21:10:21 följande:
    Lite så jag känner. Vi fick åka in till förlossningen för en kontroll men jag fick mest skämmas över hans beteende, han gjorde sig nästan osams med barnmorskorna på grund av sin attityd. Jag märkte att de reagerade väldigt kraftigt. Känner inte alls igen den mannen jag blev kär i, plötsligt är han liksom borta.
    Men vad säger han när du säger att du inte vill ha med honom? När du ber honom dra?
  • Jaegermeister
    Haipodai skrev 2022-05-22 21:32:01 följande:
    Men vad säger han när du säger att du inte vill ha med honom? När du ber honom dra?
    Grejen är att jag är så beroende just nu .. har ingen annan att få hjälp av.
  • skolios
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 21:10:21 följande:
    Lite så jag känner. Vi fick åka in till förlossningen för en kontroll men jag fick mest skämmas över hans beteende, han gjorde sig nästan osams med barnmorskorna på grund av sin attityd. Jag märkte att de reagerade väldigt kraftigt. Känner inte alls igen den mannen jag blev kär i, plötsligt är han liksom borta.
    Men oj. Vad hände med barnmorskorna? Vad hände egentligen inne på förlossningen?
  • skolios
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 22:17:19 följande:
    Grejen är att jag är så beroende just nu .. har ingen annan att få hjälp av.
    Har du ingen i familjen eller nån vän? Fick ni åka hem från förlossningen igen? 
    Kanske du borde ringa till förlossningen, förklara hur du har det just nu och berätta att du funderar på att föda ensam. Fråga om de har några rutiner för det på förlossningen, hur brukar de göra ifall någon som är ensam kommer in för att föda. Finns det någon hjälp eller extra stöd att få från deras sida.
  • Jaegermeister
    skolios skrev 2022-05-22 22:49:29 följande:
    Men oj. Vad hände med barnmorskorna? Vad hände egentligen inne på förlossningen
    Han ville inte vara där vilket de ifrågasatte och han blev sur. Dessutom uttryckte han vissa konstiga åsikter och försökte bestämma över huvudet på mig, svarade åt mig när de frågade saker specifikt till mig osv.
  • Seven Costanza

    Usch vilKen jobbig sits! Hoppas att han har tagit sig samman nu eller att du har hittat någon annan som kan följa med och stötta dig! Du skrev ju att folk ringer och frågar hur det går med graviditeten, finns det någon av dem som du kan fråga? 

  • Haipodai
    Jaegermeister skrev 2022-05-22 22:17:19 följande:
    Grejen är att jag är så beroende just nu .. har ingen annan att få hjälp av.
    Låter dock som att han inte hjälper till ett endaste dugg, snarare tvärtom. Så varför behöver du honom? Stå upp för ditt värde, sätt ner foten och be honom dra.
Svar på tråden När livet inte blev som tänkt