• Fröken Allvar

    Bo kvar i förorten eller flytta från stan

    Jag är uppväxt i förort och trivs fortfarande, men det finns orosmoln. Främst våldet. Förorten ligger i en växande storstad och det byggs hela tiden fler bostäder, och därför blir vi också hela tiden fler som bor här. När jag växte upp var förorten en sömnig, nästan lantlig miljö, men nu är det nästan som att vara inne i stan. På många sätt är det härligt med allt liv, och jag har så många minnen här. Men jag funderar på att flytta härifrån innan det blir ännu mer folk. I så fall kommer jag antagligen inte att kunna flytta tillbaka till något likvärdigt, då bostäderna antagligen kommer att öka i pris på sikt. 
    Jag undrar om det finns någon annan som gått i samma tankar, eller gjort verklighet av dem? 

  • Svar på tråden Bo kvar i förorten eller flytta från stan
  • Fröken Allvar

    Området var besjunget redan på nittiotalet av människor jag kände till redan då. Med besjunget menar jag att det fanns låttexter om betongen i området. Inte var jag rädd för dem som sjöng! Jag vill inte vara rädd nu heller, men det är ju fakta att människor som bor i området döms för mord. Men det bor morddömda i hela landet. Jag har inte mitt hem i hela landet.

    Förstår att valet var lättare där med sommarstugan, det låter som det löst sig på ett bra sätt för dig. 

  • Anonym (Process)
    Fröken Allvar skrev 2022-10-19 15:06:46 följande:
    "Jag dagdrömmer ibland om att sälja loss hus och flytta, inte här och nu, utan när barnen blir större. Särskilt när man här helikoptrar många nätter på rad, så känns det orimligt att bo här. Samtidigt så finns det en oerhörd trygghet att bo nära stora sjukhus, universitet, kulturutbud, kollektivtrafik osv. Upplever man att man inte passar in finns goda möjligheter att hitta andra sammanhang."

    Det här sammanfattar mer eller mindre exakt hur jag resonerar, med fördelar och nackdelar, förutom att jag inte äger något hus att sälja då.

    Så himla knivigt. Men det finns väl andra sjukhus, annan kollektivtrafik, annan kultur och andra universitet. Däremot det där med sammanhang, det är nog svårare att bygga nytt på mindre ställe. Därför vill jag inte flytta för långt, just för att kunna behålla kontakt. Men sen kanske man hamnar utanför ändå. Har hänt mig tidigare i livet då jag bott på annan ort. Men just den erfarenheten gör väl att jag lockas av det lugn jag minns att jag upplevde då. 

    Men för dig, var det så att det liksom räckte med två år och nu bor du hellre i storstadsförorten, tolkar jag dig rätt då? 
    Självklart finns det upplevelser, kultur, kollektivtrafik på andra ställen. Och andra jobb. Jag tänker "bara" att det finns fördelar i staden kring att det faktiskt är stort som inte finns någon annanstans.

    Gymnasiet och universitetet och yrkeshögskolorna så nära. Möjlighet till många arbetsgivare. Många gym, många sammanhang. Vana av folk att knyta kontakter.

    För min egen del, så var att bo två år på en väldigt liten plats en förutsättning för att inse vad som faktiskt finns och inte finns där jag bor nu. För min del så tänker jag att man ska få livspusslet att funka och platsens förutsättningar är vara en del.

    Jag tänker att alla letar efter bra boenden och det är viktigt att faktiskt titta ordentligt på hur smidigt det är att ta sig från en plats till en annan. I bland är det snabbare att åka från grannstaden än från förorten och då är det ju så att folk faktiskt vill vi i den lilla grannstaden. Har du råd att matcha det?
  • Fröken Allvar
    "För min egen del, så var att bo två år på en väldigt liten plats en förutsättning för att inse vad som faktiskt finns och inte finns där jag bor nu. För min del så tänker jag att man ska få livspusslet att funka och platsens förutsättningar är vara en del" .

    Tack, det var svar på min fråga. 🙂
  • Anonym (Skogen)

    Uppvuxen i ett samhälle, bott flera år i tre större städer. Den sista i ett getto. Och jag blev nästan bokstavligen tokig!! Bestämde mig för att flytta vart som helst på nån mindre ort. Blev ett litet större samhälle söderöver. Trivdes. Sen en stor by, Trivdes. Som gift köpte vi en gård och bor nu i en by med under 10 invånare. Längsta tiden jag bott på samma ställe och kunde inte trivas bättre! Solig

  • Fröken Allvar
    Anonym (Skogen) skrev 2022-10-19 17:43:56 följande:

    Uppvuxen i ett samhälle, bott flera år i tre större städer. Den sista i ett getto. Och jag blev nästan bokstavligen tokig!! Bestämde mig för att flytta vart som helst på nån mindre ort. Blev ett litet större samhälle söderöver. Trivdes. Sen en stor by, Trivdes. Som gift köpte vi en gård och bor nu i en by med under 10 invånare. Längsta tiden jag bott på samma ställe och kunde inte trivas bättre!  // Solig


    Det låter ju väldigt fint, att du hittade hem i en så liten by.  Jag tror inte att jag skulle klara av att byta bort min anonymitet, och service skulle jag sakna, men annars hade jag nog uppskattat lugnet nära skogen. Jag som bor i en förort blir nyfiken på vad du blev tokig på när du bodde i stora staden. 
  • Anonym (Skogen)
    Fröken Allvar skrev 2022-10-19 17:58:29 följande:
    Det låter ju väldigt fint, att du hittade hem i en så liten by.  Jag tror inte att jag skulle klara av att byta bort min anonymitet, och service skulle jag sakna, men annars hade jag nog uppskattat lugnet nära skogen. Jag som bor i en förort blir nyfiken på vad du blev tokig på när du bodde i stora staden. 
    Jag bodde som sagt i ett getto. Även om det är ännu värre idag var det tillräckligt illa redan då. Jag gick väldigt ogärna ut kvällstid. Grannen ovanför var knarkare och bedrev verkstad på nätterna. Hela nätterna med såg, verktyg och hammare! Tog många månader att få honom vräkt. En annan gång satt det en man med en yxa i trappuppgången bredvid. Mitt emot eldade de ett par gånger i brevinkasten. Och lite ditt och datt liknande. Otryggt helt enkelt. Krävdes ändå buss eller att cykla långt för att komma till centrum. 
    På den orten jag flyttade till sen bodde jag centralt och kunde gå överallt. Och hade ändå naturen inpå knuten. Även här har vi närmare servicen än vad jag hade när jag bodde i gettot. 
    Jag mår bättre till både kropp och själ med "inget" folk runt mig, natur och lugn och ro. Man lär känna folk på ett annat sätt här. Man hjälps åt, vi får älgkött av grannen och barnen stortrivs med djur och natur. Det är dock inte för alla. men det finns ett mellanläge där man slipper städernas värsta avarter och får både mer lugn och trygghet, men ändå nära till det man behöver.
  • Fröken Allvar

    Yxa och verkstad och eld i brevinkast låter inte riktigt klokt. Jag hade inte vågat sova hemma. Här är det den bästa stämning jag haft i något hus, i alla fall för mig. Trevligt, alla hälsar, ändå anonymt. 

    Det du beskriver låter som rena drömmen men jag vill ändå bo i en stad. 

  • Anonym (Skogen)
    Fröken Allvar skrev 2022-10-19 18:37:14 följande:

    Yxa och verkstad och eld i brevinkast låter inte riktigt klokt. Jag hade inte vågat sova hemma. Här är det den bästa stämning jag haft i något hus, i alla fall för mig. Trevligt, alla hälsar, ändå anonymt. 

    Det du beskriver låter som rena drömmen men jag vill ändå bo i en stad. 


    Efter ytterligare en anmälan till bostadsbolaget bankade grannen på min dörr och skrek. Men den var ju låst så det hade han inget för. Skulle tro han fick en "betald" etta ett tag framöver pga knarket.

    Du vill nog ha ett mellanting mellan förortens begynnande otrygghet och livet mitt i skogen. Och det kräver väl en fundering på var det kan tänkas vara. Nån kompromiss måste det säkert bli, men bara du får det i stort sett som du vill ha det så. 
  • Fröken Allvar
    Anonym (Skogen) skrev 2022-10-19 18:46:20 följande:
    Efter ytterligare en anmälan till bostadsbolaget bankade grannen på min dörr och skrek. Men den var ju låst så det hade han inget för. Skulle tro han fick en "betald" etta ett tag framöver pga knarket.

    Du vill nog ha ett mellanting mellan förortens begynnande otrygghet och livet mitt i skogen. Och det kräver väl en fundering på var det kan tänkas vara. Nån kompromiss måste det säkert bli, men bara du får det i stort sett som du vill ha det så. 
    Ja precis, men det är egentligen inte bara otryggheten, för jag tror som sagt att det lika gärna kan gå åt andra hållet och bli så populärt här där jag bor att det inte går att flytta tillbaka senare om jag bestämmer mig för att flytta. (Det är bra här förutom våldet) . Utan mest är det att stan växer och växer och jag blir stressad av allt folk. Om det är stressigt nu, hur kommer det inte bli när de har byggt massor av nya bostäder tänker jag. Det kommer att bli som storstan, och det har jag aldrig lockats av.
  • Anonym (Tvillingmorsan)

    Det bostadsområde jag växte upp i, är ett av Stockholms miljonprogramsområden. Det har alltid haft mer eller mindre dåligt rykte, men jag bodde i den "bättre" delen, med trevåningshus, radhus och villor. Höghusen låg på andra sidan tunnelbanan.

    Den del jag växte upp i, var som vilket arbetarklassområde / lägre medelklassområde som helst. Men i höghusen på andra sidan tunnelbanan förekom det som Anonym Skogen beskriver, med gäng och knarkare som terroriserade sina grannar. När problemen började sippra över även till "vår" sida för ca 10 år sen, flyttade min mamma därifrån. Det var ändå dags för henne att byta till en mindre bostad. Både jag och syrran hade flyttat hemifrån. Mamma bor nu i ett lugnare område närmare stan.

    Samtidigt bodde många trevliga människor även i höghusen. Folk från hela världen, härlig grannsämja trots problemen. Det låg kolonilotter bredvid. När man gick förbi kunde familjer ha grillfester. De bjöd in alla som passerade att komma och äta. Jag hade klasskompisar med olika bakgrund och det är inget jag skulle vilja vara utan. Våra barn har också det till viss del, men här är det mer homogent. 

Svar på tråden Bo kvar i förorten eller flytta från stan