Södra delen av Stockholm. Lägre status?

Ja, alltså inte västra.

När jag växte upp i Stockholms innerstad, förra seklet, minns jag Söder som grått, hemskt och ständigt attackerat av snöblandat regn. Jag associerade det med oändliga promenader och fyllgubbar på varenda parkbänk. Inte för att jag gick på krogen då men de etablissemang som fanns där då var värsta sortens ölhak eller möjligen någon medelhavsrestaurang med tveksam mat och vin i korgflaska.  

Så att tänka sig att bo på Söder fanns inte på kartan och de som bodde där var i bästa fall hippietyper med en ganska liberal syn på personlig hygien. Så tacka fasen för att man fortfarande är på Söder med skräckblandad förtjusning.

Sen var ju Stockholm i stort ingen munter historia på den tiden men resten av stan var åtminstone något mindre deprimerande. Ni som är födda på 90-talet och senare och ser på 80-talet med någon slags nostalgi, ni har ingen aning. Det var inte bättre förr.

Jag gick på gymnasiet på Södermalm. Underbar stadsdel. Inte alls den bilden som du har.
Mysiga fik (Gateaus första fik låg på Södermalm). Vita Bergen var underbart att ta promenader i. 
Mysiga restauranger, flera med klass på. Jag arbetade även flera år på Södermalm.
Så jag känner Södermalm från 70-talet fram till hela (undantag några år under 80-talet). 

Den här bilden stämmer mer med den romantiska jag hade, innan verklighetens södermalmsbor krossade den för mig. Men när vi som unga åkte in till söder och satt där på mysiga fin så verkade allt så bohemiskt och härligt. Bakom fasaderna råder striktare uppförandekod. 

Tja många av mina vänner bodde på Södermalm  (och flera bor kvar där än) vet inte vilken strikt uppförandekod du avser?
Skulle nog säga att det fanns alla typer, akademiker, dåtidens hipsters, tjänstemän, kulturfolk 
Rika, fattiga, moderater, kommunister och allt däremellan 
Det man kunde säga att det inte var bara en typ av folk utan väldigt blandat

 där utbildning och ett propert yttre räcker relativt långt för att accepteras som Sollentunabo. 

Christer Pettersson var Solentunabo

Det är väldigt svårt att beskriva uppförandekod i en stadsdel där toleransen är så pass villkorad, och då menar jag inte främst SD-trollens nidbilder. Jag har lärt mig uppförandekoden men det skulle ta mig några sidor som beskriva den. Södermalm är helt okej, till och med bra jämfört med många andra platser, särskilt om man är AnOrLuNNdA, men det finns vissa gränser och ramar som är svårare att greppa där än i exempelvis norrort, där utbildning och ett propert yttre räcker relativt långt för att accepteras som Sollentunabo. 

Sollentuna har en arbetarhistoria plus Malmvägen. Ändå hoppas jag att det framgick hur det är enklare kodmässigt att ta sig från Orten till villaförort i norr än från Orten till Södermalm. Det räcker inte med återvinna designplagg och inkluderande cherrypicking, även om det kan vara en god början.