Barnarbete?

Bara för att barnet ler betyder det ju inte att det är okej eller en trygg situation, eller att det inte kan bli en otrygg situation. Som andra sagt får inte ens barn/ungdomar som är 15 år ansvara för kassan, än mindre någon som är 11-12. Självklart ska man ifrågasätta sånt här. 

Hade ts varit orolig på riktigt hade hon missat bussen, stannat kvar och pratat med föräldern eller åtminstone kontaktat föräldern efteråt. 

Jag jobbade på det sättet när jag var liten, från ca nio års ålder. Hjälpte till lite grand i rörelsen. Kunde rutinerna. Sålde. Tog betalt.

Varför tror du att ungen inte kan vara barn för det?

För egen del var det bara kul och upplyftande att bli betrodd med en sådan "allvarlig" uppgift.

Barnarbete är barn som utomlands sliter i fabriker eller gruvor hela dagarna. Inte att hjälpa mamma en stund(vilket är både vanligt och nyttigt) Du får nog ta och anmäla mig och maken också när du ändå är igång. Vår tioåring älskar att "jobba" på pappas jobb. Ibland lämnar maken rummet och dottern har då både lyckats lägga beställningar och ta emot leveranser på egen hand. En gång tog hon till och med emot kommunens hälsoinspektör och började gå igenom registret med honom

MEN då är ju den relevanta frågan: Tyckte TS att detta var olagligt? Det är ju först då som lagligheten avgörs ...

Precis! Det är min erfarenhet också! Det finns numera barn som vet ingenting om hur man jobbar eller hur man pratar med folk. Det är inte för tidigt att få en första insyn i hur världen fungerar. 

Men det är ju skillnad med barn som får hjälpa till och lära sig hur allt fungerar när föräldern är där och att barnet får jobba ensam och ha allt ansvar själv. Det räcker ju med att det kommer in någon som vill köpa cigaretter och vägrar visa ID så kan det bli en väldigt obehaglig situation för barnet. 

En unge mitt ute i ingenstans i nån liten byaffär "vaktar" lokalen medan föräldern är iväg en stund och lyckas till och med ta betalt av en kund, men det ska anmälas till soc för "barnarbete" och man förfasas över den extrema rånrisken! Nej nej nej, ägna er åt något vettigare istället för att leka minipoliser.

Exakt, särskilt med tanke på den stora oron för att ungen skulle bli rånad. Är man orolig på riktigt så lämnar man inte ett barn ensamt i en utsatt situation. Fattar man nånstans undermedvetet att det ändå är en ok situation, även om man moraliskt inte håller med, så tar man sin buss hem och startar en gnälltråd på FL.

Anmäla till soc att en unge var ensam i en liten affär på landet medan föräldern gick ett ärende? Nu får det faktiskt vara nog med den här anmälningskulturen i det här landet faktiskt. Jag blir snarast avundsjuk på det barnet för förutsättningarna för att växa upp till en duktig och driftig individ är långt bättre än de var för mig som curlades hela tiden. Visst hade ett rån kunnat ske, men hur stor var den risken under den korta tiden och ute på landet? TS, du måste faktiskt slappna av.